Medlem
· västra götaland
· 72 inlägg
Ja visst blir man sugen. Och priset är ju helt okej med tanke på vad den kan göra.
Jag funderar på hur snabb den är... Blir man stående en heldag för bara några löpmeter så är ju det en jättenackdel.
Om någon har erfarenhet av den så vore det väldigt intressant att höra vad ni tycker om den.
Har inte provat nån, men skall köpa en nån dag.Mårtesgården skrev:
Ja visst blir man sugen. Och priset är ju helt okej med tanke på vad den kan göra.
Jag funderar på hur snabb den är... Blir man stående en heldag för bara några löpmeter så är ju det en jättenackdel.
Om någon har erfarenhet av den så vore det väldigt intressant att höra vad ni tycker om den.
Om man säger så här: Har du sett nån begagnad solohyvel ute på blocket nån gång? Nix! Och varför det?
Ingen vill sälja sin hyvel.
Det finns en tråd om solosågen, där dom även diskuterat solohyveln. Leta reda på den.
Medlem
· västra götaland
· 72 inlägg
Ah...
Hittade den...
http://forum.byggahus.se/verktyg-maskiner-fordon/19030-kombimaskin-foer-traebearbetning.html
Jag funderar på vilka dimensioner man kan klyva i. Kan man flytta klingan in mot mitten eller har den bara sin plats och så flyttar man blocken som man dimensionerar med. Isåfall borde det finnas maxbredd och den ser inte ut att vara stor om man tittar på bilderna...?
Hittade den...
http://forum.byggahus.se/verktyg-maskiner-fordon/19030-kombimaskin-foer-traebearbetning.html
Jag funderar på vilka dimensioner man kan klyva i. Kan man flytta klingan in mot mitten eller har den bara sin plats och så flyttar man blocken som man dimensionerar med. Isåfall borde det finnas maxbredd och den ser inte ut att vara stor om man tittar på bilderna...?
Det finns tekniska data mm mm på logosol's hemsida.
www.logosol.se
Där anges bl a 230 mm hyvelbredd och 52 mm tjocklek.
/Kent
www.logosol.se
Där anges bl a 230 mm hyvelbredd och 52 mm tjocklek.
/Kent
Det enda användningsområde jag avråder dig att använda egensågat virke till, är bärande konstruktionsdelar, som bjälkar, takstolar osv. Detta för att sorteringsreglerna är stränga och tillåten påkänning sjunker i s.k. ostämplat virke. Det löner sig därför inte att ta grövre dimensioner i.s.f. att köpa klenare normerat virke, för att vara på säkra sidan. Du vet inte ens om du klarar lägsta hållfasthetsklass med egensågat/osorterat virke med bestämdhet.
________________
Byggaren
________________
Byggaren
Jag har sågat med solosåg och hyvlat med SH230 några år och tycker det funkar bra, har även gjort en liten hemsida om det
kolla här http://hem.passagen.se/byggboy/
kolla här http://hem.passagen.se/byggboy/
Vad är det som säger att en kontrollant/stämplare på ett sågverk som försöker tjäna så mycket som möjligt skulle vara noggrannare än en bonnsågare som kanske har stor erfarenhet av att syna ut virke ur stockar och tjänar pengar på tiden det tar att såga??
Har stött på en del exempel där dom har använt stämpeln lite för mycket....
Blev dock lite nyfiken på stjärnsågat, vet någon vilka sågar som tillämpar metoden? Läste om det för ett antal år sen om hur man skulle kunna få ut så mycket som möjligt ur en stock och tyckte att det påminde om det. I det fallet så sågade dom för att få ut kärnvirke till fönster efter nån gammal metod, verkar som dom visste vad dom gjorde förr.....
Har stött på en del exempel där dom har använt stämpeln lite för mycket....
Blev dock lite nyfiken på stjärnsågat, vet någon vilka sågar som tillämpar metoden? Läste om det för ett antal år sen om hur man skulle kunna få ut så mycket som möjligt ur en stock och tyckte att det påminde om det. I det fallet så sågade dom för att få ut kärnvirke till fönster efter nån gammal metod, verkar som dom visste vad dom gjorde förr.....
