Enskilt avlopp - jakten på enskilda avloppsanläggningar ett slag i luften?
Jag har fördjupat mig i olika lösningar för enskilda avlopp och har lite funderingar...
Det största problemet med avloppen verkar vara bakterier och fosfor.
Just hanteringen av fosfor är intressant; enligt en artikel på LRF, Lantbrukarnas riksförbund, framgår följande
"Det verkliga förhållandet mellan kommunala utsläpp och utsläpp från enskilda avlopp blir därför ett helt annat om man räknar med markretentionen.
Kommunala reningsverk samt dagvatten: 540 ton fosfor
Enskilda avlopp: 54 ton fosfor."
Detta är siffror hämtade från Naturvårdsverket. Trots detta framstår små avlopp som miljöbovar...
Vidare läste jag följande på marbäddpåburk.se :
"Polonite, som är det material som normalt används (i fosforfällor. reds anm.), är en naturlig bergart som möjliggör att fosforn återanvänds som gödningsmedel i jordbruket."
Så först ska vi samla in fosfor för att den inte ska hamna i naturen och sedan ska lantbrukarna sprida det på åkrarna....Är det bara jag som tycker det låter konstigt? Eller tänker jag fel?
Filtermaterialet till en fosforfälla kostar ca 10 000 kr plus kostnad för hämtning av det gamla samt kostnad för kranbil att lägga ner ett nytt filter....detta ska göras med 2-3 års mellanrum...
De ämnen som bäst binder fosfor är aluminium, järn och kalk som jag förstått det.....
Alternativ till fosforfilter är flockningsmedel med en anläggning som kan placeras under diskbänken.
Fördelen är att fastighetsägaren kan installera flockningsmedlet själv.
Nackdelarna är att det krävs en större volym på slamavskiljaren pga det extra fosforslammet. Slammet blir också otjänligt som gödningsmedel på åkrarna så det kommer hamna på deponi om jag fattat rätt...Alltså kommer inte detta fosfor tillbaka till naturen trots att det är en bristvara....
Jag läste häromdagen en artikel om fosforfällor häromdagen
Länk till artikel:
https://rolandekstrand.vulkanmedia....bcXXTW2J3xLybdBrXRmuUmYu3qmzjDW1-8bGp3EGpQv2A
Där står att läsa följande:
"Mark och miljödomstolen i Nacka har i en dom Mål nr 6652 – 17 undanröjt Nyköpings Miljönämnds beslut att kräva fosforfälla på enskilda avlopp med motiveringen att en fosforfälla inte bidrar till att man upprätthåller kretsloppsprincipen på fosfor i avloppsanläggningen.
När det gäller kretsloppsprincipen i 2 kap. 5 § miljöbalken har nämnden anfört att fosfor är en ändlig resurs som i möjligaste mån bör återföras till kretsloppet och att så inte sker när fosfor fastläggs i en infiltration. Därför bedömer nämnden att infiltration utan extra fosforreningssteg inte uppfyller kretsloppskravet. Klagandena har anfört att fosfor kommer att återföras till kretsloppet genom markretention. Domstolen skriver i sin motivering:
”I kap 2 5 § miljöbalken anges bl. a att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla mer råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att återvinna avfall Domstolen konstaterar att möjligheten att återvinna fosfor genom uppsamling i ett extra fosforreningssteg på det sätt som nämnden förespråkar, förutsätter att det finns ett system för insamling av fosforn, omhändertagande/lagring och avsättning i syfte att uppnå ett ändamålsenligt nyttiggörande. I annat fall finns risk för att krav på extra fosfor reningssteg enbart bidrar till en negativ påverkan på miljön och motverkar kravet i samma bestämmelse om att hushålla med råvaror och energi ( t.ex. brytning och tillverkning av filtermaterial samt transporter). Det är inte heller nödvändigtvis så att miljönyttan att samla upp fosforn i en förhållandevis liten skala överväger den energiåtgång och de kostnader som kan komma att krävas till följd av uppsamlingen. Mot denna bakgrund och utifrån utredningen i målet får det anses förenligt med 2 kap 5 § miljöbalken att inte ställa krav på extra fosforreningssteg i detta fall”.
Domstolen konstaterar att den organisation som Nyköpings kommun har för att samla upp material från fosforfällorna inte bidrar till att skapa ett kretslopp på fosfor.
Nyköpings kommun har överklagat Mark och miljödomstolens dom till Mark och Miljööverdomstolen och hävdar fortfarande att man har kretslopp på fosfor för nu påstår man att man har en metod som innebär att man använder en fällningskemikalie som tillsätts i trekammarbrunnen och slammet som bildas kommer att transporteras till kommunens reningsverk när man tömmer trekammarbrunnen. Slammet från de enskilda avloppen blandas med kommunens övriga slam som produceras i reningsverket.
Om slammet kan spridas på åkermark är helt beroende på vad det innehåller. En statlig utredning undersöker om man över huvud taget skall tillåta spridning av avloppsslam på åkrar. Redan idag finns det ett motstånd mot spridning. I och med att det finns stora tveksamheter att använda slam från enskilda avlopp så går det inte att hävda att man har ett kretslopp anpassad metod att återvinna fosfor"
Det känns som att hela grejen med jakten på enskilda avloppsanläggningar är ett slag i luften....eller har jag fel?
Det största problemet med avloppen verkar vara bakterier och fosfor.
Just hanteringen av fosfor är intressant; enligt en artikel på LRF, Lantbrukarnas riksförbund, framgår följande
"Det verkliga förhållandet mellan kommunala utsläpp och utsläpp från enskilda avlopp blir därför ett helt annat om man räknar med markretentionen.
Kommunala reningsverk samt dagvatten: 540 ton fosfor
Enskilda avlopp: 54 ton fosfor."
