Lite amerikanska siffror från en ”gammal stofil” som räknat på gasturbinverk som komplement till vindkraft.
Vilket ställs mot ett CCGT gasverk som har högre verkningsgrad men som inte startar lika snabbt och därmed inte är användbart som vind-backup.
Så kan det bli om man har naturgas, men ingen vattenkraft.
Vilket ställs mot ett CCGT gasverk som har högre verkningsgrad men som inte startar lika snabbt och därmed inte är användbart som vind-backup.
Så kan det bli om man har naturgas, men ingen vattenkraft.
Kostnaden för vattenkraft beror helt och hållet på dom geografiska förutsättningar.blackarrow skrev:
Har du en stor dalgång med bara en smalravin som utgång blir det givetvis 'billigt'. Om du gräver/gjuter en stor halvcirkel på nästan platt land blir det givetvis 'dyrt'. Markförhållandena avgör (i praktiken avgör miljötillstånd.....).
Teoretiskt kan man jaga fallhöjd men du blir väldigt begränsad av var det är lönsamt att bygga. I praktiken så är yta på magasinet mer effektivt. Det blir extra intressant med dom sista centimetrarna på toppen när du maximerar ytan. Om du tänker dig att ett vattenmagasin är v format så ger 1 cm fyllnadsgrad i botten väldigt liten volym medans 1 cm i toppen ger väldigt stor volym (samt att toppen har högst lägesenergi).
Det kanske är dags för Storstäderna att sätta upp egna vindsnurror?Redaktionen skrev:
"Men det förstör väl miljön"
Om man delar upp kostnaden på vattenmagasin och kraftverk då?A andersda skrev:
Eller räknar att bygga ut en älv till med dagens bygg och anläggningskostnader.
Något räkneexempel skulle vara intressant.
Längs götaälv är det inga större höjdskildnader så skulle det krävas stora ytor. Dels nära älven och ett vattenmagasin högre upp i omgivningen. Kollade lite lite höjder på satellitkarta.se.
Småland är väl bergigt och har mycket sjöar?
Antag vi ersätter dagens 40% kärnkraftsel med ytterligare 10% sol och 30% vindel som måste balanseras med vattenbatteri i form av pumpkraftverk och att man (MP) bestämt sig försatt göra det CO2 neutralt och förbjuder ytterligare import av fulel/brunkolsel och inte ens tillåter gasturbinverk. En kall vindstilla vinternatt måste all el ersättas lagrad energi viket bestämmer max effekten. När solen går upp minskar erforderlig effekt något.
Det är väl rimligt att pumpkraftverken byggs i södra Sverige med tanke på begränsningar i ledningsnätet.
Hur mycket effekt behövs och hur stor kapacitet för vattenmagasin?
Man kan säkert räkna på det.
Anläggningskostnaden är säkert största kostanden (gräva, gjuta, bygga). Kraftverket är troligvis en mindre del.
Men det spelar absolut ingen roll hur dyrt eller billigt det är. I sverige kommer det inte byggas vattenkraft.
I norr älvarna som ej är utbyggda fredade.
I söder är det för mycket folk => att köpa mark/flytta på folk etc är att begå politisktsjälvmord för det partiet som stödjer förslaget.
Möjligtvis kommer man bygga något liten damm någonstans men effekten/lagringskapaciteten kommer vara en piss i havet.
Anläggningskostnaden är säkert största kostanden (gräva, gjuta, bygga). Kraftverket är troligvis en mindre del.
Men det spelar absolut ingen roll hur dyrt eller billigt det är. I sverige kommer det inte byggas vattenkraft.
I norr älvarna som ej är utbyggda fredade.
I söder är det för mycket folk => att köpa mark/flytta på folk etc är att begå politisktsjälvmord för det partiet som stödjer förslaget.
Möjligtvis kommer man bygga något liten damm någonstans men effekten/lagringskapaciteten kommer vara en piss i havet.
Installerad effekt är väl inte så svårt att räkna på.A andersda skrev:
Eftersom både kärnkraft och vattenkraft står för ca 40% så behöver man alltså installera samma effekt i södra Sverige som vattenkraften har i norra Sverige. (Grovt räknat).
Ska man dygnskompensera solkraften krävs det inte så stora vattenmagasin, väderkompensera vilkraften på veckobasis kräver lite mer. Ska man årskompensera för väder och den mörka vintern så är det stora volymer.
Jag vågar mig inte på en uppskattning, men samma volym som magasinen i norr är väl en bra utgångspunkt?
Priset lär dock bli avskräckande.
Jaha jag trodde du menade kostnaden för att bygga vattenkraft.
Tror du bör ta lite mindre än kärnkraften producerar. Ny vind och solkraft kommer ju faktiskt producera lite. Allra helst bör den placeras där nuvarande kärnkraft finns. Nätet är uppbyggd för att transportera från dessa ställen.
Tror du bör ta lite mindre än kärnkraften producerar. Ny vind och solkraft kommer ju faktiskt producera lite. Allra helst bör den placeras där nuvarande kärnkraft finns. Nätet är uppbyggd för att transportera från dessa ställen.
Med data från bland annat denna rapport (IVA) går det att svara.
Installerad effekt idag är ca 26 GW, varav ca 10 GW kärnkraft, 15 GW vattenkraft och 1 GW kraftvärme. (Mycket grovt - vi har även någon halv GW i gasturbiner och kanske en halv i kondenskraft, som delvis ligger i malpåse men kan skrämmas igång med olja som bränsle vid krislägen.
Den förbrukningen har vi varit skrämmande nära några gånger de senaste vintrarna, vanligen i samband med ett stadigt sk. Rysshögtryck som ger 25 minusgrader och vindstilla i halva Götaland och allt norr därom. Brukar kunna ligga kvar ett par tre veckor när det väl etableras.
Solcellerna ger mycket lite den tiden på året, få timmar med sol, och den står lågt, dvs lång ljusväg genom absorberande atmosfär...
Max förbrukning brukar ligga kl 8 - 12 vardagar, speciellt måndagar, men säg grovt räknat på dygnsförbrukning (medelvärde) 20 GW, och att lagret därför måste ge 5 GW 24h/dygn i 3 veckor för att komma "igenom krisen" tillsammans med 15 GW vattenkraft. Behovet är då 105 GWh. Detta är nog lågt räknat, och tar inte hänsyn till sk. torrår - när vattenkraften har dåligt fyllda magasin redan på hösten.
Med lagring av vatten på höjd får jag det till att 38,5 G kg m krävs. Alltså vid t.ex. 100 m fallhöjd krävs det 385 miljoner kg vatten En fyrkantig sjö som är 4 km x 4 km där nivån kan sänkas/höjas 25 m. Ytan är alltså 1600 hektar. Och så en likvärdig sjö på den andra nivån. Obs att åtgärder kan krävas för att inte vattnet skall frysa till is, och därmed inte längre kunna delta i arbetet...
För att pumpa upp det vattnet krävs då 150 GWh "överbliven" el på andra tider, gärna i närtiden före själva behovet.
Installerad effekt idag är ca 26 GW, varav ca 10 GW kärnkraft, 15 GW vattenkraft och 1 GW kraftvärme. (Mycket grovt - vi har även någon halv GW i gasturbiner och kanske en halv i kondenskraft, som delvis ligger i malpåse men kan skrämmas igång med olja som bränsle vid krislägen.
Den förbrukningen har vi varit skrämmande nära några gånger de senaste vintrarna, vanligen i samband med ett stadigt sk. Rysshögtryck som ger 25 minusgrader och vindstilla i halva Götaland och allt norr därom. Brukar kunna ligga kvar ett par tre veckor när det väl etableras.
Solcellerna ger mycket lite den tiden på året, få timmar med sol, och den står lågt, dvs lång ljusväg genom absorberande atmosfär...
Max förbrukning brukar ligga kl 8 - 12 vardagar, speciellt måndagar, men säg grovt räknat på dygnsförbrukning (medelvärde) 20 GW, och att lagret därför måste ge 5 GW 24h/dygn i 3 veckor för att komma "igenom krisen" tillsammans med 15 GW vattenkraft. Behovet är då 105 GWh. Detta är nog lågt räknat, och tar inte hänsyn till sk. torrår - när vattenkraften har dåligt fyllda magasin redan på hösten.
Med lagring av vatten på höjd får jag det till att 38,5 G kg m krävs. Alltså vid t.ex. 100 m fallhöjd krävs det 385 miljoner kg vatten En fyrkantig sjö som är 4 km x 4 km där nivån kan sänkas/höjas 25 m. Ytan är alltså 1600 hektar. Och så en likvärdig sjö på den andra nivån. Obs att åtgärder kan krävas för att inte vattnet skall frysa till is, och därmed inte längre kunna delta i arbetet...
För att pumpa upp det vattnet krävs då 150 GWh "överbliven" el på andra tider, gärna i närtiden före själva behovet.
S Soltorp40 skrev:
950m3/s blirS Soltorp40 skrev:
950m3x60s= 57000m3/min
57000m3x60= 3 420 000m3/tim
Dina 3 400m3 räcker i 3.58sekunder.
En till faktor att ta med i ekvationen är att vid sänkning av övy (övrevattenyta) eller höjning av nvy (nedrevattenyta) så minskas fallhöjden och därmed effekten.
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 3 303 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 3 303 inlägg
Senaste vintern var ovanligt snäll. Men går vi tillbaka till 1 mars 2018 var förbrukningen uppe just över den magiska siffran 26 GW på morgonen. Kärnkraften producerade då 8,7 GW, vattenkraften 12,7 GW (brukar kunna gå upp till ca 13 som max), all värmekraft 2 GW. Som tur är blåste det hyfsat, 1,9 GW, vilket gjorde att det räckte med 0,2 GW import.
Blir spännande att se hur det ser ut om vi får en sån dag efter kommande årsskifte, när kärnkraften kommer maxa på under 8 GW, och det samtidigt blåser max hälften så mycket. Och förstås ännu värre 2021 när ytterligare en reaktor stängt.
Blir spännande att se hur det ser ut om vi får en sån dag efter kommande årsskifte, när kärnkraften kommer maxa på under 8 GW, och det samtidigt blåser max hälften så mycket. Och förstås ännu värre 2021 när ytterligare en reaktor stängt.
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uranet-racker-i-tusentals-ar13th Marine skrev:
Vi får väl hoppas att den tidsramen räcker för att komma fram med nåt bättre.
Tackar! Jag hade räknat fel med en faktor 1000. (950 m3/s blev 0,95 i räkningen utan att enheten fick något "kilo" på sig) Har postat ett svar till mig själv på det inlägget med rättelser. Förrut var det bara "orimligt" - nu syns det tydligt hur väldigt orimlig hela tanken är - att göra en cistern 32 km x 32 km, 10 m hög, för att med den få till 4% av landets elförbrukning...H HSP skrev:
https://www.nyteknik.se/opinion/certifikaten-har-knappast-paverkat-mangden-gron-el-6969684
"Den lika mytomspunna som hyllade tyska Energiewende, en kraftigt subventionerad övergång till fossilfri el, framställs nu närmast som en katastrof av landets egen riksrevision. Det kan ses som ännu en varningssignal"
"Låt oss slutligen beröra certifikatens fördelningseffekter. I likhet med tidigare akademiska studier visar vår studie att certifikaten har en regressiv profil: de har medfört betydande omfördelningar från elkonsumenter till vissa grupper av kapitalägare. "
I korthet: politiker kastar bort våra pengar
och ger dom till kapitalister som påstår sig vara goda människor som ska rädda planeten.
"Den lika mytomspunna som hyllade tyska Energiewende, en kraftigt subventionerad övergång till fossilfri el, framställs nu närmast som en katastrof av landets egen riksrevision. Det kan ses som ännu en varningssignal"
"Låt oss slutligen beröra certifikatens fördelningseffekter. I likhet med tidigare akademiska studier visar vår studie att certifikaten har en regressiv profil: de har medfört betydande omfördelningar från elkonsumenter till vissa grupper av kapitalägare. "
I korthet: politiker kastar bort våra pengar
och ger dom till kapitalister som påstår sig vara goda människor som ska rädda planeten.
Torvbrytning är en mycket ful verksamhet, tala om att förstöra naturen . Tänk om torven bröts runt Storstäderna, då skulle det bli debatt.harry73 skrev:
