Eftervärmare
Jag tycker att det "drar" kallt från tilluften från vårat FTX-aggregat (från tilluftdonen i sov- och vardagsrum).
Tänkte därför om man kunde "koppla" på en eftervärmare efter befintligt FTX-aggregat (saknas alltså idag).
Men jag läste i några trådar att många vill stänga av sina eftervärmare. Gissar att det bror på att dom drar ström.
Fungerar eftervärmare dåligt?
Går det att "koppla" på en eftervärmare på ett 25 år gammalt system?
Hur varm tilluft kan man få?
/Jo
Tänkte därför om man kunde "koppla" på en eftervärmare efter befintligt FTX-aggregat (saknas alltså idag).
Men jag läste i några trådar att många vill stänga av sina eftervärmare. Gissar att det bror på att dom drar ström.
Fungerar eftervärmare dåligt?
Går det att "koppla" på en eftervärmare på ett 25 år gammalt system?
Hur varm tilluft kan man få?
/Jo
"Problemet" med eftervärmare är att dom kan kosta pengar (ligga till och värma) utan att manm direkt märker det.
Kolla med en terometer först om der verkligen drar kallt från donen, luft som rör sig känns kallare än vad den är.
Kolla med en terometer först om der verkligen drar kallt från donen, luft som rör sig känns kallare än vad den är.
Visst går det att koppla på eftervärme, om det finns plats någonstans på röret/huset. Finns både el och vatten.Ttryckfallet kommer att ändras, så en justering av luftflöde behöver eventuellt göras.
Nu för tiden har FTX-aggregaten så hög verkningsgrad att det inte blir så kall luft så ofta. Det är inte så ofta (beroende på var i Sverige) som det är väldigt kallt ute.
Har du koll på hur ditt aggregat hanterar avfrostning. Det finns aggregat som (när det är väldigt kallt) kopplar förbi in luften förbi växlaren för att växlaren skall värmas upp (av frånluften) och eventuell is smälter. Under denna stund så kommer det in kall luft, lika kall som ute.
Nu för tiden har FTX-aggregaten så hög verkningsgrad att det inte blir så kall luft så ofta. Det är inte så ofta (beroende på var i Sverige) som det är väldigt kallt ute.
Har du koll på hur ditt aggregat hanterar avfrostning. Det finns aggregat som (när det är väldigt kallt) kopplar förbi in luften förbi växlaren för att växlaren skall värmas upp (av frånluften) och eventuell is smälter. Under denna stund så kommer det in kall luft, lika kall som ute.
Men om luften som kommer in i rummen är 2 grader varmare så behöver den ju inte värmas lika mycket inne i rummen (av radiatorerna). Den värmeenergi som tillförs via eftervärmaren behöver man ju inte tillföra med radiatorerna. Således borde den totala energiåtgången vara samma, men man får en varmare tilluft och "problemet" med kallt drag minskar.
Kan förstå om man inte kan tillföra alla värmeenergi (som behövs för att ha ett gött inneklimat) med ventilationsluften. Men det borde ju inte kosta något extra att ha en eftervärmare.
/Jo
Kan förstå om man inte kan tillföra alla värmeenergi (som behövs för att ha ett gött inneklimat) med ventilationsluften. Men det borde ju inte kosta något extra att ha en eftervärmare.
/Jo
Hur det är med energin (åtgång) vet jag inte. men...
Tilluften bör normalt vara lite kallare än luften i rummen. p.g.a.:
- Svalare luft känns bättre/friskare. Varm luft känns kvaft.
- Många don brukar sprida ut luften längs med taket och då den är lite kallare än luften kommer den att sakta ramla neråt och blanda sig med övriga luften i rummet.
...men, det finns också system där värmen tillförs huset/lägenheterna med tilluften (inga värme element i rummen).
Tilluften bör normalt vara lite kallare än luften i rummen. p.g.a.:
- Svalare luft känns bättre/friskare. Varm luft känns kvaft.
- Många don brukar sprida ut luften längs med taket och då den är lite kallare än luften kommer den att sakta ramla neråt och blanda sig med övriga luften i rummet.
...men, det finns också system där värmen tillförs huset/lägenheterna med tilluften (inga värme element i rummen).
Övertempererad luft eller sk luftvärme var förhoppningsvis bara en "fluga" på 80-talet då husfabrikanterna använde ventilationsanläggningen som värmekälla för att göra värmesystemet billigare. Ju varmare luft som krävdes ju mer höll sig värmen uppe vid taket och med kalla golv som följd. Ventilationsluft bör vara svalare än rumsluften som Mich påpekar. Det som upplevs som drag kan säkert åtgärdas med att rikta donens luftström eller/och att byta dontyp med kortare kastlängd och som lättare blandar in rumsluft direkt vid donet.