Läste en intressant, och för en gång skull rätt analyserande, artikel om bostadskrisen och bostadspriserna i Sverige på DN
http://www.dn.se/ekonomi/darfor-ar-det-kris-pa-sveriges-bostadsmarknad/

Finns en hel del bra inagor, men det kommer tillbaka till att politiker, oavsett färg, de senaste decennierna har tagit en del bra beslut, som har varit populära. Men inte orkat ta de mindre populära, men nödvändiga besluten - vilket har eldat på bopriserna

Vad tycker ni - ligger det ngt i artikeln ?

Jag tycker nog att Ränteavdraget borde vara det man ger sig på - det borde gå att göra i dessa lågräntetider utan att det är alltför impopulärt. Marknadsanpassade hyror är också en sak - vi måste ha både hyresrätter , bostadsrätter och egnahem i en hälsosam mix. Allt kan inte bli bostadsrätter och ägande :/

/K
 
Ja det måste byggas mera mindre hyresrätter för unga , men tyvärr tror jag att politikerna vill ha en brist på bostäder .
 
hushem skrev:
Ja det måste byggas mera mindre hyresrätter för unga , men tyvärr tror jag att politikerna vill ha en brist på bostäder .
Jag håller med.
Det går ju inte enbart att bygga jättemånga nya lägenheter! Det behövs även en infrastruktur som hänger med. Vägar, elnät och andra energisystem, telenät och internet, samt vatten- och avloppsnät måste också dimensionerat om och då kommer kommunalpolitikerna att behöva mer pengar och det brukligt är att höja skatter och avgifter!

Impopulärt och därför är det enklare att låta bli och istället vänta på att någon annan kommun i närheten gör denna satsning. Nu är det bara det att det väntats alltför länge...
 
Man bör väl även se över kraven kring hur färdiga bostäder ska se ut?

Tex kan ju tillgänglighetskrav fördyra väldigt.
Om man ska bygga billigt, mindre lägenheter som är främst avsedda för yngre.
Borde inte dom då kunna gå några trappor, eller måste det finnas hiss till alla utrymmen?
 
  • Gilla
kallun och 2 till
  • Laddar…
Som svar på trådstartarens fråga:
Allting som politiker eller staten har med att göra, kommer att misslyckas. Spelar ingen roll om det är en stat eller om det är tjänstemän på centralbanker eller finansinspektioner.

Det kommer alltid att misslyckas av två huvudsakliga anledningar. 1: Dom är inte kompetenta. 2: Det är inte deras egna pengar (alltså dom drabbas inte personligen av sina misstag).

Den enda lösningen på Sveriges bostadsmarknad, är om offentlig sektor har så lite med det att göra som det bara går.

hushem skrev:
Ja det måste byggas mera mindre hyresrätter för unga , men tyvärr tror jag att politikerna vill ha en brist på bostäder .
Detta kommer aldrig ske sålänge vi har en reglerad hyressättning (dvs. där tillgång/efterfrågan inte styr pris). Du kan aldrig få en fastighetsägare att investera i nya fastigheter som man inte kan tjäna pengar på.

Det finns bara en sak politiker vill, och det är att få flest röster. Tyvärr blir det så att dom som lover mest saker till flest människor brukar få makten, jag är fullständigt övertygad om att ingen politiker vågar peta på ränteavdraget, eftersom dom skulle straffas obönhörligt i nästa val.
 
  • Gilla
kallun och 1 till
  • Laddar…
@F_man; Generellt tycker jag du har rätt, det offentliga skall inte in och pilla i för många saker, utan hålla sig till basal samhällsnytta.

Dock kan ju tak över huvudet vara just en sådan nytta.
Men framförallt; Idag finns ju som sagt väldigt mycket regleringar och regler, något parit borde ju kunna finan det i linje med sin ideologi att släppa lite på det och underlätta byggnation av tex enklare mindre lägenheter ?


/K
 
Jag tycker att artikeln missar en viktig faktor som jag tror har haft en stor påverkan: att man numera tvingas att betala reavinstskatt (alternativt uppskovsränta) vid en försäljning. Det skapar en inlåsningseffekt på marknaden, en inlåsningseffekt som bidrar till en negativ spiral, underblåst av en sjunkande ränta och stigande priser:

Priserna går upp > reavinsten stiger > utbudet sjunker > priserna stiger > reavinsten ökar...o s v.

Exempel: säg att man vill sälja sitt hus och kanske "byta upp sig". Om man har köpt huset för kanske 1-2 miljoner för 5-10 år sedan så kan det vara värt det dubbla eller mer idag. Det kan bli flera miljoner i "vinst" som man måste betala reavinstskatt på. När man väl har sålt gamla huset och ska köpa nytt så har man ju inte någon större glädje av vinsten, man måste ju betala minst lika mycket eller mer för det nya huset.

