Här hittade jag lite info som motsäger det jag just sade:
http://www.johnson-pump.com/tigerholm/Tigerholm_pdfs/HVAC/Importance_Draught_RegulatorsSE.pdf
Enligt dem är det verkligen så att "dragluckan" (deras beteckning) motverkar kondens. Hmmm...
http://www.johnson-pump.com/tigerholm/Tigerholm_pdfs/HVAC/Importance_Draught_RegulatorsSE.pdf
Enligt dem är det verkligen så att "dragluckan" (deras beteckning) motverkar kondens. Hmmm...
Om du får så låga temperaturer så att det föreligger kondensrisk så har du för dålig fräs på elden, det bör man ju aldrig ha så den punkten kan du ta bort från dragbegränsaren tycker jag.
Nu vet inte jag hur mycket en dylik fläkt låter, men en sak som är säker som berget är att ett varierande ljud stör hundra gånger så mycket som ett konstant ljud. En varvtalsstyrd fläkt kommer man aldrig att vänja sig vid, man lägger märke till när den varvar upp och ner, tveklöst. Fast om det är högt nog att vara ett störande moment är såklart upp till var och en att bedömma
Dragbegränsaren har du ju för att motverka eldning för kråkorna och ha lagom tryck i förbränningen, det är en omöjlighet att få en fläkt att fungera lika effektivt. Kommer det en vindpust stark nog att påverka så öppnar ju begränsaren fysiskt omedelbart och förbränningen påverkas noll.
Nu vet inte jag hur mycket en dylik fläkt låter, men en sak som är säker som berget är att ett varierande ljud stör hundra gånger så mycket som ett konstant ljud. En varvtalsstyrd fläkt kommer man aldrig att vänja sig vid, man lägger märke till när den varvar upp och ner, tveklöst. Fast om det är högt nog att vara ett störande moment är såklart upp till var och en att bedömma
Dragbegränsaren har du ju för att motverka eldning för kråkorna och ha lagom tryck i förbränningen, det är en omöjlighet att få en fläkt att fungera lika effektivt. Kommer det en vindpust stark nog att påverka så öppnar ju begränsaren fysiskt omedelbart och förbränningen påverkas noll.
Eller för effektiv pannaDanne031 skrev:
Jag börjar sakta bli övertygad om att det är bäst att lämna plats för den där dragbegränsaren trots allt. Fördelarna verkar väga över nackdelarna. Det återstår dock frågan om det inte finns en risk att gnistor tar sig in bakvägen igenom "flärpen"? Eller är det alltid så bra sug igenom den att det aldrig händer?
Vad gör du med fläkten om du får så högt flöde att det inte räcker ens med att stoppa fläkten?
Stänger spjällen som på en så påkostad panna naturligtvis är motorstyrda. Men en modern panna kan inte brinna med mer än en bråkdel av normal effekt utan fläkt. Och det skulle vara en extremsituation, normalt slocknar det nästan direkt när fläkten stannar
# Vid kraftigt drag passerar betydande luftkvantiteter genom rosten ,men ju mera finfördelat bränslet är ,ju mera hindras
lufttillförseln .Sålunda måste man vid finare/mindre styckestorlek ha starkare drag i pannan.
Draget bör således regleras efter bränslets beskaffenhet #
Direkt ur handboken-- precis som Matss beskriverd^_^b
Om man är rädd för gnistor genom dragbegränsare
-utforma rör som U
-nät/luft filter (flamsäkert)
-utjämningslåda (en större volym mellan skorsten och dragregulator/begränsare motdragslucka eller vad man vill kalla den)
Vid en värmeanläggning uppstår ofta kraftiga variationer i dragstyrkan beroende på regn,blåst andra atmosfäriska förhållanden ,men även genom ökad rökgastemperatur ,omlagring i bränsle dvs. att bränslet hänger/faller osv.
