Dimensionering av bergvärmepump samt radiatorsystem vid konvertering?
Hej!
Jag håller på att titta på att konvertera mitt hus med direktverkande el till bergvärme. När jag började titta på detta kändes det inte allt för svårt, men ju mer jag läser desto osäkrare blir jag. Jag vill få ett bättre grepp för att jag vill kunna jämföra "egna" uträkningar gentemot offerter.
Grunddata på huset: Modulhus, byggt -75. 1½ plan + källare. Årsförbrukning totalt 27 000 kWh/år med luft-luftvärmepump. Ligger i Boråsregionen (DUT = -22). 210 kvm uppvärmt. 2 vuxna och 1 barn.
Nu till själva kärnfrågan: Tänker jag rätt? Om inte skull jag gärna ha en steg-för-steg-instruktion för dimensionering.
Jag började med att mäta totalt behov i radiatorerna: 210 kvm * 50 W/kvm: 10 500 W. Därefter kollar jag i tabeller rum för rum, gör samma sak där. Rummets kvm*50 ger effektbehovet i rummet. Kollar i DT30-tabellen i tex Rinkabyrörs katalog. Ser där vilken radiator som behövs. Tex behöver jag uträknat 588 W i ett rum. Ser då att Purmo kompaktradiator C22-4509 ger en effekt på 596 W, och därmed täcker jag behovet i det rummet. Rätt så långt?
Kollar man sedan på behovet av pumpen blir det lite mer komplicerat.
Pumpen skall vad jag läst täcka 60-80% av maxbehovet, för att på så vis täcka +90% av årsförbrukningen, spikar skall täckas av elpatronen. Detta ger (vid 80%) att bergvärmepumpen skall ha en kapacitet på 8400 W, detta avrundat uppåt blir en pump på 9kW.
Om jag tittar på Nibes pumpar, och då blir det en F1255-16 (4-16 kW) (produktblad: http://www.nibe.se/nibedocuments/14605/639574-3.pdf ).
Till borrhålet har jag sett en modell som säger att man får ut ca 40 W per meter aktivt borrhål. Då blir det 9000/40=225 m, men 1/3 av detta får man av kompressorn, blir 2/3 av borrhålet, dvs 150 meter aktivt borrhål. (Detta har jag läst här: http://www.varnamo.se/download/18.4...sätt+att+beräkna+storleken+på+värmepumpen.pdf )
Jag har även pratat direkt med en säljare på Nibes kontor, och de rekommenderade samma pump, men då med ett aktivt borrdjup på 170 meter.
Nu har jag lite fler frågor runtomkring.
När det gäller dimensionering av radiatorerna har jag läst att man istället kan räkna på 35 grader i framledningen, detta har jag inte förstått hur man skall göra.
Dessutom har jag inte heller förstått var i uträkningen man skall använda DUT-värdet.
Om man kollar i produktbladet sida 14-15 ser man effektdata 0/35, 0/50 med flera. Vad betyder dessa överskrifter med värden egentligen? Som jag förstår det på 0/50 får jag ut 8,95 kW, men plockar jag ut 9,5 kW behövs tillskott av 0,55 kW från elpatron, men just 0/50 förstår jag inte.
Vad är effekten om man har ett djupare borrhål än Nibes förslag på 170 m? Är det bara att man kan ta ut mer effekt ur borrhålet i framtiden om det behövs?
Om man ser i produktbladet, fattar jag det rätt som att vill man har kapacitet att kunna använda upp till 4 kW elpatron skall man ha 20 A säkring? Upp till 7 kW kräver 25 A?
Tack på förhand
/Stefan
Jag håller på att titta på att konvertera mitt hus med direktverkande el till bergvärme. När jag började titta på detta kändes det inte allt för svårt, men ju mer jag läser desto osäkrare blir jag. Jag vill få ett bättre grepp för att jag vill kunna jämföra "egna" uträkningar gentemot offerter.
Grunddata på huset: Modulhus, byggt -75. 1½ plan + källare. Årsförbrukning totalt 27 000 kWh/år med luft-luftvärmepump. Ligger i Boråsregionen (DUT = -22). 210 kvm uppvärmt. 2 vuxna och 1 barn.
Nu till själva kärnfrågan: Tänker jag rätt? Om inte skull jag gärna ha en steg-för-steg-instruktion för dimensionering.
Jag började med att mäta totalt behov i radiatorerna: 210 kvm * 50 W/kvm: 10 500 W. Därefter kollar jag i tabeller rum för rum, gör samma sak där. Rummets kvm*50 ger effektbehovet i rummet. Kollar i DT30-tabellen i tex Rinkabyrörs katalog. Ser där vilken radiator som behövs. Tex behöver jag uträknat 588 W i ett rum. Ser då att Purmo kompaktradiator C22-4509 ger en effekt på 596 W, och därmed täcker jag behovet i det rummet. Rätt så långt?
