Okej, fel av mig. Då är risken för preskription låg då.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 22 112 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 22 112 inlägg
När kompetensen är låg bland de aktiva i en samfällighetsförening så får man ta det stegvis och försöka öka kompetensen år för år. Att ha rätt juridiskt kommer man ju inte långt med i ett okunnigt sällskap, ryggmärgsreflexen är att försvara sakernas tillstånd och sitt eget agerande även om det har varit felaktigt.P polaris78 skrev:Ja jag är inte riktigt säker på hur länge dessa tokerier har fortgått..
Än mindre om styrelsen fått ansvarsfrihet och vad det egentligen innebär..
Skulle behövas kunnigare folk som styr i den här vägföreningen men det är brist på kunnigt folk här tyvärr..
jag är med i en annan vägförening där det funkar kanonbra med bankfolk och ekonomer vid rodret och har styrelse proffs från sveaskog som en av våra största markägare så där är det kanonbra och man går på mötena och lyssnar och lär
Bäst är nog att själv gå in i styrelsen och genomföra de förbättringar som krävs, t ex att se till att de senaste tio årens uttaxeringar verkställs av kronofogden.
Om föreningen inte har lyckats uttaxera korrekt med en korrekt debiteringslängd enligt andelstalen så är situationen en annan. Då finns ingen fordran att dra in. Då är det nog enklast att dra ett streck inte titta bakåt och satsa på att uttaxera korrekt vid nu stämman 2023 eller 2024.
Är debiteringslängden inte korrekt eller alls existerande så får man lösa det inför mötet genom att ta kontakt med ordförande och kassör före mötet och säga att detta inte når lagens krav och att det måste ordnas så att styrelsen lägger fram en korrekt debiteringslängd. Löser sig inte frågan får man på stämman i lugn ton förklara hur det fungerar enligt samfällighetslagen med uttaxering/debiteringslängd och konsekvensen av att inte följa lagen. Det svåra här är att inte låta som att man anklagar någon, d v s man får tona ned de ganska grova misstag som sittande styrelse och tidigare stämmor har begått. Och sen har man lämpligen med sin en korrekt debiteringslängd som styrelsen snabbt kan besluta att lägga fram på stämman.
Redigerat:
Man har ju haft årsmöten och beviljat styrelsen ansvarfrihet osv på ganska regelbunden basis och skrivit att dom på mötet godkänt mötet utlysande osv så man är ju på rätt väg men exakt hur utaxeringen görs för att vara helt korrekt har jag ärligt talat noll kunskap om. mötesprotokoll och så verkar ju finnas i nån pärm men det ligger enstaka dagordningar osv i en facebook grupp där man sköter mycket av det dagliga
Du kan alltid kolla på Lantmäteriet på Min Fastighet. Under fliken "Tomtkarta, planer, avtal" finns ett anläggningsbeslut för samfälligheten. I bästa fall finns det beskrivet vilket beräkningsunderlag som använts för företagsfastigheten. För privatfastigheter, både fritids och permanenta, så är beräkningsgrunderna enkla om tonkm-metoden används.P polaris78 skrev:
nej tyvärr bara att det är vägsamfällighet och lite info och vilka fastigheter som ingår i denClasseClas skrev:
men samfälligheten har ju allt dom gjort i några pärmar så får engagera sig lite mer i den och försöka få fram mer info. Dom är inte hemlighetsfulla utan bara lite mindre pålästa och gör nog så gott dom kan och vet och folks egna åsikter om hur det troligen funkar eller ska funka verkar vara det som använts
Ursäkta nekrofili-bumpen här men det går inte nog att betona hur viktigt detta är: det som inte finns noterat i protokollet har inte hänt. Även om alla medlemmar haft debiteringslängden till påseende aldrig så länge så är det protokollet som gäller. En passus om t.ex. att "debiteringslängden framlades på stämman av bla-bla-bla" är helt nödvändig, bland annat för att den kan ändras under pågående stämma. Resten av texten är mycket precist skriven och ingen av dessa formkrav kan uppfyllas på ett ungefär: står det att belopp och när betalning skall ske skall anges så skall det göra det, på varje sida i debiteringlängden och att namnen på nuvarande medlemmar (som blir betalningsskyldiga) måste finnas med eftersom en fastighet inte kan vara betalningsskyldig i sig själv. Formkraven är inte jättesvåra att uppfylla, men de måste vara exakt uppfyllda, inte bara nästan. Om den som skriver protokollet (eller justerar det) inte har ögonen med sig så kommer det inte att hålla. Möjligheten att gå direkt till kronofogden är tillsammans med samfällighetsföreningarnas förmånsrätt fundamental för möjligheterna att låna på kort och lång sikt för att inte tala om att upprätthålla betalningsmoralen. Det gäller både den enskilda föreningen och samtliga föreningar som kollektiv. För övrigt: den som lyckats uppnå direkt verkställighet får gärna räcka upp handen. Det är få föreningar som har sådan koll på formalian att den håller hos Kronofogden.M Maijckel skrev:
/Urbota
Japp. Protokollet är beviset på att styrelsen uppfyllt de föreskrifter som uppställs i 41-42 § Samfällighetslagen och som styrelsen är skyldig att följa om man bestämt sig för att uttaxera medel från medlemmarna.Urbota skrev:
Har styrelsen följt dessa bestämmelser utgör debiteringslängden en exekutionstitel i enlighet med 3 kap. 1 § 7 p. Utsökningsbalken.
