Enstegstätad tunnputs på gammalt hus! Kan det funka?
Hej alla insatta (och övriga) 
Vi har en villa från tjugotalet som för ett par år sedan fick ny fasad och utvändig tilläggsisolering i form av cellplast och tunnputs
Konstruktionen i övrigt består av stående ganska grovt timmer, reveterat på ömse sidor. Ingen byggfolie/ångspärr invändigt inte heller gips. Alla rum utom badrum har tapet på reveteringen.
Kan detta fungera eller bör man vara orolig med tanke på alla skandaler om enstegs isolerade fasader.
Frågan är väl om ventilering av eventuell fukt inåt räcker? Hur mycket diffussion sker genom gammalt stenhårt timmer?
Vi har en villa från tjugotalet som för ett par år sedan fick ny fasad och utvändig tilläggsisolering i form av cellplast och tunnputs
Konstruktionen i övrigt består av stående ganska grovt timmer, reveterat på ömse sidor. Ingen byggfolie/ångspärr invändigt inte heller gips. Alla rum utom badrum har tapet på reveteringen.
Kan detta fungera eller bör man vara orolig med tanke på alla skandaler om enstegs isolerade fasader.
Frågan är väl om ventilering av eventuell fukt inåt räcker? Hur mycket diffussion sker genom gammalt stenhårt timmer?
Medlem
· Västerbottens län
· 17 798 inlägg
Är det ventilerad luftspalt mellan cellplasten och timret?
Nej.
Räknar utifrån: Tunn puts, cellplast, mer eller mindre gammal tjockputs (tror jag) (inne sitter rappet på vass, har jag sett vid renovering), sedan timmer, vass tjock puts inne (ca 4-5 cm) och färg eller tapet. Ingen plast eller gips.
Räknar utifrån: Tunn puts, cellplast, mer eller mindre gammal tjockputs (tror jag) (inne sitter rappet på vass, har jag sett vid renovering), sedan timmer, vass tjock puts inne (ca 4-5 cm) och färg eller tapet. Ingen plast eller gips.
Göta Petter vilken stilig kåk!
Men det borde väl gå att undersöka fukthalten i gränsskiktet mellan cellplasten och "den gamla originalväggen".
Hur gör de, sticker in en mätprob kanske?
Det skall väl gå att mäta, och fylla igen med t.ex. fogmassa där man punkterat ytskiktet.
Jag skulle tro att de kritiska punkterna är vid fönstrens nedre hörn och vid balkongens anslutningar till stommen.
Välkommen till Bygga Hus förresten Powermange!
Men det borde väl gå att undersöka fukthalten i gränsskiktet mellan cellplasten och "den gamla originalväggen".
Hur gör de, sticker in en mätprob kanske?
Det skall väl gå att mäta, och fylla igen med t.ex. fogmassa där man punkterat ytskiktet.
Jag skulle tro att de kritiska punkterna är vid fönstrens nedre hörn och vid balkongens anslutningar till stommen.
Välkommen till Bygga Hus förresten Powermange!
Jag kan typ inget därför frågar jag.
Om huset hade reverterad puts sedan innan. Är det då lika illa med enstegsfasad som om man gjort det direkt på träet? Känns som att man visste vad man gjorde när man putsade trähus förr och såg till så att huset mådde bra... eller? Förklara gärna
Om huset hade reverterad puts sedan innan. Är det då lika illa med enstegsfasad som om man gjort det direkt på träet? Känns som att man visste vad man gjorde när man putsade trähus förr och såg till så att huset mådde bra... eller? Förklara gärna
Om den gamla putsen är hel så bör den skydda rätt bra. Men fuktar det in genom den nya så suger nog gamla putsen upp en del fukt som då sakta kan tänkas fukta upp hela den gamla väggen. Sedan är det ju ett stort men om den gamla putsen var i gott skick, dvs utan nämnvärda sprickor el bitar som ramlat loss. Samt inte minst i de svaga punkterna såsom t ex fönstrens nederkant. Det måste rimligtvis ha varit svaga punkter i alla tider.
Nu tror jag dock att riskerna är betydligt mindre iom att den gamla rejäla putsen sitter emellan cellplast och trä.Dock är det nog extra viktigt att vara observant runt fönsterblecken.
Nu tror jag dock att riskerna är betydligt mindre iom att den gamla rejäla putsen sitter emellan cellplast och trä.Dock är det nog extra viktigt att vara observant runt fönsterblecken.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 798 inlägg
IOM att det inte sitter plast på insidan och med en undertrycksventilation så kanske.
Gamla väggen blir nu varmare så det är väl ingen nackdel.
Protte
Gamla väggen blir nu varmare så det är väl ingen nackdel.
Protte
Stiligt hus!
Jag tänker att det finns två faror här. Fukt inifrån respektive fukt utifrån som "fastnar" i väggen och inte kan ventileras bort. Precis som Knockonwood skriver borde det i båda fallen vara övergången mellan den gamla putsen och cellplasten som är det kritiska stället. Att försöka hitta en plats att kontrollera läget här kan nog vara klokt om du är orolig.