Kollar man sedan på behovet av pumpen blir det lite mer komplicerat.
Pumpen skall vad jag läst täcka 60-80% av maxbehovet, för att på så vis täcka +90% av årsförbrukningen, spikar skall täckas av elpatronen. Detta ger (vid 80%) att bergvärmepumpen skall ha en kapacitet på 8400 W, detta avrundat uppåt blir en pump på 9kW.
Om jag tittar på Nibes pumpar, och då blir det en F1255-16 (4-16 kW) (produktblad: http://www.nibe.se/nibedocuments/14605/639574-3.pdf ).
Till borrhålet har jag sett en modell som säger att man får ut ca 40 W per meter aktivt borrhål. Då blir det 9000/40=225 m, men 1/3 av detta får man av kompressorn, blir 2/3 av borrhålet, dvs 150 meter aktivt borrhål. (Detta har jag läst här: http://www.varnamo.se/download/18.4...sätt+att+beräkna+storleken+på+värmepumpen.pdf )
Jag har även pratat direkt med en säljare på Nibes kontor, och de rekommenderade samma pump, men då med ett aktivt borrdjup på 170 meter.
Nu har jag lite fler frågor runtomkring.
När det gäller dimensionering av radiatorerna har jag läst att man istället kan räkna på 35 grader i framledningen, detta har jag inte förstått hur man skall göra.
Dessutom har jag inte heller förstått var i uträkningen man skall använda DUT-värdet.
Om man kollar i produktbladet sida 14-15 ser man effektdata 0/35, 0/50 med flera. Vad betyder dessa överskrifter med värden egentligen? Som jag förstår det på 0/50 får jag ut 8,95 kW, men plockar jag ut 9,5 kW behövs tillskott av 0,55 kW från elpatron, men just 0/50 förstår jag inte.
Vad är effekten om man har ett djupare borrhål än Nibes förslag på 170 m? Är det bara att man kan ta ut mer effekt ur borrhålet i framtiden om det behövs?
Om man ser i produktbladet, fattar jag det rätt som att vill man har kapacitet att kunna använda upp till 4 kW elpatron skall man ha 20 A säkring? Upp till 7 kW kräver 25 A?
Tack på förhand
/Stefan
Med en 1255 4-16 lär du aldrig behöva något tillskott från elpatronen. Jag har en sådan pump och kör den på 16A huvudsäkring. Ca 300m2 60-talshus i Stockholmsområdet.
Edit
0/35 osv betyder (tror jag) temperatur på köldbärare respektive framledning, dessutom vid nominell frekvens ( 50 Hz ?)
Edit
0/35 osv betyder (tror jag) temperatur på köldbärare respektive framledning, dessutom vid nominell frekvens ( 50 Hz ?)
Redigerat:
Jag har gjort precis samma resa själv. Allt från dimensionering till installation och driftsättning. Det var verkligen lärorikt och kul tyckte jag. Det enda jag tog hjälp med var borrningen och inkopplingen av den kalla sidan på värmepumpen.
Du har ett bra utgångsläge vad gäller energibehovet som du kan kontrollera dina beräkningar mot. Du behöver dock lägga på den besparing som din luft/luft gör och dra bort 5-6000 kWh för hushållselen.
På http://energikalkylen.energimyndigheten.se/ kan du laborera dig fram till vad huset borde dra utan luftvärmepumpen. Där kan du också se vad olika åtgärder ger för besparing.
För den vidare dimensioneringen så brukar man säga att källare har ungefär 50% effektbehov jämfört med markplan (jorden isolerar bra på vintern).
Lenhova har bra excel-filer för att dimensionera radiatorer http://lenhovdaradiatorfabrik.se/hjalpmedel/effektberakning/ och som du vet är det bättre att överdimensionera lite än tvärtom. Får du till en bra anläggning så hamnar du på en årsverkningsgrad närmare 4 än 3. Detta ska du också ta höjd för när du dimensionerar borrhålet eftersom du då hämtar mer energi ur borrhålet och det sista du ska snåla på är borrdjupet.
Enligt min mening så ska du idag dimensionera för i princip hela effektbehovet. Det kostar så lite extra när man ändå håller på medans spetsel kan bli väldigt dyr. På värmepumpsforum.com så kan du få hjälp med uträkningar av pumpen, där finns folk som sitter med leverantörernas beräkningsprogram.
