J JohanLun skrev:
Tror du att området är så avgörande? Eller är det att du kan spara ihop pengar åt dem?

Jag tycker det verkar som du har drömmar som du inte riktigt har råd med...

Jo. Du kan givetvis ha rätt, speciellt sista 5 åren. MEN då förutsätter det att du får tag på en äldre HR med bra läge och låg hyra. Kanske kan just DU fixa det, men det är tyvärr en minoritet som har den möjligheten.

Det är ungefär som att säga att varför svälta när man kan äta tårta, eller varför ta lån på bostadsköpet när pappa kan betala pengarna.

Tyvärr måste de flesta av oss bo och betala marknadsmässigt pris för det. Boendet är en konsumtion. Kan man bo superbilligt och sätta pengarna på börsen så... Är det förståss en bättre affär. Men det är samma med bil. Du kan ju cykla och sätta pengarna på börsen. Eller stanna hemma på semestern. Eller köpa nudlar.

Avvägningen bör väl vara att leva ett bra liv och det som blir över sparar man till barn och oförutsedda utgifter. Om man har en normal ekonomi där oftast lejonparten av pengarna går åt varje månad.
Området är extremt avgörande. Skolor är enorm skillnad beroende på vart man bor. Även trygghet. Bostadspriserna visar det om inte annat. Att alla tycker det.

Inget fel med att ha drömmar man inte har råd med? Mycket värre att inte drömma.
 
SågspånPappspikEternit SågspånPappspikEternit skrev:
Jag ber om ursäkt om jag missförstått dig. Men om ägande saknar egenvärde för dig, varför diskuterar du så ofta frågor relaterat till (i synnerhet ditt eget) ägande? Dessutom ur en missnöjd och negativ vinkel? Den här tråden handlar exempelvis om ett "uselt" råd.

Får jag gissa, de "helt fantastiska möjligheter" du vill ge dina barn handlar om att kasta pengar på dem, va? Skulle vara intressant att veta vilken teori om föräldraskap detta vilar på. De flesta teorier brukar nämligen betona andra aspekter av föräldraskapet.

Tänk på en sak, ett hus är ett hus. Någonstans att ställa sängen, värme på vintern och kanske svalka på sommaren, någonstans att laga mat och äta maten, någonstans att umgås med familj och vänner. Det kan man absolut betala 10 eller rent av 17 miljoner för att få dessa funktioner. Men exakt samma funktioner får du i ett hus någon annanstans för 2 miljoner eller 1 miljon, eller en halv om det är landsbygd eller bruksort. Det är mycket tung skuldsättning och mycket press att tjäna pengar på sitt jätteframgångsrika jobb för att betala den mellanskillnaden. Det kanske det är värt, vad vet jag. Med tanke på att du uttrycker ständigt missnöje kanske det inte är det ändå.
Ge dem de bästa förutsättningarna är att kunna ge dem massor av tid och ansträngning, ge dem så bra skolor som möjligt och en trygg uppväxt i ett bra område och där oro för ekonomi inte finns samt att låta dem slipp stress över hur de ska lösa sina boenden när det är dags.
 
  • Haha
Intet
  • Laddar…
K Kenneth Klar skrev:
Ge dem de bästa förutsättningarna är att kunna ge dem massor av tid och ansträngning, ge dem så bra skolor som möjligt och en trygg uppväxt i ett bra område och där oro för ekonomi inte finns samt att låta dem slipp stress över hur de ska lösa sina boenden när det är dags.
Där håller jag med dig helt och hållet!
Så här tänker jag: Jag har många barn (WT, du vet). De får och har fått mycket av min tid och ansträngningar. De får gå på kommunens bästa skola sett till resultat, en liten landsbygdsskola för övrigt. Jag tror inte det föresvävat dem något annat än att de skulle vara trygga i sin hembygd i och kring byn. Ekonomin är ingen orosfaktor, vi bor billigt och har låga kostnader i övrigt. Cirka ett ton egenodlad potatis i källaren. Jag har kunnat ta tjänstledigt för att plugga på universitetet utan att behöva fundera på om vi har råd. Det är skönt att ha den friheten! Bor ungarna kvar i den här kommunen eller någon grannkommun är det inga problem att köpa eget hus som 25-åring, exempelvis. Hyresrätter finns också rätt god tillgång på. Arbetslösheten är relativt låg, så att jobba ihop till en kontantinsats är inget problem.
 