Detta är siffror hämtade från Naturvårdsverket. Trots detta framstår små avlopp som miljöbovar...
Vidare läste jag följande på marbäddpåburk.se :
"Polonite, som är det material som normalt används (i fosforfällor. reds anm.), är en naturlig bergart som möjliggör att fosforn återanvänds som gödningsmedel i jordbruket."
Så först ska vi samla in fosfor för att den inte ska hamna i naturen och sedan ska lantbrukarna sprida det på åkrarna....Är det bara jag som tycker det låter konstigt? Eller tänker jag fel?
Filtermaterialet till en fosforfälla kostar ca 10 000 kr plus kostnad för hämtning av det gamla samt kostnad för kranbil att lägga ner ett nytt filter....detta ska göras med 2-3 års mellanrum...
De ämnen som bäst binder fosfor är aluminium, järn och kalk som jag förstått det.....
Alternativ till fosforfilter är flockningsmedel med en anläggning som kan placeras under diskbänken.
Fördelen är att fastighetsägaren kan installera flockningsmedlet själv.
Nackdelarna är att det krävs en större volym på slamavskiljaren pga det extra fosforslammet. Slammet blir också otjänligt som gödningsmedel på åkrarna så det kommer hamna på deponi om jag fattat rätt...Alltså kommer inte detta fosfor tillbaka till naturen trots att det är en bristvara....
Jag läste häromdagen en artikel om fosforfällor häromdagen
Länk till artikel:
https://rolandekstrand.vulkanmedia....bcXXTW2J3xLybdBrXRmuUmYu3qmzjDW1-8bGp3EGpQv2A
Där står att läsa följande:
"Mark och miljödomstolen i Nacka har i en dom Mål nr 6652 – 17 undanröjt Nyköpings Miljönämnds beslut att kräva fosforfälla på enskilda avlopp med motiveringen att en fosforfälla inte bidrar till att man upprätthåller kretsloppsprincipen på fosfor i avloppsanläggningen.
När det gäller kretsloppsprincipen i 2 kap. 5 § miljöbalken har nämnden anfört att fosfor är en ändlig resurs som i möjligaste mån bör återföras till kretsloppet och att så inte sker när fosfor fastläggs i en infiltration. Därför bedömer nämnden att infiltration utan extra fosforreningssteg inte uppfyller kretsloppskravet. Klagandena har anfört att fosfor kommer att återföras till kretsloppet genom markretention. Domstolen skriver i sin motivering:
”I kap 2 5 § miljöbalken anges bl. a att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla mer råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att återvinna avfall Domstolen konstaterar att möjligheten att återvinna fosfor genom uppsamling i ett extra fosforreningssteg på det sätt som nämnden förespråkar, förutsätter att det finns ett system för insamling av fosforn, omhändertagande/lagring och avsättning i syfte att uppnå ett ändamålsenligt nyttiggörande. I annat fall finns risk för att krav på extra fosfor reningssteg enbart bidrar till en negativ påverkan på miljön och motverkar kravet i samma bestämmelse om att hushålla med råvaror och energi ( t.ex. brytning och tillverkning av filtermaterial samt transporter). Det är inte heller nödvändigtvis så att miljönyttan att samla upp fosforn i en förhållandevis liten skala överväger den energiåtgång och de kostnader som kan komma att krävas till följd av uppsamlingen. Mot denna bakgrund och utifrån utredningen i målet får det anses förenligt med 2 kap 5 § miljöbalken att inte ställa krav på extra fosforreningssteg i detta fall”.
Domstolen konstaterar att den organisation som Nyköpings kommun har för att samla upp material från fosforfällorna inte bidrar till att skapa ett kretslopp på fosfor.
Nyköpings kommun har överklagat Mark och miljödomstolens dom till Mark och Miljööverdomstolen och hävdar fortfarande att man har kretslopp på fosfor för nu påstår man att man har en metod som innebär att man använder en fällningskemikalie som tillsätts i trekammarbrunnen och slammet som bildas kommer att transporteras till kommunens reningsverk när man tömmer trekammarbrunnen. Slammet från de enskilda avloppen blandas med kommunens övriga slam som produceras i reningsverket.
Om slammet kan spridas på åkermark är helt beroende på vad det innehåller. En statlig utredning undersöker om man över huvud taget skall tillåta spridning av avloppsslam på åkrar. Redan idag finns det ett motstånd mot spridning. I och med att det finns stora tveksamheter att använda slam från enskilda avlopp så går det inte att hävda att man har ett kretslopp anpassad metod att återvinna fosfor"
Det känns som att hela grejen med jakten på enskilda avloppsanläggningar är ett slag i luften....eller har jag fel?
Jag håller med dig till 100%! Det är sorgligt att detta inte lyfts upp till ytan redan. Staten och kommunerna jagar norrsken i gruvor och belastar privata fastighetsägare gigantiska summor helt i onödan, upp till kamp kamrat! :=)
Medlem
· Västernorrland
· 10 264 inlägg
Fast det har väl börjat pratats om lättnader för de har som sagt kommit på att det i många fall inte har nån effekt alls annat än om avloppet ligger mycket nära vattentäkter och dylikt ? Tyckte jag läste nån länk här för inte så länge sen men minns inte.Det lär dock dröja innan det slår fullt ut antar jag........
Hitta just lite GIS- stöd för enskilda avlopp
Där får man reda på hur stor risk det skulle vara med ett avlopp på t.ex den egna tomten
https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=920b023b74d84b3eac70d847ea9b2c42
Där får man reda på hur stor risk det skulle vara med ett avlopp på t.ex den egna tomten
https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=920b023b74d84b3eac70d847ea9b2c42
