4 486 läst · 88 svar
4k läst
88 svar
Byta bergvärmepump, vilken ska vi välja, inverter eller ej?
Frågan är väl om hur dessa nackdelar inverkar på total livslängd jämfört med en maskin som startar och stoppar konstant.M MagHam skrev:Några saker som rent tekniskt borde vara till varvtalsstyrda pumpars nackdel:
- Det är rimligt att anta att själva kompressorn inte kan designas optimalt för alla tänkbara varvtal utan har ett litet register där smörjning, verkningsgrad och liknande parametrar fungerar bäst.
- Fler komponenter leder nästan alltid till fler felkällor.
- Vidare har frekvensstyrningen en egenskap som gör att komponenter ofta åldras fortare. Övertoner från VFDn letar sig in i lagerbanor etc och förkortar livslängden. Något som ska beaktas vid komponentval men som inte alltid görs.
Jättebra. Pump ovan verkar kosta ca 100.000, frågan är vad installationen går på...S Smogz skrev:Jag kan försöka sammanställa dessa någorlunda när vi fått in alla. Om det går klippa in en Excel här så kan jag klistra in min sammanställning. När den är klar. Just nu känns Bosch Compress 7800i LVM12 som det mest lockande alternativet. Bra SCOP 55, men inte bäst (vi har radiatorsystem.) Bra pris. Stor varmvattenberedare.
Har ni övervägt en extra VVB?
Klarar denna pump att styra på timpris?
Som jag tänker så finns, om man har timpris på sin el, väldigt mycket att vinna på att optimera för att köra max på billiga timmar. Jag har själv en hempulad rudimentär varmvatten styrning till de billigaste timmarna, men eftersom min beredare är "för liten" så håller inte konceptet med en tonårsdotter i huset. Nånstans bör finnas en nog stor beredare så att duschtiden inte styrs av när varmvattnet tar slut...
Om jag inte misstar mig så har denna en varmvattenberedare på 298 liter. Vi har haft 180l fram till nu och klarat oss på det. Tror det räcker. Har inte övervägt en extern vvb. Dels har vi inte plats för en och dels hade vi klarar oss på 180 liter ändå.J JohanLun skrev:Jättebra. Pump ovan verkar kosta ca 100.000, frågan är vad installationen går på...
Har ni övervägt en extra VVB?
Klarar denna pump att styra på timpris?
Som jag tänker så finns, om man har timpris på sin el, väldigt mycket att vinna på att optimera för att köra max på billiga timmar. Jag har själv en hempulad rudimentär varmvatten styrning till de billigaste timmarna, men eftersom min beredare är "för liten" så håller inte konceptet med en tonårsdotter i huset. Nånstans bör finnas en nog stor beredare så att duschtiden inte styrs av när varmvattnet tar slut...
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 124 inlägg
Nja, du ska få ut 300l 40gradigt varmvatten.S Smogz skrev:
Jag tror inte den gamla pumpen räknade så.
Hej SmogzS Smogz skrev:Vår värmepump Thermia Optimum 8 håller på att dra sin sista suck. Börjar läcka i varmvattenberedaren. Ett alternativ är att bara byta den för ca 25000kr eller att bita i det sura och byta hela pumpen. Den är 18 år gammal så det är nog dags att byta.
Huset är 2x112 m²
Borrhålet är 180 meter, vi vill slippa borra djupare, har aldrig haft brine in kallare än +2 grader, även efter 2 veckor med minus 20 ute i januari och konstant gång på pumpen.
Vad ska man välja. Det är frågan. En Inverterpump eller en vanlig? (Man verkar i allmänhet borra djupare för inverterpumpar eftersom de går konstant)
Jag begär offert från tre leverantörer just nu.
Thermia, men de måste erbjuda ett bra pris eftersom vi haft en del strul med den nuvarande.
Nibe, där föreslog säljaren en klassisk pump eftersom borrhålet kan vara för grunt. Och det är rätt stor skillnad i pris.
Bosch, där säljaren trodde det var lugnt med vårt borrhål. Han bor på samma ö som jag (Alnö, utanför Sundsvall) och sa att det var bra vattenflöden i borrhålen här ute.
Vad har ni för åsikter om dessa och finns det nån mer tillverkare jag borde kontakta?
Jag rekommenderar att ”bita i det sura äpplet” och trots den större kostnaden välja en varvtalsstyrd värmepump. Och vill man lättare även hantera framtida effektavgifter för elnätet så är det bra om man då kan välja så stor pump att den klarar sig undan eltillskott även de kallaste dagarna.
