Dräneringsgrus
För två år sedan dränerade vi vår husgrund.
I år håller vi på att bygga trädäck och har därför grävt ner ca 60 cm intill husgrunden.
Jag trodde att man skulle ha lagt någon form av dräneringsgrus där men har ännu inte stöt på något.
Har jag missförstått hur en dränering går till eller har jag blivit lurad?
I år håller vi på att bygga trädäck och har därför grävt ner ca 60 cm intill husgrunden.
Jag trodde att man skulle ha lagt någon form av dräneringsgrus där men har ännu inte stöt på något.
Har jag missförstått hur en dränering går till eller har jag blivit lurad?
helt riktigt ,skall bara finnas singel runt dränröret nere i botten
Kan säkert stämma att det är så det vanligtvis görs för att bli mer ekonomiskt. Dock att säga "skall bara finnas singel runt dränröret nere i botten" är ju direkt felaktigt eftersom det så klart är bättre om det också finns ett dränerande material närmast huskroppen och något man bör eftersträva generellt.haavard skrev:
tvärt om ,utmed grundmuren bör man ha så täta massor som möjligt ,på grundmuren sätter man nån form av ytskydd därmed är väggen tätad ,sedan lägger man en drän i botten som en grundvattenreglering .Att då fylla med med nåra dränerande massor utmed grunden e totalt idiotiskt ,det skall ju inte ledas ner massa vatten utmed väggen där ska det va tätt. Danne ta o läs på lite innan du kommer med massa vilfarelser
Gå in på exempelvis Isola / Platons webbsida. Där finns beskrivet hur det skall se ut.
Att det på ett äldre hus inte ser ut så beror på att man gjort olika i olika tider. Dessutom sätts det dränerande skiktet igen över tiden då vattenrörelser tar med sig finmaterial in i skiktet.
Edit:
På Platons webbsida visas en lösning med dränerande skivor närmast huset. Det finns ju andra utföranden också men gemensamt för samtliga grundläggningssätt som mig veterligen används är att man har ett dränerande och kapillärbrytande skikt närmast väggen / grundmuren. Man bör inte anlägga rabatter kring grunden. Marken bör i övrigt ha ett fall kring huset.
Allt detta finns noggrannt beskrivet på nätet och i litteraturen. En del av det som sägs här i tråden är dock fel varför jag ville påpeka detta.
Har hittat en del trådar här på forat som är helt uppåt väggarna fel. Risken är att folk läser sig till saker som inte stämmer. Men så är det ju på internet...
Att det på ett äldre hus inte ser ut så beror på att man gjort olika i olika tider. Dessutom sätts det dränerande skiktet igen över tiden då vattenrörelser tar med sig finmaterial in i skiktet.
Edit:
På Platons webbsida visas en lösning med dränerande skivor närmast huset. Det finns ju andra utföranden också men gemensamt för samtliga grundläggningssätt som mig veterligen används är att man har ett dränerande och kapillärbrytande skikt närmast väggen / grundmuren. Man bör inte anlägga rabatter kring grunden. Marken bör i övrigt ha ett fall kring huset.
Allt detta finns noggrannt beskrivet på nätet och i litteraturen. En del av det som sägs här i tråden är dock fel varför jag ville påpeka detta.
Har hittat en del trådar här på forat som är helt uppåt väggarna fel. Risken är att folk läser sig till saker som inte stämmer. Men så är det ju på internet...
De flesta som svarar i detta forum är amatörer som kanske hört andras åsikter eller läst reklamtexter (även så vissa tillverkares anvisningar) och tar dessa för absoluta sanningar.Locke skrev:
Sanningen är sällan så entydig. Partsinlagor från tillverkare ska tas med flera nypor salt.
Har sett/hört hantverkare rekommendera lösningar som egentligen är mer rationella att utföra än lämpliga, robusta och stabila i längden för husets funktion.
