En köper lägenhet på äldre dar. Två bor.
Jag har en fråga hur det funkar när ett par varit gifta i många år och sen vill skaffa sig något mindre boende när huset börjar bli för stort? Går det att sälja det gemensamma huset och sen att bara EN av makarna köper nya boendet så det bara är EN av dem som står som ägare?
Kan en person i äktenskapet ta hela vinsten från huset de sålt tillsammans och köpa en lägenhet utan att behöva låna, även om de planerar att bo gemensamt där resten av sina liv och fortsatt tänker vara gifta?
Räknas det som att man får husvinsten som gåva av den andre om man gör så? Eller skriver man nya bostaden som enskild egendom inom äktenskapet? Går det ens?
Hur ska de göra praktiskt för att det bara ska vara är en som äger deras nya boende, köpt av gemensamma pengar från huset? Det viktiga i detta är att EN äger bostadsrätten och att den andre aldrig har rätt till några pengar från den vid ev. försäljning. De har bara ett barn också, så oavsett vem av föräldrarna som står för nya boendet så blir det ändå barnet som får ärva dem den dagen de går bort.
Hoppas ni fattar hur jag menar. Det är svårt att förklara.
Jag vet ju att folk skriver äktenskapsförord eller reglerar ägande innan man gifter sig, men nu är det ett omvänt förhållande då de varit gifta i många år och säljer ett gemensamt hus som inte har några lån kvar på. Nu vill de dock göra annorlunda vid nästa boende av anledningar som jag inte behöver nämna här.
Kan en person i äktenskapet ta hela vinsten från huset de sålt tillsammans och köpa en lägenhet utan att behöva låna, även om de planerar att bo gemensamt där resten av sina liv och fortsatt tänker vara gifta?
Räknas det som att man får husvinsten som gåva av den andre om man gör så? Eller skriver man nya bostaden som enskild egendom inom äktenskapet? Går det ens?
Hur ska de göra praktiskt för att det bara ska vara är en som äger deras nya boende, köpt av gemensamma pengar från huset? Det viktiga i detta är att EN äger bostadsrätten och att den andre aldrig har rätt till några pengar från den vid ev. försäljning. De har bara ett barn också, så oavsett vem av föräldrarna som står för nya boendet så blir det ändå barnet som får ärva dem den dagen de går bort.
Hoppas ni fattar hur jag menar. Det är svårt att förklara.
Jag vet ju att folk skriver äktenskapsförord eller reglerar ägande innan man gifter sig, men nu är det ett omvänt förhållande då de varit gifta i många år och säljer ett gemensamt hus som inte har några lån kvar på. Nu vill de dock göra annorlunda vid nästa boende av anledningar som jag inte behöver nämna här.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 988 inlägg
De måste göra en bodelning då, och framåt ha delad ekonomi för att det ska funka. Och nuvarande bostad måste förstås säljas så att vardera parten får ut sin andel.
Det är alltså inget stort problem att ena maken äger bostaden, men att ta sig dit kan bli lite knepigt, särskilt om man tänkt få med sig befintligt kapital till den nya bostaden.
Svårt att ge precisa råd när du inte vill delge hela bilden (vilket förstås är helt rimligt att inte vilja). Tar därför ett typexempel som kanske inte alls passar:
A och B är gifta. A driver företaget X som går knackigt och har skrivit personliga borgensåtaganden för företaget. Av säkerhetsskäl vill makarna därför skriva bostaden på B så att X (och därmed As) fordringsägare inte kan få bostaden utmätt. Då gör man alltså en bodelning och ser till att bostaden hamnar på B, även om båda bor i den.
Det finns fallgropar, så är situationen åt det hållet på riktigt är det nog lämpligt att ta in juridisk hjälp.
Det är alltså inget stort problem att ena maken äger bostaden, men att ta sig dit kan bli lite knepigt, särskilt om man tänkt få med sig befintligt kapital till den nya bostaden.
Svårt att ge precisa råd när du inte vill delge hela bilden (vilket förstås är helt rimligt att inte vilja). Tar därför ett typexempel som kanske inte alls passar:
A och B är gifta. A driver företaget X som går knackigt och har skrivit personliga borgensåtaganden för företaget. Av säkerhetsskäl vill makarna därför skriva bostaden på B så att X (och därmed As) fordringsägare inte kan få bostaden utmätt. Då gör man alltså en bodelning och ser till att bostaden hamnar på B, även om båda bor i den.
Det finns fallgropar, så är situationen åt det hållet på riktigt är det nog lämpligt att ta in juridisk hjälp.