När jag i dec 2006 installerade en varvtalsstyrd bergvärmepump (IVT X15) som inte behöver eltillskott (ens när det är – 34 grader som är DUT där jag bor i prisområde 1) så hade jag väntat ett antal år på att det utförandet av bergvärmepump skulle komma.
När jag frågade tre olika tillverkare av värmepumpar om när de skulle komma med en varvtalsstyrd, då svarade bl.a. en tillverkare inledningsvis att ”professorerna” är oense om vitsen med varvtalsstyrning. Eftersom jag hade en ”helhetssyn” på valet, så ville jag ändå ha en varvtalsstyrd utan elspets och väntade några år.
Eftersom jag med den valda pumpen klarar mig utan eltillskott så har jag klarat ned till drygt 30 minusgrader i några dagar med max ca 5,3 kW till bergvärmepumpen. Det är en fördel med effektavgifter på elnätet.
Min pump var den första typen av varvtalsstyrd värmepump så den har inte dagens möjligheter till bl.a. ytter styrning efter t.ex. elpris. Eftersom huskroppen värmelagrar så kan man, i sådant fall t.ex. styra värmepumpens effektleverans upp och ned om man samtidigt laddar en elbil (att utjämna effektuttaget över dygnet) och därigenom sänka det maximala effektuttaget vid effektavgift.
Jag använder idag ca 8000 kWh per år till värme och varmvatten i prisområde 1 (125 + 125 m2 hus med källare + 60 m2 vidbyggt uppvärmt garage). Vi får förhoppningsvis snart se ett resultat av fönsterbytet, rimligen tydligast gällande toppeffektbehovet.
Medelvärdet för elbehovet (inklusive viss oljeeldning) för de 10 åren innan bergvärmepumpen var ca 42 600 kWh Året efter installationen var det ca 16 000 kWh. Sedan har elbehovet långsamt minskat och som lägst varit ca 14 000 kWh ett år.
Besparingen är alltså ca 26 000 kWh/år under 17 år dvs ca 442 000 kWh.
Prissätter man (för enkelhetens skull) elenergin till ca 1 kr/ kWh så är det ca 442 kkr. Med den summan har jag ungefärligen kunnat byta husets fönster och byta kök (i ett nästan 60 år gammalt hus). Rimligen, när pumpen en dag behöver bytas så räcker besparingen (med det sättet att räkna) även till ett framtida pumpbyte.
Pumpen har som lägsta ineffekt ca 1 kW och går kontinuerligt i princip hela tiden när det är minusgrader. Jag tror att det snarare förlänger livslängden hos pumpen då detta undviker alla on/off starter med mekanisk och elektrisk påfrestning.
Redigerat:
Gällande VVB storlek är det inte att man ska klara sin dusch utan att vattnet blir kallt...
det är att man ska kunna slå av varmvattentillverkningen helt under de dyraste timmarna (vilket oftast är de tider många dushar, morgon och middagstid).
Vi klarar oss också på inbyggda beredaren, om pumpen tillåts börja värma vattnet så fort man börjar förbruka. Då kostar dock elen 5kr/kwh istf 1 kr/kwh. Om alla i familjen kan duscha och jag värmer vattnet mitt i natten så tjänar jag troligen några hundralappar i månaden.
Viss logik måste ju finnas, som identifierar att man troligen klarar sig på återstående varmvatten resten av dagen. Min egen funktion kollar tempen i beredaren och kör till max på billigt elpris men är det dyrt så värmer jag men bara upp till en mkt lägre nivå. Dagtid blir det därav inte "hett" vatten. Med den funktionen har ingen klagat, men jag tror jag skulle tjäna ännu mer om jag hade större buffert.
Värmen i huset kan man visst låta huset själv lagra, men det hade varit ännu trevligare att buffra upp genom att värma en tank med vatten för att tex kunna värma tanken när det är billigt men huset när man har behov (man vill gärna ha svalare på natten och dra på på morgonen, vi har svalt på kvällen och som varmast på morgonen, då jag ställt att den värmer på de billigaste timmarna):
det är att man ska kunna slå av varmvattentillverkningen helt under de dyraste timmarna (vilket oftast är de tider många dushar, morgon och middagstid).
Vi klarar oss också på inbyggda beredaren, om pumpen tillåts börja värma vattnet så fort man börjar förbruka. Då kostar dock elen 5kr/kwh istf 1 kr/kwh. Om alla i familjen kan duscha och jag värmer vattnet mitt i natten så tjänar jag troligen några hundralappar i månaden.
Viss logik måste ju finnas, som identifierar att man troligen klarar sig på återstående varmvatten resten av dagen. Min egen funktion kollar tempen i beredaren och kör till max på billigt elpris men är det dyrt så värmer jag men bara upp till en mkt lägre nivå. Dagtid blir det därav inte "hett" vatten. Med den funktionen har ingen klagat, men jag tror jag skulle tjäna ännu mer om jag hade större buffert.