Läst på har jag gjort då jag har en färsk byggingenjörsutbildning i ryggen.renoverarn skrev:
Hursomhelst för att förklara varför du inte bör ha tätt material närmast husgrunden är ju för att du vill bryta kapillärsugningen av vattnet in mot husgrunden. Eventuellt markvatten vill du också snabbt få ner till dränledningen utan att marken närmast husgrunden förblir fuktig längre än nödvändigt. Dränerande grus har även en viss isolerande egenskap.
Dock om du lyckas täta väggen 100% så spelar det ingen roll vilket material du återfyller med eftersom fukten ändå inte tar sig in i väggen. Använder du dränerande skivor närmast väggen kan den även andas utåt oavsett återfyllande massor. En fråga Renoveraren: Säg att du lagt kallasfalt mot väggen och huset sedan får en sättningsskada som gör att grundmuren får en spricka. Föredrar du då att ha grus eller jord närmast grundmuren?
Har en del byggfysikböcker här hemma och efter att ha kollat i dem nu en extra gång kan jag inte se renoverarens lösning i någon av dem. Källor på Internet säger samma sak tex:
http://www.dinbyggare.com/communicate/artiklar/article.aspx?id=5208 (se under "bryt kapillärkraften", sista stycket)
http://www.dränering.info/ (se bilden: dränering av betongplatta)
http://www.viivilla.se/sakerhet-och-skador/dranera-inte-i-onodan.aspx (se bilden)
Redigerat:
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Även jag har byggingenjörsutbildning om det är så viktigt, men den är inte så färsk och jag sadlade om rätt tidigt. 
Man tycker sig känna igen att en hel del av den här röran av åsikter på internet och i artiklar i denna fråga är att gamla normer/typgodkännanden från 50 - 80-tal blandas ihop med nyare normer/typgodkännanden.
För 30-40 år sen återfyllde man längs hela väggen med naturligt kapillärbrytande och dränerande material (singel eller makadam). Ibland återfylldes med sand (endast dränerande) som utöver dränerande funktion hade samma funktion som dagens fiberduk dvs filter så att inte jordpartiklar nådde fram till makadam och vägg.
Sen dess använder man allt mer plastprodukter som är kapillärbrytande och dränerande i sig (t ex Platon + isolering eller dränerande skivor som tex Isodrän) närmast väggen istället för naturligt material (singel eller makadam) som altså inte längre fyller någon funktion utanför dessa plastprodukter.
I de typgodkännanden som följer dessa plastprodukter ingår ofta och inte föga förvånande att man kan återfylla med befintliga massor, dock ofta med förbehållet att det inte får vara lera. (Den som vill veta varför kan testa att hälla brunfärgat lervatten genom en fiberduk av bruksklass II - det bruna vattnet och således de allra minsta lerpartiklarna åker rakt igenom duken.)
Ingen instruktion jag sett säger att man ska återfylla med täta massor längs väggen. Vissa instruktioner (kolla t ex Isodräns underlag för typgodkännande) anger dock att det översta lagret utanför plastprodukten bör vara tätt t ex jord eller stenplattor - och slutta från huset. Det är det som renoverarn menar ovan tror jag.
I mina böcker (tryck -90) från byggingenjörsutbildningen står bågge system ovan med som alternativ. Men den sistnämnda har ju sedan dess blivit den nya normen kan man ju konstatera. De har ju dessutom andra fördelar iform av utåtriktad fuktvandring och värmeisolering.
Under förutsättning att man har täta massor närmast markytan kan man ju ha båda väggdräneringar utanpå varandra dvs först en plastprodukt och sen makadam. Man kan också alltid ha två reservhjul i bilen. Det är risk för att bägge aldrig kommer till användning samtidigt. Fast det kanske är mer en fråga om personlig inställning än om det är rätt eller fel.
Man tycker sig känna igen att en hel del av den här röran av åsikter på internet och i artiklar i denna fråga är att gamla normer/typgodkännanden från 50 - 80-tal blandas ihop med nyare normer/typgodkännanden.