79:an skrev:
För det första tar inte sågverken emot vilket virke som helst till att såga konstruktionsvirke av. Det ska t.ex. vara fällt med skördare och inte för hand eftersom det blir en bristning i fibrerna när träden smäller i marken.
Trädet får heller inte ha varit 'fel' odlat. Det ska vara stamkvistat under sin livstid och speciellt i yngre år. Det räcker med ett fåtal större kvist i stockarna för att allt ska gå till panel och annat mindre hållfast virke. Och den sorteringen sköter maskinföraren om redan när trädet är fällt, kvistat och apterat till stock. (Kan oxå bli massaved.)
Sen gäller det inte att ta ut mesta möjliga ur en stock utan att ta ut det bästa möjliga, så en god del av ytveden går bort.
Men även efter det krävs en sortering m.a.p. kvist och andra försvagningar som gör att virket sorteras i olika hållfasthetsklasser. Därefter stämplas virket och då vet man oxå hur mycket det tål i signifikant hållfasthetsvärde som är 95% av emperiskt bestämd brottshållfasthet.
Det är nog få bonnsågare som klarar av det. De får nöja sig med att få virket godkänt i hållfasthetsklass med lägst signifikant hållfatshetsvärde. Förr kallat Ö-virke, dvs. övrigt virke.
Om sen belastningen är som den är och du ska bygga med detta virke får konstruktören gå upp avsevärt i dimension för att normerna ska bli uppfyllda. Det hjälper då ex.vis inte att böjmotståndet i en 45x195 är samma i både en med lägst hållfasthetsklass som i den med högst dito. Hur mycket den tål beror av klassen som multipliceras med böjmotståndet. Därför blir det oekonomiskt i slutändan med egensågat virke till samma konstruktion. Du får helt enkelt som konstruktör gå upp våldsamt i dimension på det egensågade virket i förhållande till det normerade/stämplade.
________________
Byggaren
Nåjo men sen skall vi inte glömma att det finns rätt många äldre trähus som överlevt såväl tidens tand såsom orkaner, detta utan stämplat virke. Gamla tiders sågare samt timmermän visste bevisligen vad de gjorde och skördare har liksom inte använts i så många år.
Stjärnsågningen används även för att undvika att virket slår sig, årsringarna ligger på samma håll i allt det sågade virket. Det går att trixa till de sågsnitten med t ex solosågen.
/Kent
Stjärnsågningen används även för att undvika att virket slår sig, årsringarna ligger på samma håll i allt det sågade virket. Det går att trixa till de sågsnitten med t ex solosågen.
/Kent
snickarboden skrev:
Visst gör det det. Men då brukar det oftast oxå vara virke som fällts vid rätt årstid, noga utvalts för sitt ändamål och där man inte sparat på dimensionerna, Tittar du på en äldre träkonstruktion hade de oftast inte hum om böjmotstånd. De tog ut så mycket de kunde ur stocken, oftast fyrkantvirke eller virke med stor bredd i förhållanden till höjden. Idag är man mer inne på att utnyttja hållfastheten maximalt och klarar sig därför med klenare virke (mindre bredd i förhållande till höjden). Det handlar där som överallt annars om de ekonomiska aspekterna, men oxå om ökad kunskap i statik och hållfasthetslära som i äldre tider inte fanns.
Du kan t.ex. försöka få en av dagens konstruktörer att förklara hur det här kan klara sig.
Bilderna är tagna i en över 100 år gammal ladugårdsbyggnad med 10 m spv. Dimensionen är 6"x6" och hel stock. Takstolarna har ett cc på cirka 3 meter. På taket har legat spån (ursprungligen) som senare täcktes med 40 ton tegel (avlägsnat) och nu har aluminiumtak (4 ton), allt över den ursprungliga spåntäckningen. Och som du ser finns det inga större ansträngningar gjorda vid takfot för att hålla samman under- och överram i knutpunkten.
Jag träffar än idag på bysnickare som gör på sitt gamla beprövade sätt och det håller. Men hur stor säkerhetsmarginalen är fram till brottillståndet, vet ingen av dem, t.ex.