Värmen i huset kan man visst låta huset själv lagra, men det hade varit ännu trevligare att buffra upp genom att värma en tank med vatten för att tex kunna värma tanken när det är billigt men huset när man har behov (man vill gärna ha svalare på natten och dra på på morgonen, vi har svalt på kvällen och som varmast på morgonen, då jag ställt att den värmer på de billigaste timmarna):
Ok. Denna låg rätt bra till på effektivitetslistan. Inte riktigt längst upp men inte långt ifrån. Är IVTs greenline inte bra eller?13th Marine skrev:
Jag har idag 160liter inbyggt och sedan 200liter elvb i serie med VP. Vid vp-byte överväger jag att ersätta elvb med en dubbelmantlad tank istället, så att allt vatten alltid värms av vp, aldrig någon direktel. Vi har rätt omfattande vatttenförbrukning så jag tror det kan löna sig.....J JohanLun skrev:
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 124 inlägg
7800 är samma som IVTs toppmodell Geo 608 och har 4.2 SCOP vid aktuell framledning samt 3.1 för varmvatten. GreenLine HT-C9 ligger på 3.2 samt 1.7 och ligger i botten på jämförelsen tillsammans med sina syskonmodeller.S Smogz skrev:
Thermoslösning för varmvatten låter bra. Och som @JohanLun skrev i ett tidigare inlägg. Kan man producera varmvatten när elen är billig och sen använda det billigt producerade varmvattnet borde man kunna spara hundralappar per månad.MathiasS skrev:
Finns det värmepumpar som har stöd för detta out of the box eller är det tilläggsutrustning? Spontant känns det som en självklar funktion. Jag som har Tibber har ju detta för laddning av elbilen sen många år tillbaka.
Redigerat:
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 124 inlägg
Vi har en Daikin Altherma 3 Geo, där jag schemalagt varmvattnet till mitt i natten.
Är väldigt sällan det inte räcker hos oss.
Är väldigt sällan det inte räcker hos oss.
Hej MagHamM MagHam skrev:Några saker som rent tekniskt borde vara till varvtalsstyrda pumpars nackdel:
- Det är rimligt att anta att själva kompressorn inte kan designas optimalt för alla tänkbara varvtal utan har ett litet register där smörjning, verkningsgrad och liknande parametrar fungerar bäst.
- Fler komponenter leder nästan alltid till fler felkällor.
- Vidare har frekvensstyrningen en egenskap som gör att komponenter ofta åldras fortare. Övertoner från VFDn letar sig in i lagerbanor etc och förkortar livslängden. Något som ska beaktas vid komponentval men som inte alltid görs.
Som jag skrev i mitt inlägg #36 så har jag en varvtalsstyrd bergvärmepump (IVT X15) utan elspets sedan 2007. Min pump som långa tider går på ”tomgång” med ca 1 kW ineffekt av möjliga drygt 5 kW har då till exempel en överdimensionerad värmeväxlare och övriga driftsdetaljer.
Så även om ”själva kompressorn inte kan designas optimalt för alla tänkbara varvtal” så finns det andra parametrar som uppväger detta mer eller mindre.
Med en annan varmvattenberedare (än den som kom när pumpen levererades) som har en bättre värmeöverföring från pumpen till vattnet, då skulle pumpens drygt 13 kW klarar av att direkt värma varmvattnet till t.ex. duschen. Jag skulle då slippa en varmvattenberedare som tar plats och, som trots att jag värmeisolerat den extra, kostar elenergi som värmemagasin.
Du skriver ” Övertoner från VFDn letar sig in i lagerbanor etc och förkortar livslängden.”
Genom de normer gällande övertoner som nu funnits i ett tiotal år, så är inte övertonerna (som finns upp till 2 kHz i elnäten som är bekymmer t.ex. gällande lager.
Bekymret är snarare det switchbrus som uppkommer när vi styr (switchar nätspänningen med hög frekvens) och samtidigt med normerna har krav på låg övertonshalt (under 2 kHz) i elnäten.
Switchbruset (i frekvensområdet 2 kHz till 150 kHz) har ofta en låg amplitud (en volt eller några volt) men är svåra att mäta när samtidigt elnätets 230 V (50 Hz) är där.
Vi saknar fortfarande apparatnormer som begränsar switchbruset från de elapparater vi kopplar in i våra elnät.
Frekvensområdet 2 kHz till 150 kHz kallas idag "Supraharmonics" (betyder över övertonerna) du kan söka på orden "Switchbrus", "Switching Noise" och "Supraharmonics"