Här kan en skorstensdragregulator avhjälpa problemen ,att tänka på är att man låter kallare luft strömma in i skorsten varigenom draget minskas samtidigt måste man komma ihåg att även draget genom panna påverkas --inmonterring av dylika regulatorer bör dock ske med urskiljning enligt handboken
lufttillförseln .Sålunda måste man vid finare/mindre styckestorlek ha starkare drag i pannan.
Draget bör således regleras efter bränslets beskaffenhet #
Direkt ur handboken-- precis som Matss beskriverd^_^b
Om man är rädd för gnistor genom dragbegränsare
-utforma rör som U
-nät/luft filter (flamsäkert)
-utjämningslåda (en större volym mellan skorsten och dragregulator/begränsare motdragslucka eller vad man vill kalla den)
Vid en värmeanläggning uppstår ofta kraftiga variationer i dragstyrkan beroende på regn,blåst andra atmosfäriska förhållanden ,men även genom ökad rökgastemperatur ,omlagring i bränsle dvs. att bränslet hänger/faller osv.
Här kan en skorstensdragregulator avhjälpa problemen ,att tänka på är att man låter kallare luft strömma in i skorsten varigenom draget minskas samtidigt måste man komma ihåg att även draget genom panna påverkas --inmonterring av dylika regulatorer bör dock ske med urskiljning enligt handboken
Redigerat:
Det är mycket enkelt att få en bra funktion genom att styra fläkten. Nu har väl TS den fläkt som tillhör V33 men annars är det bara att använda en fläkt med flack karaktäristik. Dessutom strypa spjällen in i pannan så att tryckuppsättningen pannrum->skorstensida på fläkt är rejält mycket större än drag eller dragvariation i pipan.
Skulle man då vilja ha någon tryckreglering är det bara att mäta mellan fläktens sugsida dvs panna och pannrum.
Bosse_A mfl skrev om detta någongång i vintras när lambdasonder mm diskuterades.
Själv märker jag ingen störning av skorstensdraget pga ovanstående princip där stort tryckfall ligger över de två reglerspjällen in i pannan. Då dessa styrs helt komplementärt blir fläktdriftpunkten närmast konstant, detta utan styrning av varvtalet. Som grädde på moset skulle man givetvis kunna ha även det.
Skulle man då vilja ha någon tryckreglering är det bara att mäta mellan fläktens sugsida dvs panna och pannrum.
Bosse_A mfl skrev om detta någongång i vintras när lambdasonder mm diskuterades.
Själv märker jag ingen störning av skorstensdraget pga ovanstående princip där stort tryckfall ligger över de två reglerspjällen in i pannan. Då dessa styrs helt komplementärt blir fläktdriftpunkten närmast konstant, detta utan styrning av varvtalet. Som grädde på moset skulle man givetvis kunna ha även det.
Apropå gnistor så känns det väldigt otroligt om det skulle kunna ske. Antingen är draget så lågt att begränsaren är stängd, inga gnistor. Eller så är draget så högt att den öppnar, och varför skulle då gnistorna få för sig att vända och smita ut i motvind istället för uppåt med varmluften.
cheetah1:
Det vore en idé att ha _både_ dragbegränsare och fläktstyrning i detta fall. Dragbegränsaren får då vara inställd på ett sånt sätt att den inte öppnar förrän undertrycket blir så stort att det inte räcker med att stoppa fläkten.
Hmmm... Man vill alltså ha en elektronisk dragbegränsare i slutändan, styrd av ett RC-servo eller dylikt. Då har man full kontroll och kan välja att fläktstyra eller öppna dragbegränsaren vid behov. Eller kanske inte, för om något blir fel och luckan står öppen kan rök och gnistor ta sig in bakvägen i pannrummet.
GK100:
Vad menar du med "TS"? Det jag såg när jag tittade på fläkten var att fläktvingarna är riktade helt radiellt. De är inte "vridna" åt något håll alltså. Vad jag minns har detta att göra med flödes- eller tryckkarakteristik.