Köper du pumpen du länkat till så har du ju effekt så du klarar hela huset, någon spetsel behöver du inte alls. Men du måste dimensionera borrhålet därefter.
Du har ett bra utgångsläge vad gäller energibehovet som du kan kontrollera dina beräkningar mot. Du behöver dock lägga på den besparing som din luft/luft gör och dra bort 5-6000 kWh för hushållselen.
På http://energikalkylen.energimyndigheten.se/ kan du laborera dig fram till vad huset borde dra utan luftvärmepumpen. Där kan du också se vad olika åtgärder ger för besparing.
För den vidare dimensioneringen så brukar man säga att källare har ungefär 50% effektbehov jämfört med markplan (jorden isolerar bra på vintern).
Lenhova har bra excel-filer för att dimensionera radiatorer http://lenhovdaradiatorfabrik.se/hjalpmedel/effektberakning/ och som du vet är det bättre att överdimensionera lite än tvärtom. Får du till en bra anläggning så hamnar du på en årsverkningsgrad närmare 4 än 3. Detta ska du också ta höjd för när du dimensionerar borrhålet eftersom du då hämtar mer energi ur borrhålet och det sista du ska snåla på är borrdjupet.
Enligt min mening så ska du idag dimensionera för i princip hela effektbehovet. Det kostar så lite extra när man ändå håller på medans spetsel kan bli väldigt dyr. På värmepumpsforum.com så kan du få hjälp med uträkningar av pumpen, där finns folk som sitter med leverantörernas beräkningsprogram.
Köper du pumpen du länkat till så har du ju effekt så du klarar hela huset, någon spetsel behöver du inte alls. Men du måste dimensionera borrhålet därefter.
Vad körde du med för rör/slangar, dimensioner samt kopplingar?mexitegel skrev:
Jag funderar på PEX med klämkoppling, 22 mm i stam och 15 i avstick.
Det med att jorden isolerar och hur mycket man sparar är inget jag sett innan, bra tanke där.
Lenhovas excel-ark har jag studerat tidigare, men jag har inte haft full koll på det då jag inte "djupdykt" i dem.
Det är med andra ord bättre att borra 200 meter istället för 170 meter (aktivt djup), eller förlorar man mer pengar på det djupare hålet än vad man tjänar? Vilket värde skall man dimensionera hålet för? 40 W/aktiv meter? Om du ser i länken jag har till Värnamos kommun säger de att 1/3 kommer från kompressorn och 2/3 från borrhålet. Med kompressorn, menar de spetsel, eller vad syftar de på där?
Värmepumpsforum har jag också försökt häcka på, där har jag fått mer frågor än svar
/Stefan
Ja, VP-forum är nördarnas paradis
Jag körde med 22 mm koppar i stammarna och 15 mm avstick. Jag mjuklödde hela rasket eftersom presskopplingar är dyrt som guld. Så här i efterhand så hade det varit smidigare att köra med PEX som du tänker dig. Tanken slog mig aldrig... Jag har dock en mindre stam som är synlig och där är det snyggare med "raka rör" än "sladdrig pex".
Hur mycket effekt/energi du kan plocka ur borrhålet beror på vilket bergart du har. Mellan 35 och 40 W/meter AKTIVT borrhål. Dvs. den del av borrhålet som det finns en vattenpelare i. En bra borrare har koll på det där och beroende på vad man borrar upp för bergarter så får man kompensera djupet. Det är alltså inte alltid så enkelt som att säga att man ska ha 200 meter djupt hål...Har man tex. skiffer så får man lägga på c:a 20% på borrdjupet jämfört med tex. granit.
1/3 av energin (Dimensionerar du rätt så ska du nog snarare räkna på 1/4) kommer från VP-drivenergi (den el-energi som går åt för att driva kompressorn i VP). Det är alltså inte spets-el som avses.
Jag körde med 22 mm koppar i stammarna och 15 mm avstick. Jag mjuklödde hela rasket eftersom presskopplingar är dyrt som guld. Så här i efterhand så hade det varit smidigare att köra med PEX som du tänker dig. Tanken slog mig aldrig... Jag har dock en mindre stam som är synlig och där är det snyggare med "raka rör" än "sladdrig pex".
Hur mycket effekt/energi du kan plocka ur borrhålet beror på vilket bergart du har. Mellan 35 och 40 W/meter AKTIVT borrhål. Dvs. den del av borrhålet som det finns en vattenpelare i. En bra borrare har koll på det där och beroende på vad man borrar upp för bergarter så får man kompensera djupet. Det är alltså inte alltid så enkelt som att säga att man ska ha 200 meter djupt hål...Har man tex. skiffer så får man lägga på c:a 20% på borrdjupet jämfört med tex. granit.
