Enskilt avlopp – guide till regler, priser och rätt val för din tomt
Skyddsnivå, funktion och behov av skötsel. Det är mycket att hålla reda på när du ska rusta upp eller anlägga ett enskilt avlopp. Här guidar vi dig genom allt du behöver veta – från första kontakt med kommunen till färdig anläggning.
Du kan läsa artikeln här: Enskilt avlopp – guide till regler, priser och rätt val för din tomt
Du kan läsa artikeln här: Enskilt avlopp – guide till regler, priser och rätt val för din tomt
Jag är en av de där 10% med "okänt" avlopp, det är typ en tvåkammarbrunn med stenkista, funkar bra för mig som bor ensam men det är kanske dags att fundera på 3-kammare + markbädd istället. Men min fråga; hur lång tid tar det om man lägger ut allt? Man kan ju inte gå på toa under tiden tänker jag... klart, man kanske kan ordna kommunens grejer först innan man pajar det befintliga, sedan gräva upp gamla, ner med nya och sedan vänta på att en inspektör tar sig tid och besiktar.
Är ju jobbigt att inte kunna gå på toa, duscha eller diska medans man väntar på besiktningen...
Är ju jobbigt att inte kunna gå på toa, duscha eller diska medans man väntar på besiktningen...
Tack för artikeln. Det förekommer flera missuppfattningar om enskilda avlopp, delvis baserade på okunskap eftersom enskilda avlopp renas ofta i marken medan kommunala avlopp renas i ett reningsverk, som av ekonomiska skäl inte är dimensionerat för stora vattenmängder som kommer efter skyfall. Då leds vanligen ytvatten in till reningsverket, som bräddar, dvs släpper ut orenat avloppsvatten. Larmrapporter om förorenade badplatser beror på utsläpp från kommunala reningsverk, som släpper ut det orenade eller delvis renade avloppsvattnet i ett ytligt vatten, t ex en å, sjö, eller kustvatten. Även vid en fungerande rening så släpper kommunala reningsverk ut 5-10% av fosforn direkt till ett ytvatten, där fosforn ger övergödning. Dessutom stora utsläpp av PFAS och andra gifter.
Ett enskilt avlopp med markbaserad rening bräddar aldrig eftersom det är dimensionerat för största belastning i den aktuella anläggningen, t ex 4 personer. Regn och smältvatten leds inte in i anläggningen utan infiltreras i marken och fyller på grundvattenförrådet. Fosfor är aldrig ett problem i marken eftersom växterna tar upp så mycket de kan få tag på.
Därför är följande stycke i Byggahus.se vilseledande:
"I Sverige finns det ungefär 720 000 fastigheter som har vattentoalett, men som inte är kopplade till kommunala reningsverk. Av dessa fastigheter har 147 000 (20 %) enbart slamavskiljare, till dessa tillkommer också ca 74 000 fastigheter (10%) där reningen är okänd.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten."
Det finns ingen lag som förbjuder rening med enbart slamavskiljare, så länge som utloppet från slamavskiljaren är till mark. Det är enbart vid utsläpp till vattenområde som det finns ett lagförbud mot enbart slamavskiljare. Detta har Havs- o Vattenmyndigheten liksom VA-guiden missat i sina vägledningar och därmed lurat tusentals fastighetsägare till stora investeringar som inte skyddar miljön.
Ett enskilt avlopp med markbaserad rening bräddar aldrig eftersom det är dimensionerat för största belastning i den aktuella anläggningen, t ex 4 personer. Regn och smältvatten leds inte in i anläggningen utan infiltreras i marken och fyller på grundvattenförrådet. Fosfor är aldrig ett problem i marken eftersom växterna tar upp så mycket de kan få tag på.
Därför är följande stycke i Byggahus.se vilseledande:
"I Sverige finns det ungefär 720 000 fastigheter som har vattentoalett, men som inte är kopplade till kommunala reningsverk. Av dessa fastigheter har 147 000 (20 %) enbart slamavskiljare, till dessa tillkommer också ca 74 000 fastigheter (10%) där reningen är okänd.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten."
Det finns ingen lag som förbjuder rening med enbart slamavskiljare, så länge som utloppet från slamavskiljaren är till mark. Det är enbart vid utsläpp till vattenområde som det finns ett lagförbud mot enbart slamavskiljare. Detta har Havs- o Vattenmyndigheten liksom VA-guiden missat i sina vägledningar och därmed lurat tusentals fastighetsägare till stora investeringar som inte skyddar miljön.
Jag skulle rekomendera att Du behåller det gamla till BDT och bygger en komposterande toalett till toalettavfallet, t ex Compostera om Ditt hus tillåter det. Den är luktfri, lättskött samt Du behåller näringen på tomten, vilket kan behövas om det blir kris och "alla" behöver odla potatis och man inte kan köpa gödsel i affärerna.J jocek skrev:
Har mycket svårt att tro att en tvåkammarbrunn med ansluten WC skulle bli godkänd i någon kommun.J jocek skrev:Perfekt, då kör jag på med min tvåkammare lite till
Jag hade en trekammarbrunn utan efterföljande rening som var närmare 60 år när inventeringen av avlopp påbörjades i mitt område.