För 30-40 år sen återfyllde man längs hela väggen med naturligt kapillärbrytande och dränerande material (singel eller makadam). Ibland återfylldes med sand (endast dränerande) som utöver dränerande funktion hade samma funktion som dagens fiberduk dvs filter så att inte jordpartiklar nådde fram till makadam och vägg.
Sen dess använder man allt mer plastprodukter som är kapillärbrytande och dränerande i sig (t ex Platon + isolering eller dränerande skivor som tex Isodrän) närmast väggen istället för naturligt material (singel eller makadam) som altså inte längre fyller någon funktion utanför dessa plastprodukter.
I de typgodkännanden som följer dessa plastprodukter ingår ofta och inte föga förvånande att man kan återfylla med befintliga massor, dock ofta med förbehållet att det inte får vara lera. (Den som vill veta varför kan testa att hälla brunfärgat lervatten genom en fiberduk av bruksklass II - det bruna vattnet och således de allra minsta lerpartiklarna åker rakt igenom duken.)
Ingen instruktion jag sett säger att man ska återfylla med täta massor längs väggen. Vissa instruktioner (kolla t ex Isodräns underlag för typgodkännande) anger dock att det översta lagret utanför plastprodukten bör vara tätt t ex jord eller stenplattor - och slutta från huset. Det är det som renoverarn menar ovan tror jag.
I mina böcker (tryck -90) från byggingenjörsutbildningen står bågge system ovan med som alternativ. Men den sistnämnda har ju sedan dess blivit den nya normen kan man ju konstatera. De har ju dessutom andra fördelar iform av utåtriktad fuktvandring och värmeisolering.
Under förutsättning att man har täta massor närmast markytan kan man ju ha båda väggdräneringar utanpå varandra dvs först en plastprodukt och sen makadam. Man kan också alltid ha två reservhjul i bilen. Det är risk för att bägge aldrig kommer till användning samtidigt. Fast det kanske är mer en fråga om personlig inställning än om det är rätt eller fel.
Redigerat:
det e ju skillnad på att gå i skolan och att lära sej nåt,,det är ju väldigt konstigt att täckdiken uti åkrarna fungerar ,,om nu drängrus har isolerande effekt varför inte fylla väggarna med det ..om man nu har satt en typ platonmatta på grunden då e ju grunden tät varför ska du då leda ner massa vatten utmed grunden,,om väggen spricker så rinner det in vatten oavsett +att lägga på kallasfalt på väggen e ju rent förkastligt,,om detta e dagens utbildningar så lär tv få mycket att visa i framtiden
Redigerat:
Din argumentation bygger på att grundmuren skyddas av något som är "tätt".
Om du exempelvis hade läst en kurs i materiallära på högskolenivå så hade du vetat att det är ytterst få material som är täta. Metaller och glas är att betrakta som täta. Plast som många tror är ett tätt material är i själva verket väldigt genomsläppligt.
Det första man lär sig när man sätter sig in i ett ämne är att det hela ofta är mer komplicerat än man först trodde. Av den anledningen vill man som ingenjör ogärna svara så självsäkert som en lekman gärna gör.
Ingenting är enkelt, det mesta beror på objektet och förhållanden runt omkring.
Om du exempelvis hade läst en kurs i materiallära på högskolenivå så hade du vetat att det är ytterst få material som är täta. Metaller och glas är att betrakta som täta. Plast som många tror är ett tätt material är i själva verket väldigt genomsläppligt.
Det första man lär sig när man sätter sig in i ett ämne är att det hela ofta är mer komplicerat än man först trodde. Av den anledningen vill man som ingenjör ogärna svara så självsäkert som en lekman gärna gör.
Ingenting är enkelt, det mesta beror på objektet och förhållanden runt omkring.
varför göra en enkel sak krånglig
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Hmm, det där beror på typ av plast. Om vi pratar t ex ånggenomgång är vanlig polyetenplast och PVC-plast rent ut sagt "förbannat täta" jämfört det mesta som finns att jämföra med. Och i den jämförelsen står sig t ex EPS typ vidöppet som ett hav.Locke skrev:
Redigerat:
