Det här med påslag
Jag funderade lite på om detta passade in i någon aktuell tråd men kom inte på någon. Det är saxat från en grupp på Facebook...
Jag tyckte mest att det var roligt/intressant med tanke på hur vissa hantverkare försvarar sin prismodell. Naturligtvis är det bara en enstaka händelse men det faktum att personen som skrev kommentaren inte ens tänkte att detta kunde vara problematiskt att skriva får mig att tro att attityden är vanlig hos en del i branschen.
Jag tyckte mest att det var roligt/intressant med tanke på hur vissa hantverkare försvarar sin prismodell. Naturligtvis är det bara en enstaka händelse men det faktum att personen som skrev kommentaren inte ens tänkte att detta kunde vara problematiskt att skriva får mig att tro att attityden är vanlig hos en del i branschen.
Personen i mitten påstå att lumiled är "svartlistade" eftersom de säljer direkt till kund för det faktiska priset (istället för att hålla på med GNP)
Det finns få grossister för elprodukter och rör/vvs. Jag skulle kunna tror att de har ensamrätt från produktilllverkaren att sälja i Sverige. Viljan att tyst komma överens om priser är nog frestande för dem, när stora pengar hägrar och oärligt kan tjänas. Jag vet inget om det, men gissar och antar bara. Det kan lätt råka bli så då ett fåtal stora bolag dominerar marknaden.
Redigerat:
Ja det intressanta här är att hantverkarna, som ju säljer tjänster, här tar sig rätten att "svartlista" en grossist för att denne påverkar hantverkarens möjlighet till att tjäna pengar på återförsäljarverksamhet.
Att butiker/återförsäljare har synpunkter på grossister som säljer till slutkund må vara hänt.
Men att en hantverkargrupp, som dessutom med stöd av lagen har ensamrätt på sina tjänster, anser sig ha rätt att straffa grossister är tämligen magstarkt...
...och just att det är så aningslöst.
Att butiker/återförsäljare har synpunkter på grossister som säljer till slutkund må vara hänt.
Men att en hantverkargrupp, som dessutom med stöd av lagen har ensamrätt på sina tjänster, anser sig ha rätt att straffa grossister är tämligen magstarkt...
...och just att det är så aningslöst.
Men de flesta hantverksföretag tar betalt för att åka till grossisten med exempelvis milersättning och timtid för att handla det som krävs för uppdraget och sen tillkommer ett mer eller mindre stort påslag på materialet. Om man nu som hantverkare vill vara en återförsäljare och driva butik kan man väl inte samtidigt ta betalt av kunden för att fylla på sitt lager?
Så du menar att man i butiker inte tar betalt för att sköta materialhanteringen? Naturligtvis gör man det, men man är kanske inte lika transparent och helt döljer den kostnaden i varans pris. Ungefär som man gör när man lämnar ett fast pris på ett "jobb" där inte ROT är inblandad.
Är det dags nu igen?
Påslaget butiken gör är till för att täcka lokaler, löner och hantering. De kan ha ett lägre påslag per artikel därför att de säljer stora volymer. Vissa köper lågmarginalprodukten mjölk eller bensin, andra vill ha något som butiken tjänar bättre på, som kassar... Varje fylld matkasse är inte lönsam, men tusentals matkassar varje dag blir det. Samma sak om kassen innehåller 100m FK...
Gör experimentet att ur förra årets bokföring räkna ut hur mycket tid du debiterat för materialhantering och hur mycket marginal du lagt på detsamma.
Jämför sedan med hur mycket du debiterat på faktiskt arbete och fundera på om förhållandet är rimligt.
I konsultbranschen som ju också är en debiteringsbransch brukar en debiteringsgrad om 80% anses som hälsosam, dvs ungefär 4 timmar i veckan kan vara odebiterat utöver semester och innehåller interna möten, utbildning.
Påslaget butiken gör är till för att täcka lokaler, löner och hantering. De kan ha ett lägre påslag per artikel därför att de säljer stora volymer. Vissa köper lågmarginalprodukten mjölk eller bensin, andra vill ha något som butiken tjänar bättre på, som kassar... Varje fylld matkasse är inte lönsam, men tusentals matkassar varje dag blir det. Samma sak om kassen innehåller 100m FK...
Gör experimentet att ur förra årets bokföring räkna ut hur mycket tid du debiterat för materialhantering och hur mycket marginal du lagt på detsamma.
Jämför sedan med hur mycket du debiterat på faktiskt arbete och fundera på om förhållandet är rimligt.
I konsultbranschen som ju också är en debiteringsbransch brukar en debiteringsgrad om 80% anses som hälsosam, dvs ungefär 4 timmar i veckan kan vara odebiterat utöver semester och innehåller interna möten, utbildning.