Det är inte "föreningen" som ska ha koll på formalian. Som framgår av 42 § Samfällighetslagen ligger detta ansvar hos individerna i styrelsen 😉
Redigerat:
Ju mer man nystar i det här desto mer oreda är det.. man kör med nå egna ändringar i andelstalen som inte är upptagna hos lantmäteriet utan som man bara själva har fipplat med och tyckt hej vilt med.. man har halverat fabrikens andel och krånglat runt med siffrorna och varje årsmöte blir ett tjafs utan dess like över dessa jäkla andelstal och hur det borde vara utan minsta fakta på bordet..
man visade bilder i nysnö hur mycket spår det var i snön och utifrån det så tyckte man att det var mer kört som inte var fabriken... och utifrån det så försöker man hitta på andelstal själva..man vet inte om man ska skratta eller gråta..
man visade bilder i nysnö hur mycket spår det var i snön och utifrån det så tyckte man att det var mer kört som inte var fabriken... och utifrån det så försöker man hitta på andelstal själva..man vet inte om man ska skratta eller gråta..
Jag såg blinkning och håller med, men vill ändå göra en kommentar. Att ansvaret ligger hos styrelsen hjälper föga när det gäller exempelvis stämmans protokoll. Styrelsens ledamöter liksom stämmans funktionärer är endast ansvariga för delar av allt det som tillsammans krävs för direkt verkställighet. I de fall de är ansvariga så betraktas de som lekmän av en domstol. Juridiken ger inte medlemmarna något bra skydd mot vare okunskap eller misstag som inte uppenbarligen är att betrakta som vårdslöshet. Föreningen måste bygga upp en kunskap om vad som krävs och se till att den kommer funktionärerna till del. Juridik är tacksamt att diskutera, men nästan allt som spelar roll i en förening handlar om det sociala eller föreningsdemokrati i bred bemärkelse. Juridiken sätter ramar, men innehållet skapas av medlemmarna.M Maijckel skrev:
/Urbota
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 22 112 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 22 112 inlägg
Se det som mest en social fråga och mindre som en juridisk. Människor som inte kan juridiken brukar heller inte erkänna den som grund för sitt sociala agerande och vad de tycker är moraliskt rätt ageande. Så jag håller med @Urbota här, agera pragmatiskt utifrån föreningsdemokratiskt tänkt och få dina grannar att sakta men säkert följa samfällighetslagen/anläggningslagen och öka sin kunskap.P polaris78 skrev:
ja ju mer man gräver desto mer tokigheter dyker upp...
vägen har ju för länge sedan varit i kommunens vägnät så det finns ju gatubelysning som officiellt är nedmonterad men i verkligheten sitter kvar och funkar för vägföreningen byter lampor osv.
tydligen gavs ordern medans en i styrelsen jobbade på kommunen och såg till att nedmonteringen aldrig skedde i praktiken..
Så idag lyser gatubelysningen kvällar och nätter förstås men strömmen betalas troligen av kommunen som inte har koll och den är troligen påkopplad på det kommunala sen långt tillbaka när det var kommunalt..
