Byta bärande stolpar mot regelstomme, dimensionering. Upplag bjälklag
Jag skall bygga ett par nya ytterväggar i ett hörn på huset, se denna forumtråden för bild och lite andra funderingar.
I dag består den bärande konstruktionen av en limträbalk som stöttas av två limträpelare 115*115 ca 4m långa. Limträbalken (115*315 tror jag) kommer jag att behålla, men efter funderingar i den andra tråden överväger jag nu att ersätta stolparna med en traditionell regelstomme.
Jag inser att rent erfarenhetsmässigt blir det inga större problem med bärigheter om man gör det rätt med rätt virke, men för min nyfikenhets skull så vill jag veta när jag uppnått minst samma bärighet som idag, dessutom behöver jag få reda på vad som är "rätt virke".
Sannolikt kommer jag inte att använda 120 mm reglar, utan snarare 145 eller 170 för att få till vettigt med isolering, och i en lämplig klassning, men det är kul att veta om jag är på banan eller ute och cyklar.
Förslag på dimension och klassning av reglarna?
Enligt tabeller på traguiden.se tål mina 2 pelare en centrisk tryckkraft på 46kN vid 4 m längd, per styck.
Enligt motsvarande tabell för stolpar/strävor klarar en väggregel C14 45*120 ca 10kN.
Lite beroende på vilken lösning man väljer så hamnar i princip 3 st väggreglar i hörnet, var och en klarar ca 10kN, tillsamman med ytterligare 7-8 reglar á10 kN ger det en sammanlagd bärighet på ca 100 kN.
Enligt mitt enkla sätt att räkna alltså borde bärigheten med lite samverkan mellan reglarna i hörnet vara uppfylld med råge, trots klena dimensioner i låg klass.
Tänker jag rätt så långt? I så fall funkar ju allt som är bättre än 45*120 C14.
Hur gör jag i överkant på de nya reglarna, jackar ur för balken (känns mest logiskt) eller spikar ett nytt hammarband i underkant på limträbalken (känns som en onödigt krånglig lösning?
En annan fråga i sammanhanget som gäller bjälklaget på samma bygge, ena upplaget blir på en ny grundmur i linje med pelarna, men mot befintlig huskropp finns det olika alternativ.
En variant är att det går att riva lite ytterpanel och använda befintlig grundmur, idag yttervägg, som upplag.
Men om det pga nivåskillnader eller annat inte går, hur gör man smartast då, bultar en bärlina på utsidan befintlig grundmur och balkskor? Känns lite sådär halvbra, fuktproblem mellan lecan och bärlinan kanske?.
Plintar med bärlina i den nya krypgrunden eller att bygga upp ytterligare en grundmur jämsmed den gamla går inte pga att det även finns en källartrapp att ta hänsyn till.
Annan lösning?
Som vanligt, tackar vi på förhand för visat intresse och alla kloka och korkade förslag
I dag består den bärande konstruktionen av en limträbalk som stöttas av två limträpelare 115*115 ca 4m långa. Limträbalken (115*315 tror jag) kommer jag att behålla, men efter funderingar i den andra tråden överväger jag nu att ersätta stolparna med en traditionell regelstomme.
Jag inser att rent erfarenhetsmässigt blir det inga större problem med bärigheter om man gör det rätt med rätt virke, men för min nyfikenhets skull så vill jag veta när jag uppnått minst samma bärighet som idag, dessutom behöver jag få reda på vad som är "rätt virke".
Sannolikt kommer jag inte att använda 120 mm reglar, utan snarare 145 eller 170 för att få till vettigt med isolering, och i en lämplig klassning, men det är kul att veta om jag är på banan eller ute och cyklar.
Förslag på dimension och klassning av reglarna?
Enligt tabeller på traguiden.se tål mina 2 pelare en centrisk tryckkraft på 46kN vid 4 m längd, per styck.
Enligt motsvarande tabell för stolpar/strävor klarar en väggregel C14 45*120 ca 10kN.
Lite beroende på vilken lösning man väljer så hamnar i princip 3 st väggreglar i hörnet, var och en klarar ca 10kN, tillsamman med ytterligare 7-8 reglar á10 kN ger det en sammanlagd bärighet på ca 100 kN.
Enligt mitt enkla sätt att räkna alltså borde bärigheten med lite samverkan mellan reglarna i hörnet vara uppfylld med råge, trots klena dimensioner i låg klass.
Tänker jag rätt så långt? I så fall funkar ju allt som är bättre än 45*120 C14.
Hur gör jag i överkant på de nya reglarna, jackar ur för balken (känns mest logiskt) eller spikar ett nytt hammarband i underkant på limträbalken (känns som en onödigt krånglig lösning?
En annan fråga i sammanhanget som gäller bjälklaget på samma bygge, ena upplaget blir på en ny grundmur i linje med pelarna, men mot befintlig huskropp finns det olika alternativ.
En variant är att det går att riva lite ytterpanel och använda befintlig grundmur, idag yttervägg, som upplag.
Men om det pga nivåskillnader eller annat inte går, hur gör man smartast då, bultar en bärlina på utsidan befintlig grundmur och balkskor? Känns lite sådär halvbra, fuktproblem mellan lecan och bärlinan kanske?.
Plintar med bärlina i den nya krypgrunden eller att bygga upp ytterligare en grundmur jämsmed den gamla går inte pga att det även finns en källartrapp att ta hänsyn till.
Annan lösning?
Som vanligt, tackar vi på förhand för visat intresse och alla kloka och korkade förslag
Hej Totte, jag kan inte släppa dina trådar! Det är ett intressant projekt du håller på att planera upp. Först så tror jag att det tryck du har på limbalken inte är så stort när takstolarna vilar på ytterväggen oxå. Sen undrar jag eftersom du planerar en större hall är väl kanske golvvärme intressant och isf kanske du skall gjuta,mura kantbalk, fylla utrymmet med torra massor (schingel) isolera med frigolit 300 mm, armera och lägga vattenburen golvvärme istället för ett bjälklag
Kul att du hänger på pirk
Jo, det hade varit smidigt med golvvärme och gjuta platta. Kruxet är att vi har källarnergång i hörnet, så utöver väggar och grundmur skall vi även flytta nedgången till källaren, så det är lite att tänka på.
Vi undviker oxå gjuta eftersom vi eventuellt, senare, bygger om badrummet/tvättstugan som ligger i bef. hus, och då är det smidigt att kunna krypa i grunden och dra om avloppet.
Dessutom blir det jobbigt med vattenburen golvvärme, eftersom vi har direktverkande el så blir det en investering närmare halvmiljonen innan vi är klara, och så dyr skall inte hallen blir.
Jo, det hade varit smidigt med golvvärme och gjuta platta. Kruxet är att vi har källarnergång i hörnet, så utöver väggar och grundmur skall vi även flytta nedgången till källaren, så det är lite att tänka på.
Vi undviker oxå gjuta eftersom vi eventuellt, senare, bygger om badrummet/tvättstugan som ligger i bef. hus, och då är det smidigt att kunna krypa i grunden och dra om avloppet.
Dessutom blir det jobbigt med vattenburen golvvärme, eftersom vi har direktverkande el så blir det en investering närmare halvmiljonen innan vi är klara, och så dyr skall inte hallen blir.