Jo, så är det. Men det är ofta väldigt otydligt. Det jag ville visa på med den här skärmdumpen var dessutom att vissa branschföreträdare betraktar det som förräderi att avslöja exakt hur dåligt det är för kunden att handla genom sin elektriker.elmont skrev:
Det är och har också alltid varit min poäng i dessa diskussioner att problemet inte skulle uppstå om elektriker (och andra hantverkare) skulle vara tydliga med exakt vad det kommer att kosta. Som matbutiken. Är man osäker så säger man det, men man bör som professionell åtminstone kunna ge en rimlig uppskattning. Inget snack om att "du ska få min rabatt" eller liknande, utan "den här kabeln kostar 20kr/m och jag kommer debitera dig för hela rullen, och uttagen kostar 150kr/st".
Problemet är just att de flesta kunder inte har en aning om vilken nivå påslagen är på och därför inte kan göra ett välgrundat val. Inlägget på FB visar med stor tydlighet att man från vissa branschföreträdares sida inte vill att kunderna ska kunna göra detta val på något rimligt sätt.EyEr0n skrev:
Man kan tycka att man alltid ska fråga om vad saker kostar i förväg. Detta håller jag till viss del med om. Men när man som kund ser att eluttag kostar ca 150 kr på Bauhaus (eller 39 kr för något skräp på biltema) förväntar man sig ungefär den nivån, inte några fantasipriser från Ahlsell. Privatkunder är oftast inte erfarna uppköpare utan förväntar sig att folk beter sig hederligt. Detta med materielpriserna är inte hederligt. Det är snarare likt taxibranschen innan man blev tvungen att ange jämförpris och numera också berätta muntligt i resans början om jämförpriset överstiger 500 kr.
Jag själv har koll på priserna och kollar upp vad saker ska kosta. Det gör inte min mamma. Men hon borde inte heller behöva. Det borde vara (nästan) lika enkelt som att handla mjölk i affären. Det är hela basen för fri konkurrens att konsumenterna har möjlighet att göra jämförelser.
lyfter den här tråden igen tommib.
Jag
Antalet trådar om detta är ju oändligt men jag har samlat några av mina favorit cirkelresonemang:
”det är jag som förhandlat fram rabatten alltså tillfaller den mig",
” jag behöver läggar på X procent på materialet för att täcka mina kostnader, annars måste jag höja timkostnaden”.”Jag måste ha en ganska hög timkostnad för att täcka alla min utgifter, såsom bilen. ” ”Jag måste ta betalt för bilen annars måste jag höja min timkostnad”. Det är ingen bil utan en servicebuss som måste debitera för eftersom här finns alla verktyg och mitt materiallager ” ”jag måste lägga på x procent på materialet eftersom jag lagerför det i min servicebuss”
”Jag måste lägga på en administrativ kostnad på 10-20% på alla verktyg jag hyr” ”ica berättar inte vad de har för påslag på mjölken” ”jag måste ha ett påslag på minst det dubbla eftersom jag står för alla garantier på LK kabeln”. Slutligen måste jag ta betalt för bilen och milen när jag köper material.
Min slutsats är i alla fall: timkostnaden täcker lön, vinst, sociala avgifter och en buffert för dåliga dagar och lite administration. Några andra större fasta kostnader väntar jag fortfarande på. Det jag inte vet är den genomsnittliga debiteringsgraden per vecka. Någon som vill berätta hur många timmar som faktureras per vecka.
Bilen är ingen kostnad, snarare genererar den inkomster. Alla dyrare slitdelar betalas av kunden, hur stor maskinparken som hantverkaren själv har är nog lite olika men större och dyrare verktyg debiteras inte sällan kunden = 10% påslag och vinst. En hantverkare jag anlitade hyrde släpvagn dag ut och dag in och la på 10% på hyrkostnaden.
Här har jag i alla fall samlat vad som faktiskt gäller:
https://www.byggahus.se/forum/threads/hantverkarnas-rabatter-kan-vara-olagliga.325206/page-3
Det här säger byggindustrin:
http://byggindustrin.se/content/vem-far-rabatten#
http://www.boupplysningen.se/hantverkare-höjer-materialkostnader
https://www.svd.se/hantverkarnas-rabatter-kan-bryta-mot-lagen
https://www.svd.se/han-vagrar-betala-el-firmans-skyhoga-paslag
Vad jag förstår så landade det i en förlikning.