Det finns altså ingen som gjort ett brott med att koppla på sig olovligt utan här är det tvärtom att det inte blivit bortkopplat som det borde.
javisst det är ju perfekt med belysning och moraliskt sett så kan jag tycka att vi har samma rätt till kommunal belysning som kvarteret brevid där kommun sköter vägar belysning och allt på kommunla medel.
Så även där känns det som att man vill inte riktigt sitta med i nån styrelse och kanske få ett större ansvar den dagen det här uppdagas , om det någonsin sker
Det är ju även svaret man får när man som intresserad försöker förklara hur en vägförening borde skötas, och jag är inte bra på den biten men här har dom noll koll för att uttrycka det snällt..
vägen har ju för länge sedan varit i kommunens vägnät så det finns ju gatubelysning som officiellt är nedmonterad men i verkligheten sitter kvar och funkar för vägföreningen byter lampor osv.
tydligen gavs ordern medans en i styrelsen jobbade på kommunen och såg till att nedmonteringen aldrig skedde i praktiken..
Så idag lyser gatubelysningen kvällar och nätter förstås men strömmen betalas troligen av kommunen som inte har koll och den är troligen påkopplad på det kommunala sen långt tillbaka när det var kommunalt..
Det finns altså ingen som gjort ett brott med att koppla på sig olovligt utan här är det tvärtom att det inte blivit bortkopplat som det borde.
javisst det är ju perfekt med belysning och moraliskt sett så kan jag tycka att vi har samma rätt till kommunal belysning som kvarteret brevid där kommun sköter vägar belysning och allt på kommunla medel.
Så även där känns det som att man vill inte riktigt sitta med i nån styrelse och kanske få ett större ansvar den dagen det här uppdagas , om det någonsin sker
Det är ju även svaret man får när man som intresserad försöker förklara hur en vägförening borde skötas, och jag är inte bra på den biten men här har dom noll koll för att uttrycka det snällt..
Jag är nog av uppfattningen att man behöver utgå ifrån juridiken. Föreningsdemokrati hamnar alltså på andra plats om jag får sköta rangordningen.
Man kan inte vara både lekman och syssloman. Även stämmoordföranden väljer självmant att för den stund stämman varar acceptera ett sysslomannauppdrag. Detta uppdrag involverar skötsel av andras pengar och tillgångar och är egentligen ett ganska kvalificerat uppdrag. Det ställs ju trots allt en fråga om någon vill acceptera rollen som stämmoordförande och om ingen säger ja till detta uppdrag blir det ingen stämma. När någon väl accepterat rollen som ordförande (eller styrelsemedlem för den delen) har man antagit ett sysslomannauppdrag.
Som syssloman är man enligt 18 kap. 1 § Handelsbalken skyldig att vårda uppdraget. Det betyder i förlängningen att man behöver ta reda på saker man är osäker på. Jag delar alltså inte din uppfattning att domstolen avfärdar felaktigheter med ursäkten "lekman". Har det begåtts felaktigheter ställer sig snarare domstolen frågan hur personen i fråga tog reda på vad som gällde för den aktuella frågan, och om personen därmed "vårdat uppdraget".
Är man osäker på om man gör rätt när man ger sig in i olika sysslomannauppdrag får man fråga någon som vet, vilket idag är väldigt enkelt när det kommer till vägföreningsjuridik med den information REV tillhandahåller.
Och om man tycker det är jobbigt att ta reda på hur man agerar korrekt som syssloman i olika former kan det vara bra att känna till att man enligt 18 kap. 5 § Handelsbalken är berättigad till "skälig arvodes lön"
Som jag skrev sätter juridiken ramarna så jag delar din uppfattning i så motto att föreningsdemokratin måste följa juridiken, och inte tvärt om. Men samfällighetsföreningens yttersta syfte är att under ordnade former fatta gemensamma beslut om förvaltningen och det är just det som lagen om förvaltning av samfälligheter handlar om. Men att via juridiken få igenom beslut om förvaltningen är i princip lönlöst. Ännu mer lönlöst är det om man försöker ändra den allmänna inriktning på besluten till förmån för något man anser bättre. Bäst hjälp har man av rättssystemet om man försöker att stoppa enskilda och till formen felaktigt fattade beslut, under förutsättning att de strider mot lag, anläggningsbeslut eller stadgar. Det sker genom att domstolen river upp beslut som fattats på felaktigt sätt och så får föreningen fatta nya. Inget brott har begåtts, utan man har bara gjort på fel sätt. Men domstolen lägger sig inte i om besluten varit bra eller dåliga utan beaktar bara formerna för besluten.M Maijckel skrev:
När det gäller dina synpunkter på lekmän och sysslomän förstår jag inte vad du menar. Lekman avser en persons kompetens, medan syssloman avser personens ställning och ansvar gentemot en uppdragsgivare. Det ena utesluter inte det andra. När det gäller kraven på amatörer är de de facto lägre än på professionella genom att professionella har ytterligare krav på sig via annan lagstiftning som definierar deras profession. Det enklaste exemplet på skillnaden mellan lekmän och professionella är revisorer. I princip kan man ju hävda att om man inte har krav på sig via professionen är man lekman och kanske är det oftast onödigt att ens använda begreppet lekman i sammanhanget. För styrelsens ledamöter gäller i vilket fall att de kan hållas ekonomiskt ansvariga gentemot föreningen endast om de a) begått brott eller b) om de agerat uppenbart oaktsamt eller vårdslöst (i förhållande till att de är just amatörer).
Men det finns inga krav på dem att de skall förstå lagstiftningen i den grad som tycks förekomma på detta forum för att hålla sig själva skadeslösa. Att man känner till organisationer som REV och Villaägarna är heller inget som tas för givet och det faktum att man är en både lat och ointresserad syssloman är inget skäl i sig att dömas till ekonomiskt ansvar utan man måste vara så lat och ointresserad att man bedöms vara direkt oaktsam och vårdslös. Det löser man enklast genom att inte alls delta i styrelsearbetet samtidigt som övrigt delar av styrelsen också struntar i allt som anförtrotts dem.
Man kan med rätta anse att man har ansvar att besinna sig innan man ikläder sig sysslomannarollen, under förutsättning att man överhuvudtaget har hört ordet "syssloman" det vill säga. Men detta ansvar delas också av den uppdragsgivare som låter det ske. Jag vet inte säkert varför domstolarna satt ribban tämligen högt för styrelsens ledamöter när det gäller att utdöma ekonomiskt ansvar men jag gissar att de inte vill bidra till att föreningens övriga medlemmar skall hållas skadelösa när de väljer in (och om) aningslösa och stressade (eller kanske till och med lite tappade) medlemmar in i sina styrelser.
/Urbota
Jag menar väl att det i många fall kan vara en fråga om individens inställning, och vilka konsekvenser denna inställning kan leda till.
Går man in i ett förtroendeuppdrag/sysslomannauppdrag med inställningen ”jag är bara lekman och domstolen kommer se mellan fingrarna när jag gör fel” är det större risk för felaktigheter än om man går in med inställningen ”jag är syssloman och jag måste nu göra mitt bästa för att sköta uppdraget på rätt sätt".
Känner man sig dessutom bemyndigad och ”pushad” av en majoritet i föreningen är det lätt hänt att den som inte är eftertänksam faktiskt begår brott, se t.ex. Hovrätten över Skåne och Blekinges dom B 601-17
I domskälen skriver domstolen:
Som ledamot i bostadsrättsföreningens styrelse har det ålegat E.M att försäkra sig om att de åtgärder som hon vidtar i den rollen sker på ett korrekt sätt. E.M har emellertid inte kunnat redogöra för hur hon eller övriga i styrelsen tog reda på hur man fick agera i ärendet. Att E.M varit ovetande om det otillåtna i sitt agerande är under dessa förhållanden inte uppenbart ursäktligt och kan således inte leda till frihet från straffansvar. E.M ska därför dömas för egenmäktigt förfarande.
Jag tolkar detta som att ren försummelse är tillräcklig, vilket också framgår av Handelsbalken 18 kap. 4 § andra meningen.
I övrigt håller jag med dig, särskilt på den punkten att man får skylla sig själv som uppdragsgivare om man väljer "aningslösa och stressade" ledamöter. Det är också vad som framgår av Handelsbalken 18 kap. 4 § första meningen där uttrycket "skylle sig själv" faktiskt används.