Saken är ju den att den gamla konstruktionen byggde på att den fukt inifrån som trycks ut i väggen kunde fortsätta utåt och ventileras bort i och med att allt var diffusionsöppet. Nu sitter ju cellplasten i vägen här och stoppar fukten (för cellplast är såvitt jag vet i princip diffusionstät). Risken finns ju att fukten ansamlas här och det är ju inte bra för timmerväggen. Å andra sidan är det ju som prototypen säger varmare här än tidigare i och med isoleringen men att introducera täta skikt i gamla konstruktioner som bygger på att fukt ska kunna vandra brukar inte vara någon bra idé (jmf plastfärg m.m.).
Det andra problemet påminner ju mer om det som gäller för enstegstätade putsfasader på nybyggda hus. Konstruktionen är väldigt känslig för om det blir något läckage utifrån. Här kan man ju vara observant på mögelangrepp och andra tecken som tyder på att allt inte är som det ska innanför putsen. Fast problemet med de enstegstätade fasaderna har väl just varit att det inte syns så mycket på ytan men är desto värre inunder. Det kritiska blir ju här också den gamla timmerväggen eftersom det är den som är fuktkänslig. Den gamla putsen är jag rädd mest suger åt sig fukten och "drar in" den mot timret. Gammal puts är ju som sagt inte tät utan diffusionsöppen.
Jag tänker att det finns två faror här. Fukt inifrån respektive fukt utifrån som "fastnar" i väggen och inte kan ventileras bort. Precis som Knockonwood skriver borde det i båda fallen vara övergången mellan den gamla putsen och cellplasten som är det kritiska stället. Att försöka hitta en plats att kontrollera läget här kan nog vara klokt om du är orolig.
Saken är ju den att den gamla konstruktionen byggde på att den fukt inifrån som trycks ut i väggen kunde fortsätta utåt och ventileras bort i och med att allt var diffusionsöppet. Nu sitter ju cellplasten i vägen här och stoppar fukten (för cellplast är såvitt jag vet i princip diffusionstät). Risken finns ju att fukten ansamlas här och det är ju inte bra för timmerväggen. Å andra sidan är det ju som prototypen säger varmare här än tidigare i och med isoleringen men att introducera täta skikt i gamla konstruktioner som bygger på att fukt ska kunna vandra brukar inte vara någon bra idé (jmf plastfärg m.m.).
Det andra problemet påminner ju mer om det som gäller för enstegstätade putsfasader på nybyggda hus. Konstruktionen är väldigt känslig för om det blir något läckage utifrån. Här kan man ju vara observant på mögelangrepp och andra tecken som tyder på att allt inte är som det ska innanför putsen. Fast problemet med de enstegstätade fasaderna har väl just varit att det inte syns så mycket på ytan men är desto värre inunder. Det kritiska blir ju här också den gamla timmerväggen eftersom det är den som är fuktkänslig. Den gamla putsen är jag rädd mest suger åt sig fukten och "drar in" den mot timret. Gammal puts är ju som sagt inte tät utan diffusionsöppen.
Redigerat:
Ja den blev fin kåken, jag vet som sagt inte hur jag ska kunna kontrollera mer än qtt hålla ögona öppna.
Riskkonstruktion verkar alla vara överens om, det sa även besiktningsmannen. Också det om att det blir känsligt för läckage utifrån.
Men vad jag läst om problemhusen så är generalfelet att man byggt in organiskt material mellan två diffusionstäta lager. Alltså fukt blir kvar, typ för alltid!? Så har ju i alla fall inte jag, utom möjligen badrumsväggen. Så här kan fukten om än långsamt röra sig innåt. Vet inte om det är relaterat men såhär på vintrn är i alla fall inneluften mycket torr. Typ för torr 30% ibland lägre. Om det påverkar fasade bortom timret är väl tveksamt.
Riskkonstruktion verkar alla vara överens om, det sa även besiktningsmannen. Också det om att det blir känsligt för läckage utifrån.
Men vad jag läst om problemhusen så är generalfelet att man byggt in organiskt material mellan två diffusionstäta lager. Alltså fukt blir kvar, typ för alltid!? Så har ju i alla fall inte jag, utom möjligen badrumsväggen. Så här kan fukten om än långsamt röra sig innåt. Vet inte om det är relaterat men såhär på vintrn är i alla fall inneluften mycket torr. Typ för torr 30% ibland lägre. Om det påverkar fasade bortom timret är väl tveksamt.
Även om du har torrt inne så har du ändå övertryck inne jämfört med utomhus. Dvs du får en luftvandring genom väggen och ut, i alla fall under den kalla årstiden. Även torr inomhusluft med 20-30% fukt når snabbt 100% fukt och en daggpunkt om den kyls ner några grader på vägen genom väggen.
Hur mycket luft som går ut i väggarna beror förutom på väggen på hur ventilationen ser ut i övrigt. Ju mer frånluft desto mindre luft trycks ut genom väggarna
Hur mycket luft som går ut i väggarna beror förutom på väggen på hur ventilationen ser ut i övrigt. Ju mer frånluft desto mindre luft trycks ut genom väggarna
Redigerat:
Ventilation meddels sjävdrag! Svagt undertryck!?
