Allvetare
· Västra Götaland
· 9 788 inlägg
Pratar vi vattenläckor så är det en helt annan sak. Och jag vet inte om det är rimligt att ta hänsyn till. Får man en vattenläcka i en vägg/tak bör det ändå brytas upp och kontrolleras att det torkar ut.
Jag vet inte hur vindarna kom in i den här tråden. Men det finns några studier som kom fram till att oventilerade vindar var torrare. Men det förutsätter att det är fukttätt mot bostaden. Men sannolikt får det inte vara fukttätt utåt.
Varken hygroskopisk eller konventionell isolering är tät. Men man ska ju bygga konvektionstätt oavsett isoleringstyp.
Varken hygroskopisk eller konventionell isolering är tät. Men man ska ju bygga konvektionstätt oavsett isoleringstyp.
Redigerat:
Vad trevligt med fler civilingenjörer.A alfredsama skrev:
Vore bra om ni läste tråden, TS fråga handlar om vind.
Och eftersom det skiljer sig en del då vindar ofta får en konstruktion som liknar den på pappret, medans i tex vanliga väggar skiljer sig den rätt mkt från pappret då många tätar varenda fog och smäller på plastfärg, detta ovanpå osb, gips etc. Dvs du får oavsett en broms eller spärr ett rätt spärrat skikt. Har för mig att SP's rapport (som diskuterades här ngnstans flitigt för ngn vecka sen) handlade just om det, att det inte gjorde speciellt mkt skillnad i verkligheten, varken ur fuktsynpunkt eller isoleringsvärde.
Men vad jag menar är att man eftersträvar lufttäthet oavsett hygroskopisk isolering eller konventionell.
Många blandar ihop begreppen då man ofta kallar hygroskopiska lösningar för "otäta", vilket inte är fallet utan det handlar om fuktvandring.
Va var det du inte förstod med att man eftersträvar lufttäta/konvektionstäta konstruktioner?
Redigerat:
Så kan vi då gå tillbaka till vår käre TS fråga kring isolering och fukt på dennes VIND i sin stuga?
- Används stugan BARA på sommaren? Anledningen till frågan är ju att fukten innifrån oftast skapas as den fukt som vi människor tillför, antingen genom dusch,bad, mat eller genom våra egna kroppar. Sedan är den stora risken på en kallvind när den fuktiga luften innifrån kondenserar på insidan av yttertaket och inte kan försvinna på ett bra sätt (mögel gror)
Själv valde vi sorbtiondavfuktare och tät kallvind tillsammans med vår cellulosaisolering för att vara mer säker..
- Används stugan BARA på sommaren? Anledningen till frågan är ju att fukten innifrån oftast skapas as den fukt som vi människor tillför, antingen genom dusch,bad, mat eller genom våra egna kroppar. Sedan är den stora risken på en kallvind när den fuktiga luften innifrån kondenserar på insidan av yttertaket och inte kan försvinna på ett bra sätt (mögel gror)
Själv valde vi sorbtiondavfuktare och tät kallvind tillsammans med vår cellulosaisolering för att vara mer säker..
Guggen: Det är ingen som sagt att hygroskopiska material är ”skumma metoder” det fukar utmärkt med hygroskopisk isolering. Men dina argument mot täta fuktspärrar håller inte.
Har du inte lagt ner ännu... Läs tråden och sluta trolla alla trådar som handlar om ngt annat än plast.D Daniel 109 skrev:
Respektera TS tråd.
Mitt bidrag var min begränsade men ändock erfarenhet av icocell och isolinas luftspärr som fungerat bra för mig.
Används den bara på sommaren skulle sannolikt inte extra isolering behövas.
Är tanken att isolera insidan av yttertaket?
Är tanken att isolera insidan av yttertaket?
Under de mest fuktiga perioderna ligger vi runt 70% (den avfuktar till 70%) för att minska risken. Tidigare hade vi över 80 då vi faktiskt fick svartmögel pga brist på ventilation och obefintligt tätskickt från boendeytan.
