Enplansvilla i Norrbotten - vad göra nu?
Skulle behöva lite vägledning om vad som är lämpligast för mina gamla föräldrar. De är i 80-årsåldern och bor i en enplansvilla i kalla Norrbotten på ca 120 kvm + ekonomidel byggd 1972. Lösvirke, platta på mark, ett bra hus. De vill kunna bo kvar så länge som möjligt. Uppvärmningen sker via en Albinpanna (bytt en gång, sent 90-tal kanske?) vattenburet till element. De har i alla år haft oljeeldning med två elpatroner i pannan som backup. Varmvatten kommer via en värmeväxlare.
Oljan är inte längre ett alternativ för dem. Frågan är vad som är bäst (minst dåligt ekonomiskt och enklast att sköta om):
köra elpatronerna (en ca 3 kW och en ca 6 kW) som de gör idag
eller
installera luft/vattenburet med ett aggregat utomhus (känslig för is och snö), ut med gamla pannan och byte till en ny enhet med varmvattenberedare och bufferttank?
Investeringskostnaden är vad jag förstår minst 150.000 kr, kanske uppåt 180.000 kr. När det blir rejält kallt på vintern (inte ovanligt) drar en elpatron igång för att stötta värmepumpen som jag förstår det.
Vet inte vad en luft/vatten-lösning drar, kanske 8.000 kWh? Sedan hushållselen på det (som är hög, ca 10.000 kWh/år). Har tyvärr inte ännu ett facit på vad deras elförbrukning kommer att landa på då elpatronerna enbart gått för uppvärmning sedan hösten 2024. Men indikationen är att det kommer att gå en hel del el med 20-21 grader inne som de vill ha.
Tomten är inte lämplig för jordvärme. Bergvärmespåret jobbar vi också på, men det ser inte heller ljust ut just nu av olika anledningar.
Oljan är inte längre ett alternativ för dem. Frågan är vad som är bäst (minst dåligt ekonomiskt och enklast att sköta om):
köra elpatronerna (en ca 3 kW och en ca 6 kW) som de gör idag
eller
installera luft/vattenburet med ett aggregat utomhus (känslig för is och snö), ut med gamla pannan och byte till en ny enhet med varmvattenberedare och bufferttank?
Investeringskostnaden är vad jag förstår minst 150.000 kr, kanske uppåt 180.000 kr. När det blir rejält kallt på vintern (inte ovanligt) drar en elpatron igång för att stötta värmepumpen som jag förstår det.
Vet inte vad en luft/vatten-lösning drar, kanske 8.000 kWh? Sedan hushållselen på det (som är hög, ca 10.000 kWh/år). Har tyvärr inte ännu ett facit på vad deras elförbrukning kommer att landa på då elpatronerna enbart gått för uppvärmning sedan hösten 2024. Men indikationen är att det kommer att gå en hel del el med 20-21 grader inne som de vill ha.
Tomten är inte lämplig för jordvärme. Bergvärmespåret jobbar vi också på, men det ser inte heller ljust ut just nu av olika anledningar.
Redigerat:
Då är det absolut lönt att satsa på bergvärme om man som sagt kan/får borrtillstånd. Finns luftvattenvärmepumpar som blivit betydligt mycket bättre än gamla modeller men när riktiga norrlandskylan under ca -25° kommer så blir det 100% el-patronen som måste köra och COP sjunker alltså successivt när det blir kallare ute.
Om de är i 80+ kommer de aldrig få tillbaka investeringen för bergvärme. Det är nog bara intressant om ni tänker behålla bostaden inom släkten.J Josth skrev:
Tveksamt om en extern köpare kommer betala extra för bergvärmen. Möjligen att det hamnar på pluskontot i säljbarhet.
I och med elområde 1 skulle jag köra vidare som ni gör nu, på elpatron, 200kkr blir ganska många kWh, även om de förhoppningsvis kan bo kvar i många år.
Angående värdehöjning med bergvärme så beror det såklart på hur prisläget ser ut där huset finns. I Luleå är snittpriset på en villa över 3 miljoner och då kan man nästan räkna hem bergvärmen så fort den är installerad men absolut inte i Övertorneå (snittpris: ~400 tusen).
Alternativ till Bergvärme är Jordvärme ( om utrymme på tomt finns )
Vilket kan bli väldigt mycket billigare om man kan gräva ned kollektorslangen själv.
Min far gjorde just det förra året.
Han grävde ned 800m kollektorslang och köpte pump med installation.
Hela kalaset gick på 80tusen
Vilket kan bli väldigt mycket billigare om man kan gräva ned kollektorslangen själv.
Min far gjorde just det förra året.
Han grävde ned 800m kollektorslang och köpte pump med installation.
Hela kalaset gick på 80tusen
Jag skulle säga luft/vatten framför bergvärme. Åtminstone om man är osäker på hur länge till man ska bo kvar i huset och vill spara på slantarna.J Josth skrev:
Vi i norr drabbas också av klimatförändringarna, vintrarna blir bara varmare och ostadigare. De s.k. nollgenomgångarna blir fler. Det är sällan att vi får långvariga perioder med -20. De gånger det händer så får man väl leva med att elpatronen går in och stöttar. Har man valt luft/vatten framför bergvärme så har du ju ändå fått en en bra buffert som kan gå till att betala elräkningen under en lång tid framåt.
Redigerat:
För huset som sådant så är det säkert en bra investering...E Einh skrev:
...men TS frågar utifrån förutsättningarna att det är föräldrarna på 80+ som skall sköta anläggningen.
Luft/vatten + ny lösning för varmvatten på ~175kkr kommer nog vara svårt att räkna hem på den tid som de kan förväntas bo kvar, vilket sedan kan vara allt från 5-15 år...
Vi var i en liknande frågeställning för ett år sedan när mor fick eldningsförbud av mina syskon, huvudsaklig värmekälla var kakelugn och vedspis i köket. Alternativet blev vanliga elradiatorer då vi valde bort luft/luft, trots att det är ännu billigare att installera, då även de blygsamma 20kkr inte hade gått att räkna hem. Nu ett år senare så har hon flyttat in på hemmet...
lugn, de kommer! 😎 OT: kört en vinter med bara luftvärmepump, tillsammans med vattenburet. Funkade bra. Gick från 27 000kwh till 18 000kwh ink el. Och ingen värstingpump.E Einh skrev:
Borrade sen landade då på 10-11 000 kwh ink el.