1/3 av energin (Dimensionerar du rätt så ska du nog snarare räkna på 1/4) kommer från VP-drivenergi (den el-energi som går åt för att driva kompressorn i VP). Det är alltså inte spets-el som avses.
Precis, 1 kW tillskott är inställt. Jag försökte få elektrikern som gjorde inkopplingen att inse att elpatronen aldrig kommer att användas samtidigt som kompressorn går utan endast som backup vid ett haveri men han hänvisade bara till Nibes anvisningar. Jag kommer att ändra inställningen om jag reser bort under vintertid, 1 kW räcker nog inte för att hålla huset frostfritt.
Det man ska vara lite uppmärksam på vid djupa borrhål är att tillverkarna garanterar att cirkulationspumpen på kalla sidan funkar med upp till 400 meter lång slang. Det är ofta inget problem att ha längre, men det är på "egen risk". Jag har själv 440 meter tror jag också utan problem.
I dannes's fall så står ju installatören för risken.
I dannes's fall så står ju installatören för risken.
35 graders framledning vid dut är riktigt svårt att uppnå med radiatorer kan du klara dig med 45 grader får man nog vara nöjd och cop sett över hela året skiljer inte så mycket. Det enda problemet man brukar få vid en riktigt djup borra är lite högre delta på köldbäraren men i 1255 fall troligtvis endast när vp levererar hög effekt.
Medlem
· Västra Götaland
· 3 745 inlägg
Installerade i våras en NIBE 1226-8 med 150 meter aktivt djup. Sjukt nöjd. GBG (DUT -18), cirka 160 kvm uppvärmt i sutterräng plus 50 kvm frostfritt. Huset drog tidigare 3.5 kbm olja, kanske 30-40 tusen kWh.
Räkna på 0/50. Det beyder att du skickar ut 50 gradigt vatten till radiatorerna.Detta är det som är realistiskt vid radiatorer, 0/35 är för golvvärme. 8kW ut lär räcka för dig, det är sällan det är DUT. Resten kan du ta med elpatron. Be en instalatör räkna åt dig, det blir inte så mycket el på ett år.
Radiatorerna hade jag gjort som så här: se till att bredden täcker fönstrets bredd, kanske 20 cm smalare. Kör dubbelpanel (K22) och 60 cm höjd. I tvättstuga kanske 90 cm höjd för lite mera effekt. I mitt svala sutterrängplan räcker det till för att få en anständig temperatur. I källaren brukar man inte vara särskilt mycket. Detta bör ge en rimlig last (=gångtid) på BVPn. Blir det riktigt kallt kan du ju komplettera med en LLVP eller braskamin.
Om radiatorerna är för stora gör det inget, du stryper bara ner med rattar eller termostater. Kan du justera in så det fungerar med rattar är det billigare och mer pålitligt. Börja med att justera BVPns framledningskurva för det kallaste utrymmet, sedan stryper du ner resten.
Räkna på 0/50. Det beyder att du skickar ut 50 gradigt vatten till radiatorerna.Detta är det som är realistiskt vid radiatorer, 0/35 är för golvvärme. 8kW ut lär räcka för dig, det är sällan det är DUT. Resten kan du ta med elpatron. Be en instalatör räkna åt dig, det blir inte så mycket el på ett år.
Radiatorerna hade jag gjort som så här: se till att bredden täcker fönstrets bredd, kanske 20 cm smalare. Kör dubbelpanel (K22) och 60 cm höjd. I tvättstuga kanske 90 cm höjd för lite mera effekt. I mitt svala sutterrängplan räcker det till för att få en anständig temperatur. I källaren brukar man inte vara särskilt mycket. Detta bör ge en rimlig last (=gångtid) på BVPn. Blir det riktigt kallt kan du ju komplettera med en LLVP eller braskamin.
Om radiatorerna är för stora gör det inget, du stryper bara ner med rattar eller termostater. Kan du justera in så det fungerar med rattar är det billigare och mer pålitligt. Börja med att justera BVPns framledningskurva för det kallaste utrymmet, sedan stryper du ner resten.
Det var ett märkligt råd tycker jag. Om man projekterar en helt ny anläggning inkl. radiatorsystem så ska det självklart göras för DUT. Att i efterhand komplettera med en LLVP som dessutom har sin sämsta verkningsgrad när det är som kallast låter helt galet i mina öron.Anders_Nilsson skrev:
Gjorde en konvertering i år. Här är lite info.
http://www.byggahus.se/forum/varme-...uren-varme-till-bergvarme-med-radiatorer.html
http://www.byggahus.se/forum/varme-...uren-varme-till-bergvarme-med-radiatorer.html