Idag när vi har extremt torrt väder har vi 27% på vinden och då går inte avfuktaren.
Idag när vi har extremt torrt väder har vi 27% på vinden och då går inte avfuktaren.
Då kan det inte vara så tätt om det svänger så mycket trotts cellulosaisolering. Jag har sett studier där det blir torrt även utan avfuktare med konventionell isolering. Det är första året innan byggfukten är ute som det kan bli problem. Så det året skulle nog en avfuktare vara bra. Men det bygger ju på en tät fuktspärr.
D Daniel 109 skrev:
Vi gick från mineralull till cellulosa men ingen kunde garantera att problemet skulle försvinna utan avfuktare. Så jag vet inte hur det skulle blitt med bara cell...
Sannolikt inte helt bra efter som avfuktaren uppenbarligen går.
Jag isolerade själv om en vind i höstas. Mätte noggrant under ett år och bytte från 125 mineralull i bjälklag utan tätskikt till isolinas 125 skivor i tak med luftspalt och deras förstärkta pappersskikt. Alltså konverterade till en varmare vind. Tog bort ventilation och kämpade mkt med tejpen. Gick från 80-90 % till runt 45-55% fuktighet. Men speciella förhållanden med ett 300 år gammalt hus 50m från havet i södra Sverige och halvtätt tak. Så för mig handlade det mkt om livrem och hängslen.
Oj oj oj, vad med diskussion det blev, men lite off topic. Frågan gällde ju inte vad som är bäst av mineralull vs hygroskopisk isolering, utan hur man bygger med det senare. Bevisligen GÅR det ju att få hygroskopisk isolering att hålla i 120 år minst. Ännu har vi väl inte sett att de nya metoderna verkligen håller så länge, eftersom de helt enkelt inte har använts längre än några decennier, och "modet" när det gäller moderna lösningar ändras ganska mycket hela tiden.
Jag ser det inte riktigt som ett alternativ att ha mineralull heller, eftersom vi pratar om en gammal stuga som redan är isolerad med kutterspån. Skulle kännas väldigt schizofrent att blanda isolering med helt olika egenskaper. Dessutom måste jag snåla in på takhöjden. 10 cm isolering är ungefär vad jag får plats med innan jag slår i taket om jag står upprätt i mitten.
alfredsama, du skrev att det "har visat sig gång på gång när man mäter byggnader att de är allt för otäta", men pratar vi inte här om mineralullsisolerade byggnader primärt? Isf är ju inte det direkt ett argument för mineralull och täta konstruktioner, snarare tvärtom. Idén med diffusionsöppna konstruktioner är ju att isoleringen ska tåla fukt på ett annat sätt och att väggarna inte behöver vara så perfekt täta. Det som är intressant här är snarare frågan om otäthet skulle vara ett stort problem i diffusionsöppna byggnader?
Jag ser det inte riktigt som ett alternativ att ha mineralull heller, eftersom vi pratar om en gammal stuga som redan är isolerad med kutterspån. Skulle kännas väldigt schizofrent att blanda isolering med helt olika egenskaper. Dessutom måste jag snåla in på takhöjden. 10 cm isolering är ungefär vad jag får plats med innan jag slår i taket om jag står upprätt i mitten.
alfredsama, du skrev att det "har visat sig gång på gång när man mäter byggnader att de är allt för otäta", men pratar vi inte här om mineralullsisolerade byggnader primärt? Isf är ju inte det direkt ett argument för mineralull och täta konstruktioner, snarare tvärtom. Idén med diffusionsöppna konstruktioner är ju att isoleringen ska tåla fukt på ett annat sätt och att väggarna inte behöver vara så perfekt täta. Det som är intressant här är snarare frågan om otäthet skulle vara ett stort problem i diffusionsöppna byggnader?