  • Gilla
JohanLun och 1 till
  • Laddar…
K Kenneth Klar skrev:
”Hmm hur ska jag göra nu med det här huset” ”äsch tänk på att du ska ju bo där länge” är det jag hela tiden får höra. Hur tusan vet folk det? Nästan ingen köper hus 2025 och bor där i 30 år. Folk verkar så bergsäkra på detta öndå
Det vet vi ju först 2055.
Jag har brukat hyra lägenheter där jag bor kortare tid än 5 år. Hus där jag bor längre. Hus ett 32 år, hus två 8 år hittills, och 38 år när jag dör.

I början när jag köpte hus var jag väldigt ung, men allt eftersom åren gått har jag blivit äldre än vad jag var när jag var yngre.
 
  • Gilla
MONTREAL och 3 till
  • Laddar…
K Kenneth Klar skrev:
Såvida ni inte skiljer er kanske?
Om du nu vill planera ditt liv utefter risken för att du ska skilja dig så hoppas jag du inte skaffat barn...
 
  • Älska
Intet
  • Laddar…
lutorm lutorm skrev:
Om du nu vill planera ditt liv utefter risken för att du ska skilja dig så hoppas jag du inte skaffat barn...
Varför ska jag inte ha i beaktning att det kan hända när 50% av alla äktenskap spricker?

Menar du att ingen i världen då borde ha äktenskapsförord eller kanske livförsäkring eller sjukförsäkring?

Villaförsäkring antar jag att du struntar i? Statistiskt är det större chans att du skiljer dig än har nytta av den
 
Om jag gick runt och tänkte att det var 50-50 att mitt äktenskap ska hålla, då hade jag inte gift mig med den kvinnan...
 
  • Gilla
Dortmunder DAB och 5 till
  • Laddar…
S Staffan-N skrev:
Om jag gick runt och tänkte att det var 50-50 att mitt äktenskap ska hålla, då hade jag inte gift mig med den kvinnan...
så du menar att 50% av befolkningen gifter sig med fel person? De borde inte gift sig?
 
💤💤💤🥱
 
K Kenneth Klar skrev:
så du menar att 50% av befolkningen gifter sig med fel person? De borde inte gift sig?
De får nog de som skiljer sig berätta om. Jag menar att jag hade inte ställt mig där och lovat att det ska vara vi för alltid, om jag inte trodde på det.
 
K Kenneth Klar skrev:
”Hmmm hur ska jag tänka kring bostadsköp”? ”Är det här priset inte lite för högt för området?” ”Är det här läget verkligen rätt investering”?
Det finns många frågor och råd som är väldigt relevanta. För många köpare.
Är det nära dagis? Golfbana? Finns dubbelgarage för två SUV? Eller nära tunnelbana?
Men alla är inte relevanta för alla köpare.
K Kenneth Klar skrev:
Väldigt ofta får man då inputen ”tänk att du ska bo där väldigt länge” och/eller ”det spelar ju ingen större roll över 20-30 år”
Det är bara ett av alla råd eller aspekter att ta hänsyn till. Är det relevant och man inte tänkt på saken är det bra att bli påmind.
K Kenneth Klar skrev:
Om man VISSTE det så kan man givetvis resonera annorlunda än om man inte vet det. Men om sanningen ska fram är det ju störst chans att man INTE kommer bo där i +20 år.
Så är det naturligtvis med alla aspekter.
Är det nära dagis? Golfbana? Finns dubbelgarage för två SUV? Eller nära tunnelbana?
Man kanske inte tänker skaffa barn, börja spela golf eller sälja SUVarna och börja åka tunnelbana. Eller så fyttar barn med förälder, man slutar spela golf, har en SUV kvar, skaffar cykel och slutar åka tunnelbana.

Vad är chansen för det ena eller andra ingår i värderingen av nyttan med egenskaperna.