Jag
Hittade din skärmdump i denna gamla tråd och tänkte lyfta den igen. Jag blev förvånad över bristen på indignation i just denna tråd mtp vad som diskuteras. Tänkte lyfta ämnet igen. Personligen tycker jag inte bara att det är omoraliskt utan även förmodligen olagligt. Hade varit intressant att läsa fortsättningen på FB tråden dock.tommib skrev:
Antalet trådar om detta är ju oändligt men jag har samlat några av mina favorit cirkelresonemang:
”det är jag som förhandlat fram rabatten alltså tillfaller den mig",
” jag behöver läggar på X procent på materialet för att täcka mina kostnader, annars måste jag höja timkostnaden”.”Jag måste ha en ganska hög timkostnad för att täcka alla min utgifter, såsom bilen. ” ”Jag måste ta betalt för bilen annars måste jag höja min timkostnad”. Det är ingen bil utan en servicebuss som måste debitera för eftersom här finns alla verktyg och mitt materiallager ” ”jag måste lägga på x procent på materialet eftersom jag lagerför det i min servicebuss”
”Jag måste lägga på en administrativ kostnad på 10-20% på alla verktyg jag hyr” ”ica berättar inte vad de har för påslag på mjölken” ”jag måste ha ett påslag på minst det dubbla eftersom jag står för alla garantier på LK kabeln”. Slutligen måste jag ta betalt för bilen och milen när jag köper material.
Min slutsats är i alla fall: timkostnaden täcker lön, vinst, sociala avgifter och en buffert för dåliga dagar och lite administration. Några andra större fasta kostnader väntar jag fortfarande på. Det jag inte vet är den genomsnittliga debiteringsgraden per vecka. Någon som vill berätta hur många timmar som faktureras per vecka.
Bilen är ingen kostnad, snarare genererar den inkomster. Alla dyrare slitdelar betalas av kunden, hur stor maskinparken som hantverkaren själv har är nog lite olika men större och dyrare verktyg debiteras inte sällan kunden = 10% påslag och vinst. En hantverkare jag anlitade hyrde släpvagn dag ut och dag in och la på 10% på hyrkostnaden.
Här har jag i alla fall samlat vad som faktiskt gäller:
https://www.byggahus.se/forum/threads/hantverkarnas-rabatter-kan-vara-olagliga.325206/page-3
Det här säger byggindustrin:
http://byggindustrin.se/content/vem-far-rabatten#
http://www.boupplysningen.se/hantverkare-höjer-materialkostnader
https://www.svd.se/hantverkarnas-rabatter-kan-bryta-mot-lagen
https://www.svd.se/han-vagrar-betala-el-firmans-skyhoga-paslag
Vad jag förstår så landade det i en förlikning.
På elsidan fungerar det som så att du som företag förhandlar rabatter med din grossist, hur höga rabatter du får beror främst på din omsättning, vilket verkar rimligt. Rabatten är sen X% och dras från GNP (Grund Netto Pris). Det är fock olika rabatter för olika artikelgrupper och det finns i storleksordning 10000-tals olika artikelgrupper. Det är därför mkt svårt att som elföretag veta hur bra priser man egentligen har med rabatter på mellan 40-90%. Det som man ofta jämför är uttag, dvärgbrytare etc. sen kan man ha rena skitpriser på andra artiklar. Det är nämligen inte så att tex. 70% rabatt är bra eller dåligt. 70% är dåligt på kabel med alldeles för bra på tex. Apparater. Det gör det svårt att som elinstallationsföretsg veta om priset är bra.
Det jag alltid gjort (och många med mig) är att ta inpriset och lägga på 25%. Då är jag i princip alltid billigare än tex. Elbutik.se. Det tycker jag är väldigt bra, kunden får prylarna till ett bra pris, rätt grejer och med garanti. Jag motsätter mig därför det som man ibland hör ”att alla hantverkare svinar sig med materialpriser”.
Sen är Jag också konsument och har köpt tjänster av hantverkare. Jag tycker personligen det är ok att det blir lite dyrare att köpa från rörläggaren, men det för liksom inte skilja för mkt. Det beror också på vad det är, men typiskt blandare kan ligga 50-100% över tex. Bygghemma.se, det tycker jag inte känns ok.
Det jag alltid gjort (och många med mig) är att ta inpriset och lägga på 25%. Då är jag i princip alltid billigare än tex. Elbutik.se. Det tycker jag är väldigt bra, kunden får prylarna till ett bra pris, rätt grejer och med garanti. Jag motsätter mig därför det som man ibland hör ”att alla hantverkare svinar sig med materialpriser”.
Sen är Jag också konsument och har köpt tjänster av hantverkare. Jag tycker personligen det är ok att det blir lite dyrare att köpa från rörläggaren, men det för liksom inte skilja för mkt. Det beror också på vad det är, men typiskt blandare kan ligga 50-100% över tex. Bygghemma.se, det tycker jag inte känns ok.