Stjärnsågningen är ett nytt begrepp för mig och jag tror du menar det som heter kvarterssågning (till skillnad från genomsågning)? Vid kvarterssågning vänds stocken för varje skär så att årsringarna ligger 90 grader mot klingan.
_____________________
Byggaren
Tror man kan säga att det handlar rätt mycket om ifall att man skall utgå ifrån ritningen eller verkligheten...
Det är på en del byggen inte lämpligt att frångå ritningar men på andra så löser man problem efter hand, i det första fallet så är stämplat virke ett måste medans man i andra fall låter verkligheten, virket mm styra. Lite olika sätt att jobba helt enkelt.
Begreppet kvartersågning är lite olika använt, i en del fall så innebär det enbart att man skär ut fyra tårtbitar ur stocken som sen sågas ner till ämnen i rätta dimensioner. I andra fall så menar man att man skär ut alla ämnen så att årsringarna ligger radiellt.
/Kent
Det är på en del byggen inte lämpligt att frångå ritningar men på andra så löser man problem efter hand, i det första fallet så är stämplat virke ett måste medans man i andra fall låter verkligheten, virket mm styra. Lite olika sätt att jobba helt enkelt.
Begreppet kvartersågning är lite olika använt, i en del fall så innebär det enbart att man skär ut fyra tårtbitar ur stocken som sen sågas ner till ämnen i rätta dimensioner. I andra fall så menar man att man skär ut alla ämnen så att årsringarna ligger radiellt.
/Kent
Titta lite på dessa länkar om stjärnsågat.
http://www.trainformation.se/pdfnews/1999/3031-199.pdfhttp://epubl.luth.se/1402-1560/2000/06/LTU-YTH-EX-0006-SE.pdf
Imported_Byggaren: Föraren i skördaren apterar virket för att få ut rätt stock, dock så mäts alltid virket in vid sågverken och klassas innan det sågas, alltså får man betalt efter sågverkets mätning och inte datan i skördaren, föraren och datorn ser t.ex. inte skador inne i trädet m.m. utan ser bara det som är ytligt. Det där med att det skall vara fällt med maskin och inte för hand stämmer inte det heller. Det blir många sprickor och skador när maskinen kapar träd och stockar samt beroende på vilken typ av matarvalsar maskionen har, www.skogforsk.se/templates/SF_DocumentDownload____18353.aspxhttp://www.vmfqbera.com/Kvalitetssystem/A-Cirkular/Virkesmatning/PDF/Cirkular_A-318.pdfhttp://vxu.se/td/sot/forskning/nyhetsbrev/nyhetsbrev_nr2_webb.pdf
Sen att det skulle bli mer sprickor när man fäller manuellt?? Varför då? När maskinen fäller trädet så trycker den även ner det och ev. drar det närmare maskinen vilket borde göra att trädet får högre hastighet och slår i marken hårdare samt att det även blir viss brytning eftersom det bara är övre delen av trädet som slår i marken.
När man själv fäller träd så försöker man ju lägga ner det på ett så bra ställe som möjligt och inte tex. över en sten vilket kan skada virket. Man vill ju inte att rotändan skall slå upp eftersom man står i närheten.
Förhoppningsvis så vet föraren av maskinen vad han gör, råkar han skicka fel stock till fel sågverk så blir det vrak, även om det är en s.k. knivfura (fanerstock).
http://www.trainformation.se/pdfnews/1999/3031-199.pdfhttp://epubl.luth.se/1402-1560/2000/06/LTU-YTH-EX-0006-SE.pdf
Imported_Byggaren: Föraren i skördaren apterar virket för att få ut rätt stock, dock så mäts alltid virket in vid sågverken och klassas innan det sågas, alltså får man betalt efter sågverkets mätning och inte datan i skördaren, föraren och datorn ser t.ex. inte skador inne i trädet m.m. utan ser bara det som är ytligt. Det där med att det skall vara fällt med maskin och inte för hand stämmer inte det heller. Det blir många sprickor och skador när maskinen kapar träd och stockar samt beroende på vilken typ av matarvalsar maskionen har, www.skogforsk.se/templates/SF_DocumentDownload____18353.aspxhttp://www.vmfqbera.com/Kvalitetssystem/A-Cirkular/Virkesmatning/PDF/Cirkular_A-318.pdfhttp://vxu.se/td/sot/forskning/nyhetsbrev/nyhetsbrev_nr2_webb.pdf
Sen att det skulle bli mer sprickor när man fäller manuellt?? Varför då? När maskinen fäller trädet så trycker den även ner det och ev. drar det närmare maskinen vilket borde göra att trädet får högre hastighet och slår i marken hårdare samt att det även blir viss brytning eftersom det bara är övre delen av trädet som slår i marken.