Dock är en värdehöjande investering man har nytta av i 20-30år ofta värd pengar man får ut vid en försäljning. Så det finns värde i saker även om man inte utnyttjar den själv.
 
K Kenneth Klar skrev:
Hör många ge och få detta ”råd” kring hur man ska resnonera vid husköp.

Hur vettigt är det? Väldigt få har råd att bo kvar i en kåk och köpa ut sin partner, 50% av alla äktenskap slutar i skilsmässa (ofta när småbarnsåren är precis över)

Sen kan det komma 100 andra parametrar som kräver en flytt. Det blev fler barn, nya jobb etc etc.

Om man inte gjort ett köp som var en vettig och bra investering så kan man då sen sitta rejält i skiten.

Tänker att det var vanligt att man häckade i en villa i 40 år förr i tiden men alla mina bekanta har flyttat runt. Ytterst osannolikt att någon sitter 30 år i samma hus. De som gör det är nästan enkom äldre.

Är ni en av dessa som ger detta råd? Varför?
Om du köper ett hus utan ambition att bo där länge är det ju galet att betala 40-80000kr för lagfarten. Pengar i sjön.
 
J
Det går ju faktiskt att hyra villor också. Många som jobbar utomlands ett par år hyr ju ut. Oftast är det nog rätt bra villor iom att det ofta är folk med hyfsad lön som blir expats...

Så om man tvekar om man ska jobba kvar på samma ställe är det väl utmärkt att hyra?

Det var som sagt ett skäl att jag var så seg att köpa. Egentligen hade jag nog velat bo kvar i Uppsala, men jobbmässigt var det mindre bra. Hade jag köpt där så hade jag säkert hittat ett jobb. Eller åkt uppsalapendeln massor av år. Jag tror man ska bestämma vad man vill och satsa på det. Går det fel så får man ta det. Att ha alla vägar öppna leder ofta till att man inte riktigt satsar på det man håller på med. Hur kul är det att fixa med hus, trädgård etc om man tror man bara ska bo där i ett par tre år?
 
K Kenneth Klar skrev:
Bara tanken på att jag ska bo på samma plats i 20-30 år ger mig ångest. Det kanske blir så, vem vet. Men skulle aldrig bestämma det på förhand
Jag byggde min villa under första halvan av nittiotalet.Flyttade in nov 1995 så det är,men har iofs inte alltid bott och varit skriven i huset på heltid då arbete (och kärlek) fört mig till andra platser i världen i bland.

Att ha ett eget hus att återvända till är dock en trygghet, har man betalt av kåken eller iaf lejonparten av den behöver man inte heller sälja av ekonomiska skäl utan kan bruka sin egendom när det passar, ta en månad i fritidshuset eller ett halvår på jobb på annan ort om man har lust och ork med det.

Att sälja för att man inte behöver huset för stunden anser jag vara lite dumt, bättre att hyra ut om man behöver hyresintäkter för att täcka sina huskostnader.
K Kenneth Klar skrev:
Tja jag skulle bara känna mig låst.
Hyr ditt boende om du inte vill äga ditt boende själv
K Kenneth Klar skrev:
Men eftersom 50% av alla äktenskap går åt skogen är det rätt dumdristigt att förutsätta att de ska vara livet ut utan någon somhelst plan
Varför dela på ägandet av boendet om du räknar på risken att behöva lösa ut din partner?
 
S Staffan-N skrev:
De får nog de som skiljer sig berätta om. Jag menar att jag hade inte ställt mig där och lovat att det ska vara vi för alltid, om jag inte trodde på det.
Klart alla tror på det där och då. Men man är ju rätt naiv om man inte inser någonstans att risken för framtida skilsmässa är 50%
M Micke7700 skrev:
Om du köper ett hus utan ambition att bo där länge är det ju galet att betala 40-80000kr för lagfarten. Pengar i sjön.
Eller 150k som ofta är fallet i Sthlm. Du vet ju inte hur länge du kommer bo där som sagt vilket är poängen för hela tråden. Kan hända 300 saker i livet som kräver en flytt
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.