Förresten, är det inte en nackdel för förbränningen att köra med undertryck i brännkammaren? Blir det skillnad med en tryckande fläkt (övertryck i pannan) eller sugande fläkt (undertryck i pannan)? I slutändan blir det förstås lika mycket luftmolekyler som tar sig igenom förbränningen, om man kör med samma flöde. Jag tänker att det blir ju mer undertryck i pannan om man väljer att köra fläkten hårdare och stänga tilluftspjällen (GK100: det är så du menar med att öka tryckuppsättningen?)
Det vore en idé att ha _både_ dragbegränsare och fläktstyrning i detta fall. Dragbegränsaren får då vara inställd på ett sånt sätt att den inte öppnar förrän undertrycket blir så stort att det inte räcker med att stoppa fläkten.
Hmmm... Man vill alltså ha en elektronisk dragbegränsare i slutändan, styrd av ett RC-servo eller dylikt. Då har man full kontroll och kan välja att fläktstyra eller öppna dragbegränsaren vid behov. Eller kanske inte, för om något blir fel och luckan står öppen kan rök och gnistor ta sig in bakvägen i pannrummet.
GK100:
Vad menar du med "TS"? Det jag såg när jag tittade på fläkten var att fläktvingarna är riktade helt radiellt. De är inte "vridna" åt något håll alltså. Vad jag minns har detta att göra med flödes- eller tryckkarakteristik.
Förresten, är det inte en nackdel för förbränningen att köra med undertryck i brännkammaren? Blir det skillnad med en tryckande fläkt (övertryck i pannan) eller sugande fläkt (undertryck i pannan)? I slutändan blir det förstås lika mycket luftmolekyler som tar sig igenom förbränningen, om man kör med samma flöde. Jag tänker att det blir ju mer undertryck i pannan om man väljer att köra fläkten hårdare och stänga tilluftspjällen (GK100: det är så du menar med att öka tryckuppsättningen?)
Redigerat:
TS är som sagt du dangu.dangu skrev:
Några trådar som lite snuddar vid dina frågeställningar, det finns många fler.
http://www.byggahus.se/forum/biobraensle/139945-kunzel-biturbo-2.html
http://www.byggahus.se/forum/biobraensle/58915-lambda-styrd-vedpanna-3.html
http://www.byggahus.se/forum/biobraensle/137085-eta-vedpanna-2.html
Att ditt fläkthjul har helt radiella skovlar är vanligt för fläktar som är utsatta för partikelbemängd luft eller i vårt fall rök. Det intressanta är om fläkten är överdimensionerad så att man kan strypa inflödet av luft så mycket att man inte påverkas i större omfattning av det lilla bidrag skorstenen ger.
Sugande eller tryckande fläkt spelar givetvis inte någon större roll vad gäller förbränningen, men i praktiken är ju numera dessa pannor oftast utförda med sugfläkt. Inrykning vid inlägg talar självklart i den riktningen, men en fläkt som trycker in luft har ju bättre montageläge vad gäller temperatur, ren luft, osv.
Utan fläkt hade du ju haft ett svagt undertryck i eldstaden via skorstenen i vilket fall, då kan ju en dragreglerande lucka vara mer till sin rätt för att få bra konstanta förhållanden.
Att öka tryckuppsättningen över pannan genom att köra med strypningar på inflödet och eventuellt köra fläkten hårdare ger att man hamnar i en arbetspunkt där några Pa hit eller dit pga yttre omständigheter eller skorsten inte spelar nägon roll. Tänk på att grovt sett är tryckfallet över en strypning kvadratiskt beroende av flödet, så ligger du bara en bit upp på parabeln genom ditt fläktarbete påverkar små variationer i tryck flödet mycket marginellt.
Om man har låg rökgastemperatur och i denna blandar in kall pannrumsluft, så ökar väl risken att rökgastemeraturen i skorstenens övre del blir för låg så att kondensutfällning uppstår i skorstenen.Andreas_Hansson skrev:
//Bosse