När man själv fäller träd så försöker man ju lägga ner det på ett så bra ställe som möjligt och inte tex. över en sten vilket kan skada virket. Man vill ju inte att rotändan skall slå upp eftersom man står i närheten.
Förhoppningsvis så vet föraren av maskinen vad han gör, råkar han skicka fel stock till fel sågverk så blir det vrak, även om det är en s.k. knivfura (fanerstock).
Nej. Stjärnsågning är tydligen inte samma som kvarterssågning även om principen i stort är densamma. Frågan är dock vad man gör av kilarna som blir över? Trekanter brukar inte förekomma som reglar, plank och bräder inom byggkonstruktioner, apropå spill.
Det beror nog på vem som sitter bakom spakarna i skördaren hur fällningen sker. Jag har sett en hel del förare under de åtta år vi bott här (i princip två nya varje år) som har haft olika sätt att hantera maskinen (oxå olika fabrikat). De yngre har till hobby att fälla träd så fort det går. Dvs. från att ha klamrat, fällt kvistat och apterat till framkörning och klamring nästa träd har de haft olika kort tid. De som daskar träden i backen ligger ner mot 25 sek på en 30 meters gran. De som fäller varsamt ligger upp mot 60 sek. Oftast äldre förare som lägger omkull trädet med släp mot kringstående träd, inte höjer aggregatet för mycket över mark så att kapad stock slår i när den kapats av osv. Då blir det heller inga bristningar i virket.
På en handfälld stock slår alltid toppen i mark. Är då marken inte helt plan, utan kuperad (som den oftast är i skogsterräng här på Orust) inträder ofrånkomligen en böjning i stammen när trädet går i backen och med den tyngd trädet har brukar det gå vibrationer längs hela stammen innan roten lägger sig till ro.
_________________
Byggaren
Det beror nog på vem som sitter bakom spakarna i skördaren hur fällningen sker. Jag har sett en hel del förare under de åtta år vi bott här (i princip två nya varje år) som har haft olika sätt att hantera maskinen (oxå olika fabrikat). De yngre har till hobby att fälla träd så fort det går. Dvs. från att ha klamrat, fällt kvistat och apterat till framkörning och klamring nästa träd har de haft olika kort tid. De som daskar träden i backen ligger ner mot 25 sek på en 30 meters gran. De som fäller varsamt ligger upp mot 60 sek. Oftast äldre förare som lägger omkull trädet med släp mot kringstående träd, inte höjer aggregatet för mycket över mark så att kapad stock slår i när den kapats av osv. Då blir det heller inga bristningar i virket.
På en handfälld stock slår alltid toppen i mark. Är då marken inte helt plan, utan kuperad (som den oftast är i skogsterräng här på Orust) inträder ofrånkomligen en böjning i stammen när trädet går i backen och med den tyngd trädet har brukar det gå vibrationer längs hela stammen innan roten lägger sig till ro.
_________________
Byggaren
Nej, trekantsläkt är inte så intressant såsom konstruktionsvirke men lämpligt att köra ner till lister, läkt etc.
Att en böjning sker i stammen då den fälls är ofrånkomligt men så sker även under höststormar och de krafterna är inte nådiga de heller. Dessutom så kan inte en skördare ta sig fram överallt eller hantera alla träd.
/Kent
Att en böjning sker i stammen då den fälls är ofrånkomligt men så sker även under höststormar och de krafterna är inte nådiga de heller. Dessutom så kan inte en skördare ta sig fram överallt eller hantera alla träd.
/Kent