Rent generellt äger var och en sin egendom även i ett äktenskap och det finns rent generellt inget som hindrar att en part för pengar som vederbörande äger köper det vederbörande vill. Det må vara en godispåse, en herrgård eller ett mindre örike.
Sen vet jag inte riktigt vad du syftar på med att de måste "ha delad ekonomi för att det ska funka". De flesta par har väl i viss mån delad och i viss mån gemensam ekonomi, vissa par mer delad/gemensam än andra. Begreppet "delad ekonomi" har mig veterligt ingen "juridisk innebörd" utan används mer i svepande ordalag som en antydan till hur ett par hanterar sin ekonomi. Jag förstår nog inte riktigt hur svaret TS fråga påverkas av om paret efter flytten har "delad" eller "gemensam" ekonomi.
Sen är det som sagt lite svårt att ge konkreta råd i en rätt allmän frågeställning. Vad vill man uppnå? Skydda sig mot en makes borgenärer?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 988 inlägg
Jag menar juridiskt delad (separerad) ekonomi efter en bodelning. Det är i allra högsta grad juridiskt definierat (i tredje avdelningen i äktenskapsbalken). Efter en bodelning har man ett reducerat ansvar för varandras ekonomi, och således på sätt och vis ett reducerat äktenskap.Alfredo skrev:
Det är möjligt att det även finns någon annan väg framåt, men jag skulle säga att det är det normala tillvägagångssättet för att uppnå det TS frågar efter.
Ja, det är möjligt. De lär behöva göra en bodelning under äktenskapet, och sedan bör de nog skriva ett äktenskapsförord (det går att göra när som helst under äktenskapet). (Alternativt bara förord.) Om detta ska gälla mot fordringsägare ska det också registreras. Inget av detta bör göras utan hjälp av en jurist.
Just det där med att köpa bostaden med bara ena parten som ägare, är inget problem. I princip så kan man sälja villan, och bara köpa bostadsrätten med en som ägare.
Men sedan gäller det att titta på syftet med upplägget för att se hur ”giltigt” det är.
Man kan tänka sig att skydda sig mot ena makens fordringsägare.
Eller att minimera ev. arv till ett särkullsbarn.
Undvika att betala en skatteskuld osv.
Beroende på syftet, bör man låta en jurist ge råd om upplägget.
Men sedan gäller det att titta på syftet med upplägget för att se hur ”giltigt” det är.
Man kan tänka sig att skydda sig mot ena makens fordringsägare.
Eller att minimera ev. arv till ett särkullsbarn.
Undvika att betala en skatteskuld osv.
Beroende på syftet, bör man låta en jurist ge råd om upplägget.
Nej, när ni säljer får nog var och en ta sin andel av vinsten och skatta för den.Fruktsallad skrev:
Men, som ni säkert känner till, så har vi ingen gåvoskatt (och inte heller arvsskatt) i Sverige numera,
så att båda parter säljer fastigheten, skattar för ev. vinst och därefter den ena parten skänker sin andel till den andra är inget problem.
Och den ena parten kan naturligtvis sedan köpa en ny bostad, som båda kan bo i.
Man blir ju väldigt nyfiken på anledningen!
Här är ni ju ändå helt anonyma, så varför inte berätta?
Svärmor och svärfar gjorde en liknande habrovink för att ge det äldre särkullbarnet (samma pappa som min man) så lite pengar som möjligt. Vilket gör att det yngre särkullbarnet fått både maximalt arv från mamman och från sin biologiska pappa.
Utan papper hade min man fått 50% och de båda halvbröderna 25% var. Nu få ena halvbror bara 7% och andra 43%. Maken får fortfarande 50%, men i nästa steg får han hälften av pengarna den äldre halvbrodern, dvs 3,5% till. Utan papper hade han fått 12,5% till. Resten av den äldre halvbroderns pengar går till hans två halvsyskon på hans mammas sida. Den äldre halvbrodern har alltså inga barn. Han bor tre kilometer från oss, men vi visste in om att han fanns förrän i slutet av november.
Utan papper hade min man fått 50% och de båda halvbröderna 25% var. Nu få ena halvbror bara 7% och andra 43%. Maken får fortfarande 50%, men i nästa steg får han hälften av pengarna den äldre halvbrodern, dvs 3,5% till. Utan papper hade han fått 12,5% till. Resten av den äldre halvbroderns pengar går till hans två halvsyskon på hans mammas sida. Den äldre halvbrodern har alltså inga barn. Han bor tre kilometer från oss, men vi visste in om att han fanns förrän i slutet av november.
