el-golvvärme vad ska man ha ?
Hej,
är i renoverartaget av badrummet.
sitter och kikar på på golv värme EL.
men blir inte klok av allt som finns.. vad bör man välja och vad ska man tänka på?
Runda slängar 7-8 m2.
de blir flytspackel på spånskiva och isolering från spånskivan ända ner till marken. vilket är ca 40 - 50 cm av isodränkross.
vad mer behöver man veta ? hmm...
Jag vill ha ett färdigt kitt så allt finns med som man behöver.. underlättar ju en del..
är i renoverartaget av badrummet.
sitter och kikar på på golv värme EL.
men blir inte klok av allt som finns.. vad bör man välja och vad ska man tänka på?
Runda slängar 7-8 m2.
de blir flytspackel på spånskiva och isolering från spånskivan ända ner till marken. vilket är ca 40 - 50 cm av isodränkross.
vad mer behöver man veta ? hmm...
Jag vill ha ett färdigt kitt så allt finns med som man behöver.. underlättar ju en del..
Nu var det ett tag sedan jag tittade på elgolvvärme för egen del. Men så himla mycket finns det väl inte att välja på.
Det finns två huvudtyper av värmekabel. Dels den s.k seriresistiva och parallelresistiv. Den senare är ofta också "självreglerande".
Den första typen är uppbyggd med en motståndstråd som blir varm när det går ström i den, och den går då ända till kabelns ände, där den är ihopkopplad med återledaren som går tillbaka i samma kabel. En sådan kabel får under inga omständigheter kapas. Effekten på kabeln är beroende av att strömmen får gå ända till ändpunkten och vända. Kortas kabeln av (och ändarna kopplas ihop igen) så får kabeln högre effekt och blir överhettad. Den lämnar också en bestämd effekt per meter kabel, oavsett hur varmt det redan är.
Den andra typen av kabel är uppbyggd med två ledare inbäddade i motståndmaterial, här uppstår värmen när ström går från den ena tråden till den andra genom motståndsmaterialet, som alltså fungerar som en dålig isolering.
Fördelen med detta är dels att kabeln lämnar en effekt per meter som är oberoende av hur lång kabeln är, vissa fabrikat av denna typ får kapas, men det krävs ett speciellt isoleringskit, för att korrekt isolera den kapade änden. Motsåndsmaterialet är ofta själveglerande, det betyder att effekten minskar på en del av kabeln om det blir varmt, så att det ex. inte blir för varmt om kabeln går under en möbel eller en tjock badrumsmatta.
Det gäller att man måste säkerställa att hela kabellängden får plats i badrummat, utan att den någonstans ligger för tätt. Det är ett absolut krav för seriekabeln, men mer än önskvärt även för självreglerande kablar.
En del kablar kommer färdigmontarde på nätmattor, det tycker jag är en tveksam finess i badrum, där det ändå är en massa ställen kabeln inte får ligga, nära golvbrunn, under toa, under möbler osv. Nätet är mer bekvämt på stora öppna ytor där det bara är att rulla ut det.
Och som sagt det är ett jobb för en elektriker att lägga golvvärmekabel. Kabeln måste isolationsprovas med en isolationstestare flera gånger under processen. Det instrumentet är något vi hempulare normalt inte äger. Det duger alltså inte att testa kabeln med en vanlig multimeter. Dessutom skall kabelns resistans kontrollmätas flera gånger, det går iofs att göra med en multimeter, men ur säkerhetssynpunkt så är det framförallt isolationstesten som är viktig, man kontrolelrar då att kabeln inte har skadats under läggningen.
Det finns två huvudtyper av värmekabel. Dels den s.k seriresistiva och parallelresistiv. Den senare är ofta också "självreglerande".
Den första typen är uppbyggd med en motståndstråd som blir varm när det går ström i den, och den går då ända till kabelns ände, där den är ihopkopplad med återledaren som går tillbaka i samma kabel. En sådan kabel får under inga omständigheter kapas. Effekten på kabeln är beroende av att strömmen får gå ända till ändpunkten och vända. Kortas kabeln av (och ändarna kopplas ihop igen) så får kabeln högre effekt och blir överhettad. Den lämnar också en bestämd effekt per meter kabel, oavsett hur varmt det redan är.
Den andra typen av kabel är uppbyggd med två ledare inbäddade i motståndmaterial, här uppstår värmen när ström går från den ena tråden till den andra genom motståndsmaterialet, som alltså fungerar som en dålig isolering.
Fördelen med detta är dels att kabeln lämnar en effekt per meter som är oberoende av hur lång kabeln är, vissa fabrikat av denna typ får kapas, men det krävs ett speciellt isoleringskit, för att korrekt isolera den kapade änden. Motsåndsmaterialet är ofta själveglerande, det betyder att effekten minskar på en del av kabeln om det blir varmt, så att det ex. inte blir för varmt om kabeln går under en möbel eller en tjock badrumsmatta.
Det gäller att man måste säkerställa att hela kabellängden får plats i badrummat, utan att den någonstans ligger för tätt. Det är ett absolut krav för seriekabeln, men mer än önskvärt även för självreglerande kablar.
En del kablar kommer färdigmontarde på nätmattor, det tycker jag är en tveksam finess i badrum, där det ändå är en massa ställen kabeln inte får ligga, nära golvbrunn, under toa, under möbler osv. Nätet är mer bekvämt på stora öppna ytor där det bara är att rulla ut det.
Och som sagt det är ett jobb för en elektriker att lägga golvvärmekabel. Kabeln måste isolationsprovas med en isolationstestare flera gånger under processen. Det instrumentet är något vi hempulare normalt inte äger. Det duger alltså inte att testa kabeln med en vanlig multimeter. Dessutom skall kabelns resistans kontrollmätas flera gånger, det går iofs att göra med en multimeter, men ur säkerhetssynpunkt så är det framförallt isolationstesten som är viktig, man kontrolelrar då att kabeln inte har skadats under läggningen.
Redigerat:
