Dolt fel - säkert för tusende gången...
Hej,
vill bara ha lite input till hur mycket jag ska kriga. Vi köpte ett hus 2002. I samband med detta uppgav säljaren att badrummet var renoverat 1996 (bla många andra saker naturligtvis). Jag anlitade en besiktningsman, som påpekade några saker men ingenting kring badrummet.
Nu några år senare upptäckte vi att vår vägghängda toalett höll på att trilla ut från väggen. Kaklet på väggen hade spruckit, och buktade utåt på ett högst oroväckande sätt. Vi anlitade hantverkare, och vid renoveringen av badrummet visade det sig att renoveringen 1996 hade bestått i att man satte kakel direkt på vävtapeten (original 1980) utan något som helst nytt tätskikt. Toalettcisternen har antagligen läckt på något vis utan att det runnit ut på golvet, istället har det runnit ner i spånskivan som var väggmaterialet toaletten satt i. Efter ett tag var spånskivan naturligtvis mättad, och höll inte emot längre.
Vid kontakt med försäkringsbolag nekar de ersättning, eftersom det inte finns något tätskikt. Vid kontroll med BKR har den senaste standarden/normen kommit oktober 1995, som säger att man ska ha tätskikt på både golv och väggar. Alltså borde renoveringen 1996 ha innefattat detta menar de.
Jag har kontaktat säljaren, som naturligtvis är ledsen osv men som ju gärna vill skylla på kakelsättaren. Inte mitt problem, dock tycker jag. Problemet är dock att de inte hör av sig längre, trots ett par påminnelser. Innan jag drar igång en stor process, skulle jag vilja höra någons kvalificerade gissning huruvida det kan klassas som "dolt fel".
Ola
vill bara ha lite input till hur mycket jag ska kriga. Vi köpte ett hus 2002. I samband med detta uppgav säljaren att badrummet var renoverat 1996 (bla många andra saker naturligtvis). Jag anlitade en besiktningsman, som påpekade några saker men ingenting kring badrummet.
Nu några år senare upptäckte vi att vår vägghängda toalett höll på att trilla ut från väggen. Kaklet på väggen hade spruckit, och buktade utåt på ett högst oroväckande sätt. Vi anlitade hantverkare, och vid renoveringen av badrummet visade det sig att renoveringen 1996 hade bestått i att man satte kakel direkt på vävtapeten (original 1980) utan något som helst nytt tätskikt. Toalettcisternen har antagligen läckt på något vis utan att det runnit ut på golvet, istället har det runnit ner i spånskivan som var väggmaterialet toaletten satt i. Efter ett tag var spånskivan naturligtvis mättad, och höll inte emot längre.
Vid kontakt med försäkringsbolag nekar de ersättning, eftersom det inte finns något tätskikt. Vid kontroll med BKR har den senaste standarden/normen kommit oktober 1995, som säger att man ska ha tätskikt på både golv och väggar. Alltså borde renoveringen 1996 ha innefattat detta menar de.
Jag har kontaktat säljaren, som naturligtvis är ledsen osv men som ju gärna vill skylla på kakelsättaren. Inte mitt problem, dock tycker jag. Problemet är dock att de inte hör av sig längre, trots ett par påminnelser. Innan jag drar igång en stor process, skulle jag vilja höra någons kvalificerade gissning huruvida det kan klassas som "dolt fel".
Ola
Min bedömning är att detta är ett klassiskt dolt fel.
Säljaren är ansvarig genemot er.
Säljaren i sin tur har (förhoppningsvis) anlitat en seriös firma som står för sin 10 åriga garanti och som i sin tur då ersätter säljaren för hans utgifter till er.
Säljaren är ansvarig genemot er.
Säljaren i sin tur har (förhoppningsvis) anlitat en seriös firma som står för sin 10 åriga garanti och som i sin tur då ersätter säljaren för hans utgifter till er.
Instämmer med föregående 2 talare. Ett klockrent exempel på dolt fel! Tveka inte att driva detta vidare så långt det krävs!
Tycker också att det låter som ett "riktigt" dolt fel.
Tag snarast ett snack med en jurist om hur ni bör gå vidare. Prata med villaägarförbundet, de ger gratis juridisk rådgivning till medlemmar.
Nu till brasklapparna:
Det är ovaligt att någon får rätt om dolda fel i rätten, enligt en bekant som är advokat sker det inte mer 2-3 ggr per år. Det är med andra ord mycket värt om man kan förlikas, för statistiskt har man låg chans om målet kommer till rätten.
Efterssom så få fall avgörs till köparens favör så råder det lite delade meningar om hur man skall ersätta reparationskostnaderna. En tolkning är att man har rätt till ersättning för faktiska kostnader minus ålderasavdrag, beräknat ungefär som försäkringabolagen räknar. Enligt andra har man rätt till mellanskillanden mellan det man faktikst betalat för huset, och det värde som huset hade sålts för om felet varit känt. Om så är fallet så är det upp till köparen att bevisa hur stor denna skillnad i pris skulle varit. Detta kan vara en svår bevisfråga. Tänk också på att den faktiska reparationskostnaden kan behöva rensas för standardhöjande åtgärder. Ni kanske väljer ett mer exklusivt kakel osv.
Mitt syfte med brakslapparna är bara, tänk er för. Förutsätt inte att ni kommer att få rätt även om ni har rätt. Om ni inte lyckas få säljaren att betala ganska direkt, utan måste gå till rätten. Så fundera över om det verkligen är värt det. Har släktingar som levt i flera år med process av den här typen över sig. I deras fall hade de ursprungligen krav på ca 150 000 för dolda fel, och felaktiga utfästelser från säljaren. Efter ca 3 år så kände dom sig som vinnare efter att ha fått ut 37 000kr och fick själva stå för självrisken på sin advokatkostnad på ca 30 000. Målet förlikades efter att ha tagits upp i tingsrätten. Sedan blev de tvugna att personligen lagsöka motparten som aldrig betalade, trots förlikning.
Tag snarast ett snack med en jurist om hur ni bör gå vidare. Prata med villaägarförbundet, de ger gratis juridisk rådgivning till medlemmar.
Nu till brasklapparna:
Det är ovaligt att någon får rätt om dolda fel i rätten, enligt en bekant som är advokat sker det inte mer 2-3 ggr per år. Det är med andra ord mycket värt om man kan förlikas, för statistiskt har man låg chans om målet kommer till rätten.
Efterssom så få fall avgörs till köparens favör så råder det lite delade meningar om hur man skall ersätta reparationskostnaderna. En tolkning är att man har rätt till ersättning för faktiska kostnader minus ålderasavdrag, beräknat ungefär som försäkringabolagen räknar. Enligt andra har man rätt till mellanskillanden mellan det man faktikst betalat för huset, och det värde som huset hade sålts för om felet varit känt. Om så är fallet så är det upp till köparen att bevisa hur stor denna skillnad i pris skulle varit. Detta kan vara en svår bevisfråga. Tänk också på att den faktiska reparationskostnaden kan behöva rensas för standardhöjande åtgärder. Ni kanske väljer ett mer exklusivt kakel osv.
Mitt syfte med brakslapparna är bara, tänk er för. Förutsätt inte att ni kommer att få rätt även om ni har rätt. Om ni inte lyckas få säljaren att betala ganska direkt, utan måste gå till rätten. Så fundera över om det verkligen är värt det. Har släktingar som levt i flera år med process av den här typen över sig. I deras fall hade de ursprungligen krav på ca 150 000 för dolda fel, och felaktiga utfästelser från säljaren. Efter ca 3 år så kände dom sig som vinnare efter att ha fått ut 37 000kr och fick själva stå för självrisken på sin advokatkostnad på ca 30 000. Målet förlikades efter att ha tagits upp i tingsrätten. Sedan blev de tvugna att personligen lagsöka motparten som aldrig betalade, trots förlikning.
Kan meddela hur det gick till slut. I september 2006 hade jag fortfarande förhoppningar på säljaren, och stötte på upprepade gånger. Till slut förstod jag att de körde förhalningstaktik, och skyllde allt på kakelsättaren och tyckte att det var ett problem mellan mig och honom. Vilket jag inte höll med om, naturligtvis.
I februari 2007 tog jag, efter att ha kontrollerat fallet med PERs lokale ordförande, en besiktningsman som jag har kontakt med och min hantverkare och från alla fått att "visst f-n är det ett fel") kontakt med en advokatfirma och tillsammans specade vi ett krav som vi skickade till säljaren.
Säljaren tog naturligtvis också hjälp av advokat, och undanbad sig dessutom direktkontakt med mig i fortsättningen. I april/maj var stor delegation hemma och tittade på badrummet (som ju var färdigt, så frågan är väl vad poängen med det var) och dessutom hade nu motparten anlitat en oberoende besiktningsman som var med som skulle utreda fallet från deras sida.
Trots upprepade påstötning dröjde svaret, men i september/oktober kom till slut en skrivelse som i princip gick ut på att eftersom det hade stått en duschkabin borde man kunnat förutse att väggarna inte gick att skölja med vatten, och därmed föll vårt krav.
Via kontakt med BKR kunde jag (och min advokat) motbestrida det argumentet, men framför allt bestrid vi besiktningsmannens argumentation eftersom det faktiskt förutom en duschkabin även funnits ett badkar (med tillhörande duschslang) och bidé. Detta syntes dock inte på de foton som ingått i korrespondansen mellan advokaterna, och uppenbarligen hade inte säljarna upplyst besiktningsmannen om detta.
Efter våra motargument kom det andra tongångar från motparten, och nu i månaden har de gått med på förlikning. Ursprungligen (när jag 'privat' tog kontakt med säljarna) ville jag ha X kronor (vad jag tyckte var rimligt), när jag behövde gå till advokat yrkade vi på 4*X kronor (vad det faktiskt kostat oss) och till slut blev det 2*X kronor. Dessutom yrkade de på, och fick, total friskrivning för eventuella andra fel.
En del går bort till advokatkostnader för min del naturligtvis, men troligen har det kostat ännu mer för motparten som även behövt bekosta utredningen. Så istället för att ta mitt erbjudande om X kronor kanske detta har kostat dem 3*X kronor (? vad vet jag).
Slutet gott allting gott och så har vi gett mer arbete till advokaterna... :eek:
I februari 2007 tog jag, efter att ha kontrollerat fallet med PERs lokale ordförande, en besiktningsman som jag har kontakt med och min hantverkare och från alla fått att "visst f-n är det ett fel") kontakt med en advokatfirma och tillsammans specade vi ett krav som vi skickade till säljaren.
Säljaren tog naturligtvis också hjälp av advokat, och undanbad sig dessutom direktkontakt med mig i fortsättningen. I april/maj var stor delegation hemma och tittade på badrummet (som ju var färdigt, så frågan är väl vad poängen med det var) och dessutom hade nu motparten anlitat en oberoende besiktningsman som var med som skulle utreda fallet från deras sida.
Trots upprepade påstötning dröjde svaret, men i september/oktober kom till slut en skrivelse som i princip gick ut på att eftersom det hade stått en duschkabin borde man kunnat förutse att väggarna inte gick att skölja med vatten, och därmed föll vårt krav.
Via kontakt med BKR kunde jag (och min advokat) motbestrida det argumentet, men framför allt bestrid vi besiktningsmannens argumentation eftersom det faktiskt förutom en duschkabin även funnits ett badkar (med tillhörande duschslang) och bidé. Detta syntes dock inte på de foton som ingått i korrespondansen mellan advokaterna, och uppenbarligen hade inte säljarna upplyst besiktningsmannen om detta.
Efter våra motargument kom det andra tongångar från motparten, och nu i månaden har de gått med på förlikning. Ursprungligen (när jag 'privat' tog kontakt med säljarna) ville jag ha X kronor (vad jag tyckte var rimligt), när jag behövde gå till advokat yrkade vi på 4*X kronor (vad det faktiskt kostat oss) och till slut blev det 2*X kronor. Dessutom yrkade de på, och fick, total friskrivning för eventuella andra fel.
En del går bort till advokatkostnader för min del naturligtvis, men troligen har det kostat ännu mer för motparten som även behövt bekosta utredningen. Så istället för att ta mitt erbjudande om X kronor kanske detta har kostat dem 3*X kronor (? vad vet jag).
Slutet gott allting gott och så har vi gett mer arbete till advokaterna... :eek:
Vad roligt att det till slut gick bra för er! Och också väldigt roligt att du skriver och berättar hur det gått. Det är många, många gånger man undrat hur det har gått med olika trådskapares problem. tack för att du berättade om ditt!. 