Kostnaden för husbytet kan i exemplet vara upp mot en halv miljon kr i reavinstskatt, utöver övriga kostnader för flytt som mäklararvoden, pantbrev på nya huset mm. De flesta inser ju att man förlorar stora summor på att byta hus, så istället för att flytta så bor man kvar. Det är ju mycket fördelaktigare att låna upp 1 miljon och investera detta i sitt befintliga hus. Effekten på utbudet är dramatisk, i min kommun så fanns det för 4-5 år sedan 150-200 till salu under högsäsongen. I år så var det 40-50 hus. Det är en enorm skillnad.

Som lök på laxen så tycker man nu att ett amorteringskrav är rätt medicin för att kyla av den heta bostadsmarknaden. Men blir det verkligen så? Det är väl snarare så att det kommer att stärka inlåsningseffekten, man blir mindre benägen att sälja sin fastighet och köpa nytt med tanke på att man både blir reavinstbeskattad och får ta ett nytt lån med amorteringskrav. Utbudet kommer att sjunka ännu mer och alla vet väl vad som händer med priserna när utbudet sjunker...?

Det vore bättre med åtgärder som främjar rörligheten på bostadsmarknaden och nybyggande: Jag är ingen expert men om jag fick bestämma skulle jag ta bort reavinstskatten när man byter upp sig, minska på ränteavdraget på gamla hus och öka det på nybyggnationer. Då får man flyttkedja som följer livets växlingar; först en liten bostadsrätt, sedan en större, sedan att litet hus, sedan vidare till ett större o s v.
 
  • Gilla
Martin E och 4 till
  • Laddar…
@Tilt: Jag tror du har en poäng - och jag undrar också om amorteringskraven kommer få avsedd effekt :/

Man får ju dock uppskov på reavinskatten OM man byter upp sig, men måste dock betala ränta på detta och det finns en gräns. Det är ju dock inte helt orimligt att man får skatta på vinst på husspekulationer liksom på annan kapitalspekulation (tex aktier etc) ?

Problemet är väl just att priserna går upp så mkt, hade dessa legat mer stilla hade skatterna inte varit så mkt pengar i sammanhanget och inlåsningeneffkten varit mindre...lite moment 22

/K
 
Kanske återinföra regeln, som i praktiken ger 100% reavinstskatt vid försäljning inom 2 år? Det skulle åtminstone ta bort det mesta av den rena spekulationshysterin, där folk köper nya lägenheter, men aldrig flyttar in.
 
  • Gilla
klaskarlsson
  • Laddar…
HasseTeknik skrev:
Kanske återinföra regeln, som i praktiken ger 100% reavinstskatt vid försäljning inom 2 år? Det skulle åtminstone ta bort det mesta av den rena spekulationshysterin, där folk köper nya lägenheter, men aldrig flyttar in.
Jag gillade den gamla uppskovsregeln, just eftersom man då så länge man gjorde bokärriär inte behöve betala bvinstskatten, utan den löste ut först när man cashade in. Den tar ju dessutom hänsyn till att du skall BO i objektet i minst ett år (nåväl vara skriven där iaf).
Skulle hellre se en avveckling av räntebidraget för bostadslån och återinförande av uppskovet om staten nu behöver pegnarna från boende :)

/K
 
  • Gilla
Martin E och 1 till
  • Laddar…
När man tog bort fastighetsskatten så borde man justerat ränteavdragen istället för reavinstskatten. Det hade gett ett bättre "nollsummespel" i att drabba ungefär samma personer. Nu blev det ju så att äldre personer som betalat fastighetsskatt i 40 år sedan fick betala en ökad reavinstskatt när de skulle flytta till mindre.Om ränteavdragen ska justeras är det nu med de låga räntorna som man har chansen.

Men sedan så får man ju se på vad som driver upp priserna också. Det är ju inte bara lågt utbud och låga räntor utan även avgifter och betalningsvilja. Om huspriserna sjönk så skulle vi inte tänka att det är toppen för då kan vi få samma hus till lägre pris (bortser här från vår förlust vi skulle göra på befintligt hus) utan vi skulle tänka att vi kunde köpa ett ännu bättre hus för samma peng som vi redan budgeterat för.

En sak som fördyrar mycket som sällan tas upp är alla kringkostnader runt bygget. När vi byggde vårt hus så betalade vi ca 500 000 i bygglov, byggfelsförsäkring, kommunal VA- och vägavgift, lagfart och pantbrev. Gissar att det är ännu dyrare nu med nya PBL. Vi har gjort kalkyler på att bygga ett nytt hus av medelstandard (typ movehome eller smålandsvillan) utan att göra något själva och räknar då att det kommer kosta någonting 3,5-4 miljoner exklusive själva inköpet av tomten. (Hus med inredd övervåning och murspis, garage, markarbete, avgifter och uterum.) Vad kostar det att bygga hus i andra länder (det är ju ofta med andra länder som det jämförs)?

Viljan att betala har vad jag tror ökat enormt. De disponibla inkomsterna har ökat väldigt mycket samtidigt som grundläggande saker som mat, telefon och teknik inte alls ökat på samma sätt. Det gör att det finns betydligt mer att lägga på boendet. Verkar också som att det har skett ordentlig förändring kring hur man värderar sitt boende, När mina föräldrar letade hus så var de beredda att lägga ca 1/4 av inkomsten på boende och när vi letade vårt första hus var vi beredda att lägga ca hälften.

Och att lånen blir höga är ju inte så konstigt. Med höga skatter finns små möjligheter att spara pengarna till köpet.
 
byggankan skrev:
Viljan att betala har vad jag tror ökat enormt. De disponibla inkomsterna har ökat väldigt mycket samtidigt som grundläggande saker som mat, telefon och teknik inte alls ökat på samma sätt. Det gör att det finns betydligt mer att lägga på boendet. Verkar också som att det har skett ordentlig förändring kring hur man värderar sitt boende, När mina föräldrar letade hus så var de beredda att lägga ca 1/4 av inkomsten på boende och när vi letade vårt första hus var vi beredda att lägga ca hälften.

Och att lånen blir höga är ju inte så konstigt. Med höga skatter finns små möjligheter att spara pengarna till köpet.
Nja. Disponibel inkomst har ökat, men är inte huspriserna drivna av "billiga pengar" i form av lån? Dvs. hur mycket påverkar egentligen disponibel inkomst huspriser? Jag är övertygad om att "lågräntan" är den huvudsakliga boven i dramat för huspriserna.

De grundläggande sakerna som mat och hyror (påverkar nya aktörer) har faktiskt inte blivit billigare. Varukorgen i SCB's officiella uträkningar är ju hemlig, så KPI är ett mycket opålitligt mått. Se gärna https://www.youtube.com/user/Inflationskollen

Det enda som tydligt blivit billigare är drivmedel, tur att skatten höjs där! (Ironi).

Vad tror du om "viljan" förresten? Har Svensson nu en större (och mer orimlig) dröm om att bo i hus än på 70-80 talen?
Jag tänker på snyftreportage om barn som inte får Iphone och Thailandssemester typ. Att folk inte kan se realistiskt på sin ekonomi och var man har råd att bo dvs.
 
Redigerat:
Det är flera faktorer som spelar in vad gäller de skenande bopriserna. Vi får börja med borttagandet av förmögenhetsskatten. Den var likt pensionsbromsen en bra nödbroms om fastighetspriserna började stiga, eftersom skatterna då också steg. Var också en katalysator för folk att byta boende på äldre dar när huset var betalt.

Nästa steg var förändringen av fastighetsskatten där den i praktiken blev en platt skatt. Det här gjorde att sedan man väl slagit i taket så fanns ingen mer begränsning skattemässigt. Denna skatt fungerade också som en katalysator för äldre att skaffa sig ett mindre boende.

Det tredje steget var generösa ROT-avdrag. Helt plötsligt blev underhåll och drift av huset mycket billigare. För ett gift par med hyggliga inkomster har 2x50.000kr i årligt ROT-avdrag gett utrymme för mycket rustande.

Fjärde steget är den extremt låga ränta vi sett under en rad år nu som hela tiden överraskar genom att kunna sjuka ännu mer trots redan historiskt låga räntor. 2002 lyssnade jag en aktad ekonominisse som sade att nu kan räntorna bara gå uppåt, det går inte att sänka mera. Räntan är inte längre en kostnad för industrin när projekt skall beräknas, den är en marginell kostnad i nivå med oförutsedda händelser. Då hade Repo-räntan höjts i två steg från 3,75% till 4,25%...

Om vi sedan lägger till att Sveriges befolkning ökat kraftigt på senare år, samtidigt som bostadsbyggandet varit ganska lågt så är det ytterligare en faktor som pressat priserna uppåt.
 
  • Gilla
Manberg och 2 till
  • Laddar…
Räntan var ganska hög för 6-7 år sedan vill jag minnnas, och dem här övervärderade bostadsmarknaden har jag hört talas om i 20 år nu, och jag tror det fanns både förmögenhetskatt och fastughetsskatt då.
 
-MH- skrev:
Räntan var ganska hög för 6-7 år sedan vill jag minnnas, och dem här övervärderade bostadsmarknaden har jag hört talas om i 20 år nu, och jag tror det fanns både förmögenhetskatt och fastughetsskatt då.
2008 peakade räntan pga finanskrisen, men det var tillfälligt annars har bolåneräntorna legat väl under 5% de senaste 15 åren (och mer tom)
räntor.png
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Källa: SEB: http://seb.se/pow/apps/HistoriskaBorantor/villaframe.aspx

Och övervärderad marknad började bli en snackis strax efter millenieskiftet på allvar (det finns ju alltid dom som har ropat varg iofs) - men 2010 var det riktig kris, men sen dess pekar kurvorna ännu brantare uppåt (!).
Det blir mer och mer sannolikt att när en sättning kommer så kommer den bli allvarlig...så länge priserna inte är för uppblåsta kunde man hoppas på en utplaning, men frågan är när den gränsen passeras och man måste räkna med en mer rejäl sättning nästa lågkonjuktur ?
/K
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.