Eftersom denna lösning inte skulle bli godkänd förekom jag besöket hos mig genom att lämna in en ansökan om att anlägga nytt avlopp och sparade kostnaden för inventeringen (drygt 4000 kronor).
Som lösning valde jag ett minireningsverk då jorden är väldigt lerig här och en vanlig infiltration inte skulle funka.
Reningsverkets vatten släpps till en makadambädd och det har funkat utan problem sedan installationen 2021.
Har serviceavtal som visserligen kostar några kronor men jag behöver inte göra något alls själv. Övervakning av verket sker via mobilnätet (4G) 24/7.
Själva processen för byte var smidig.
Jag lämnade en ansökan och efter platsbesök av inspektören från kommunen fick jag mitt tillstånd som gällde i tre år d.v.s. arbetet skulle påbörjas inom den perioden.
När arbetet väl påbörjades gick det snabbt och smidigt.
Allt gjordes klart och själva överflyttningen från det gamla systemet till det nya gick på ett par timmar så jag var inte utan avlopp någon längre stund. Mycket smidigare än jag befarat!
När allt var klart anmälde entreprenören detta till kommunen och jag fick ett beslut om att allt var godkänt och att ärendet var avslutat från kommunens sida. Inget besök behövdes utan kommunen nöjde sig med de bilder på installationen entreprenören bifogat slutanmälan.
Skönt att veta att jag nu har ett avlopp med funktionsgaranti så länge jag har ett serviceavtal på det.
Redigerat:
1. Infiltration/markbädd
Markbaserat system där avloppsvattnet, efter slamavskiljning, filtreras genom markens naturliga jordlager eller via en anlagd markbädd av grus.Betyder detta att man i princip kan låta avloppet mynna ut i marken efter trekammarbrunnen?
Du måste ju sprida ut avloppsvattnet över en stor area så att det hela inte kleggar igen direkt.Hammarskallen skrev:
Det finns några paragrafer i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bland annat en som hängt med från tidigare miljölagstiftning om krav på att avloppsvatten behöver renas. Därför kan man säga att det funnits krav på avloppsanläggningar med påkopplad vattentoalett sedan 1969 att de ska ha en längre gående rening än enbart slamavskiljare.L LarsDaniel skrev:
Det betyder att om du har vattentoalett så räcker det inte med enbart en slamavskiljare. Avloppsvattnet behöver behandlas och renas så att inte så kallad olägenhet för människors hälsa och miljön uppstår.
Precis och bra skrivet/kommenterat. Det är väl så att Naturvårdsverkets riktlinjer gäller ang små avlopp och beror på olika omständigheter som vart avloppet ska anläggas, hur det är tänkt att utformas med mera. Vad gäller lag/förbud. 🤔L LarsDaniel skrev:
https://www.naturvardsverket.se/lagar-och-regler/foreskrifter-och-allmanna-rad/2006/nfs-20067/
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 518 inlägg
Men @LarsDaniel s poäng är korrekt. Denna längre gående rening kan vara markbaserad rening, t ex infiltration eller markbädd. Är vi i vattenområde så ökar snart begränsningarna vad gäller möjligheterna här.S Seppuku skrev:
Ja, men jag svarade mest på att det kommer att vara svårt att få igenom en ansökan med bara slamavskiljare, även om utlopp inte sker direkt till vattendrag. Och en markbädd räcker oftast inte heller som eftersteg utan bör kompletteras med exempelvis fosforfälla för att uppnå normal nivå avseende miljö.
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 518 inlägg
Men slamavskiljare med infiltration är nog inte helt ovanligt.S Seppuku skrev:
Om vi bortser från den märkliga avloppsbyråkratin som vi har och istället tittar sakligt naturvetenskapligt på frågan så är markbaserad rening alltid att föredra där det är möjligt. Det är ju t ex inga problem att släppa ut fosfor som fastläggs i mark.
Nej det är ju en vanlig lösning och godkänd i många fall där recipient och marken tillåter det. Fosfor bidrar till övergödning och alla utlopp leder på nåt sätt till ett vattendrag. Det finns inte tillräckliga bevis som stödjer eller utesluter att markretentionen i varje fall är tillräcklig avseende fosforupptagning. Den snåriga tillståndsprocessen och olika erfarna handläggarna hos miljöenheten tillsammans med riktlinjer från Havs-och vattenmyndigheten gör att man oftast (alltid?) ger avslag på ett enskilt avlopp som enbart har en slamavskiljare som sedan leder till ett dike
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 518 inlägg
Du menar JA, inte NEJ tror jag!S Seppuku skrev:
Jag känner igen resonemanget från avloppsbyråkratin.S Seppuku skrev:
Håller med.S Seppuku skrev: