20 kkr är ändå snabbt intjänat även om man bara gör normala renoveringsjobb. Skulle själv inte tveka även om begränsningarna var egen anläggning och befintlig gruppledning. Tiden är värre.Mikael_L skrev:
Men jag tror ändå det skulle vara en nischgrej med de förutsättningarna. Inte tillräckligt stort för att motivera det "politiskt". Själv vidhåller jag att snickarelektriker, spisinstallatörer osv. är den stora gruppen där det finns ett problem att lösa i allmänhetens intresse. En insats motsvarande bilkörkort är nog rimligt för en stor del av denna grupp. Sen behöver vi bara lobba för att man skall kunna hänga på som privatperson
Det är väl iofs som med jägarexamen. Men frågan är om inte man skulle integrera detta i hela systemet för utbildning av elektriker, så att detta blir första steget för alla. Precis som B-körkortet för bil är första steg även för dem som vill bli lastbils- eller bussförare.C cpalm skrev:Men jag tror ändå det skulle vara en nischgrej med de förutsättningarna. Inte tillräckligt stort för att motivera det "politiskt". Själv vidhåller jag att snickarelektriker, spisinstallatörer osv. är den stora gruppen där det finns ett problem att lösa i allmänhetens intresse. En insats motsvarande bilkörkort är nog rimligt för en stor del av denna grupp. Sen behöver vi bara lobba för att man skall kunna hänga på som privatperson
Det diskuteras friskt i andra trådar om elkörkort men inte i denna och då undrar jag varför?
Jadu, börja med att fråga dig själv varför har du hållit dig till de andra trådarna?
Jag vill bumpa mitt detta gamla inlägg, istället för att skriva ett nytt med nästan samma innehållVilka begränsningar borde det vara med ett hempularkörkort då?
För tanken är väl att det inte ska vara lika omfattande som en ABL-behörighet (auktorisation menar jag).
Idag finns ju ett behörighetssteg B, där kraven är fullgjord gymnasial elutbildning eller motsvarande, samt 2 års praktiktid.
Och begränsningen är lite förenklat sett att den med B får göra alla slags arbeten på "befintlig grupp" och koppla in och ur maskiner.
Dvs, får inte dra nya gruppledningar och sätta in nya säkringar för dessa.
I princip skulle jag vilja säga att med B är det tillåtet att installera JFB på befintlig gruppledning (både 2pol och 4pol, 4pol skulle man ju kunna tänka sig på gruppledningen till någon trefasmaskin eller trefasuttag), men inte installera JFB för hela centralen.
Avgränsningen för jobben på denna nivå av behörighet är delvis logiskt valda.
I gymnasieutbildningen ingår det i princip ingen ledningsdimensionering. Och det är en av de tunga bitarna i A-utbildningen. Och drar man en ny grupp så ska den väl egentligen dimensioneras, fast nu kör de flesta för det mesta på tumreglerna 1,5mm² till 10A, 2,5mm² till 16A osv.
De ologiska bitarna i B är däremot att det är tillåtet att utvidga gruppen, med t.ex. ny längre ledning, och då blir det ju faktiskt exakt samma krav på dimensionering som när en grupp skapas. Fast man kör ju som sagt i 99% av fallen ändå med tumregeln ...
Och det andra ologiska, är ansluta fast inkopplad utrustning. När den gruppen installerades så kan den A-behörige kanske dimensionerat efter den inkopplade lastens maxström, inte efter vilken säkring som matar gruppen. Och att byta till en kraftigare elapparat (större motor t.ex.) kan äventyra denna dimensionering. Detta har inte heller en som gått gymnasiet koll på.
(Och detta är den enda möjliga logiska anledningen till att en privatperson får byta fast monterad ljusarmatur men inte fast inkopplad tvättmaskin, vilket jag alltid tyckt känts mycket märkligt).
Men jag stoppar här just nu ett tag, med denna beskrivning av dagens behörighetsnivå som heter B.
En hempularlicens torde behöva aningen högre frihet än nivå B för att vara praktiskt användbar, åtminstone inte lägre.
Men vi kan grunna lite på detta så länge...
alltså, quote:
Vilka begränsningar borde det vara med ett hempularkörkort då?
För tanken är väl att det inte ska vara lika omfattande som en ABL-behörighet (auktorisation menar jag).
Idag finns ju ett behörighetssteg B, där kraven är fullgjord gymnasial elutbildning eller motsvarande, samt 2 års praktiktid.
Och begränsningen är lite förenklat sett att den med B får göra alla slags arbeten på "befintlig grupp" och koppla in och ur maskiner.
Dvs, får inte dra nya gruppledningar och sätta in nya säkringar för dessa.
I princip skulle jag vilja säga att med B är det tillåtet att installera JFB på befintlig gruppledning (både 2pol och 4pol, 4pol skulle man ju kunna tänka sig på gruppledningen till någon trefasmaskin eller trefasuttag), men inte installera JFB för hela centralen.
Avgränsningen för jobben på denna nivå av behörighet är delvis logiskt valda.
I gymnasieutbildningen ingår det i princip ingen ledningsdimensionering. Och det är en av de tunga bitarna i A-utbildningen. Och drar man en ny grupp så ska den väl egentligen dimensioneras, fast nu kör de flesta för det mesta på tumreglerna 1,5mm² till 10A, 2,5mm² till 16A osv.
De ologiska bitarna i B är däremot att det är tillåtet att utvidga gruppen, med t.ex. ny längre ledning, och då blir det ju faktiskt exakt samma krav på dimensionering som när en grupp skapas. Fast man kör ju som sagt i 99% av fallen ändå med tumregeln ...
Och det andra ologiska, är ansluta fast inkopplad utrustning. När den gruppen installerades så kan den A-behörige kanske dimensionerat efter den inkopplade lastens maxström, inte efter vilken säkring som matar gruppen. Och att byta till en kraftigare elapparat (större motor t.ex.) kan äventyra denna dimensionering. Detta har inte heller en som gått gymnasiet koll på.
(Och detta är den enda möjliga logiska anledningen till att en privatperson får byta fast monterad ljusarmatur men inte fast inkopplad tvättmaskin, vilket jag alltid tyckt känts mycket märkligt).
Men jag stoppar här just nu ett tag, med denna beskrivning av dagens behörighetsnivå som heter B.
En hempularlicens torde behöva aningen högre frihet än nivå B för att vara praktiskt användbar, åtminstone inte lägre.
Men vi kan grunna lite på detta så länge...
För det första var det inte jag som hitta på detta med elkörkort och för det andra hade jag ingen aning om att det fanns i en egen trådJadu, börja med att fråga dig själv varför har du hållit dig till de andra trådarna?
Precis, det är ju naturligtvis en av anledningarna till att diskussionen inte alltid hamnar här.
Därför länkade jag till denna tråd, för att få fler att hitta hit.
Därför länkade jag till denna tråd, för att få fler att hitta hit.
Bra, nu skapar vi opinion och lockar hit fler
Rätta mig om jag har fel. Följande tre inlägg är de enda som du skrivit i denna tråd.
P Putte 9497 skrev:
P Putte 9497 skrev:
Vad är din ståndpunkt? Vad vill du diskutera? Om du har redogjort för din ståndpunkt någon annanstans kan du väl länka dit eller kopiera in det hit.P Putte 9497 skrev:
Du gissade rätt med inläggen. Läser du dessa så kanske du även inser varför inläggen inte är fler.
Vad gäller mina åsikter i ämnet får jag återkomma med dem senare under dagen när jag får tid.
Men så länge kan du läsa alla andra inlägg i tråden
Vad gäller mina åsikter i ämnet får jag återkomma med dem senare under dagen när jag får tid.
Men så länge kan du läsa alla andra inlägg i tråden
Om jag spinner vidare lite på mitt inlägg #17, som jag upprepade i #95 så kommer det ju upp några tankar, för mig alla fall.
Om en behörighet/körkort motsvarande auktorisation B är det absolut minimala man klarar sig med som ett hempularkörkort, men helst lite mer också.
Och denna går att ta med ett antal timmars ABF-kurs och sen något prov.
Hur ska vi motivera gymnasieskolans elprogram då?
Varför ska någon harva 3 år på gymnasiet, och sen en lärlingstid och praktikperiod på 2 år, för att på det sättet få ut endast en auktorisation B?
När man alltså lika gärna kan haka på en ABF-kurs istället, och kanske t.o.m få ut en ännu högre behörighet?
Hur ska denna fråga lösas?
Om en behörighet/körkort motsvarande auktorisation B är det absolut minimala man klarar sig med som ett hempularkörkort, men helst lite mer också.
Och denna går att ta med ett antal timmars ABF-kurs och sen något prov.
Hur ska vi motivera gymnasieskolans elprogram då?
Varför ska någon harva 3 år på gymnasiet, och sen en lärlingstid och praktikperiod på 2 år, för att på det sättet få ut endast en auktorisation B?
När man alltså lika gärna kan haka på en ABF-kurs istället, och kanske t.o.m få ut en ännu högre behörighet?
Hur ska denna fråga lösas?
Tja, kanske genom att man behöver de andra ämnena på gymnasiet också?
Kanske för att de som går på gymnasiet i största allmänhet inte är mogna för en ABF-kurs i ellära?
Det kan ju vara så att en kort kvällskurs passar en viss grupp av människor som kanske inte är samma grupp som de som går elprogrammet på gymnasiet? Som exempel kan jag ta min gymnasietid, där vi på NV läste matte A + B på kortare tid än vad SP läste matte A.
Jag tycker att gymnasiets elutbildning ska leda till en personlig behörighet att hantera allt efter G2 huvudsäkringar i en normal bostadsinstallation. Ska man faktiskt bli elektriker så måste man dessutom lära sig att göra jobbet effektivt och ekonomiskt, vilket en hempulare strängt taget inte behöver.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 499 inlägg
Jag tror inte vi ska snegla alltför mycket på dagens krav för att få behörighet AL eller B. De är inte tidsenliga. Det krävs inte lika mycket utbildning och praktik idag som förr.
Men för att kunna göra nånting behöver man grundläggande ellära i bagaget, och en viss fallenhet. En elutbildning kan inte göras från grunden här. Basen måste finnas med från gymnasiet. Där läste man ellära en timme i veckan (nån skrev nåt i nån tråd alldeles nyligen), inte i 3 år. Om man skulle läsa elläran koncentrerat skulle de då bli kanske 120 timmar, dvs 3 veckor. Den tiden går att banta ytterligare med motiverade elever.
Men har man en hygglig grund och förmåga att läsa skrivna instruktioner så behövs inte så mycket mer.
Men för att kunna göra nånting behöver man grundläggande ellära i bagaget, och en viss fallenhet. En elutbildning kan inte göras från grunden här. Basen måste finnas med från gymnasiet. Där läste man ellära en timme i veckan (nån skrev nåt i nån tråd alldeles nyligen), inte i 3 år. Om man skulle läsa elläran koncentrerat skulle de då bli kanske 120 timmar, dvs 3 veckor. Den tiden går att banta ytterligare med motiverade elever.
Men har man en hygglig grund och förmåga att läsa skrivna instruktioner så behövs inte så mycket mer.
Jag läste inläggen och jag förstår varför de inte är fler. Men om du läser mitt inlägg så kanske du ser att jag inte ifrågasatte hur många inlägg du skrivit. Jag frågade vad du vill diskutera.P Putte 9497 skrev:
Angående frågan om elkörkort så kan den som jag ser det delas upp i flera frågor. En fråga är vilka kunskaper vi kräver av dem som skall installera el. Svaret på den frågan är dessvärre att vi formellt sätt inte kräver några som helst kunskaper av den som skall installera el. Det krävs en hel del formalia som är så utformad att i princip ingen som inte jobbar som elektriker får installera el. Givetvis löses det för det mesta i praktiken på ett sådant sätt att en elektriker från en firma inte får jobb som han inte klarar av. Men visst är det lite ologiskt att det krävs ett anställningsförhållande eller egenkontrollprogram för att någon skall kunna tilldelas detta förtroende.
En annan fråga är vad man borde få göra utan krav på någon formell behörighet. Varför skall just el vara så omgärdat av regler? Skall man ta ett annat exempel på hempul som kan ge farliga konsekvenser så har vi bilar. Vem som helst får utan krav på förkunskaper göra vilka reparationer som helst på en bil. Går man ett steg till och tittar på att bygga om en bil så får också vem som helst göra ombyggnader utan krav på förkunskaper. Däremot ställs det krav på att man skall uppfylla vissa regler och man ansvarar själv för att visa att man gjort det. Det är inte enkelt att visa detta. Men det finns inga lagar som hindrar dig att försöka. Misslyckas du så får bilen körförbud utan att du för den sakens skull gjort något olagligt. En parallell skulle ju vara att man får koppla vad man vill hemma så länge man inte ansluter det. Sedan är det din uppgift att visa vad du gjort och motivera för en sakkunnig varför det är så säkert att denne kan ansluta det.
Grundkravet för körkortet borde vara lägst godkänt i alla ämnen som ingår i gymnasieskolans elutbildning. Dessutom skulle man få avlägga ett praktiskt prov. Elkörkortet skulle endast vara giltigt i den egna elanläggningen efter huvudsäkring.
