Bygglov för trädäck/marknära altan
Hej,
Kan vi reda ut detta en gång för alla? Vad gäller om man vill bygga en låg altan (Trall, trädäck, marknära altan) på sin fastighet när det kommer till bygglov? Ja kärt barn har många namn och förvirring uppstår vem man än pratar med och vad men än kallar det. Låt mig göra det väldigt tydligt.
Trädäcket som jag väljer att definiera det som består av:
- Marksten 50 mm tjock
- Bärlina 45x145 mm
- Åsar 45x145 mm
- Trall 140x33 mm
Trädäckets totalhöjd från befintlig marknivå blir således 373 mm.
Jag är allergisk mot gräsmatta och att klippa gräset är för mig ett helvete. Jag avser att fylla hela trädgården med trall.
Är det bygglov på ovan beskrivet trädäck?
Låt oss addera en parameter för att se om det förändrar något.
Jag bor i sutteräng och en liten del av trädäcket kommer således att bli högre. Hur hög den blir i dagsläget vet jag inte då jag inte bestämt hur långt ut i sutterängen jag vill komma ut med mitt trädäck. Kom ihåg att enbart en liten del av trädäcket således kommer att bli högre än resterande trädäck som är marknära. Hur högt får ett trädäck/altan whatever you wanna call it vara utan bygglov eller anmälan eller några andra fomaliteter. Är det 1,2 m hög som gäller? Kom ihåg att jag avser att fylla hela tomten.
Kan vi reda ut detta en gång för alla? Vad gäller om man vill bygga en låg altan (Trall, trädäck, marknära altan) på sin fastighet när det kommer till bygglov? Ja kärt barn har många namn och förvirring uppstår vem man än pratar med och vad men än kallar det. Låt mig göra det väldigt tydligt.
Trädäcket som jag väljer att definiera det som består av:
- Marksten 50 mm tjock
- Bärlina 45x145 mm
- Åsar 45x145 mm
- Trall 140x33 mm
Trädäckets totalhöjd från befintlig marknivå blir således 373 mm.
Jag är allergisk mot gräsmatta och att klippa gräset är för mig ett helvete. Jag avser att fylla hela trädgården med trall.
Är det bygglov på ovan beskrivet trädäck?
Låt oss addera en parameter för att se om det förändrar något.
Jag bor i sutteräng och en liten del av trädäcket kommer således att bli högre. Hur hög den blir i dagsläget vet jag inte då jag inte bestämt hur långt ut i sutterängen jag vill komma ut med mitt trädäck. Kom ihåg att enbart en liten del av trädäcket således kommer att bli högre än resterande trädäck som är marknära. Hur högt får ett trädäck/altan whatever you wanna call it vara utan bygglov eller anmälan eller några andra fomaliteter. Är det 1,2 m hög som gäller? Kom ihåg att jag avser att fylla hela tomten.
Det känns som att olika kommuner tolkar lagen olika. Min tyckte att jag behövde grannmedgivande trots att altanen skulle vara under 50 cm hög, men efter att ha skickat diverse domar (rättspraxis) och info från andra kommuner gav de sig till slut.
Med det sagt skulle jag säga:
En marknära altan/trall behöver inget bygglov eller grannmedgivande oavsett storlek, sen vad som är marknära är en definitionsfråga skulle jag säga, men håller du dig under 1 m borde du vara toklugn. Men var beredd på tjafs och långa diskutioner om du har griniga grannar..
Med det sagt skulle jag säga:
En marknära altan/trall behöver inget bygglov eller grannmedgivande oavsett storlek, sen vad som är marknära är en definitionsfråga skulle jag säga, men håller du dig under 1 m borde du vara toklugn. Men var beredd på tjafs och långa diskutioner om du har griniga grannar..
Kan inte du vara så snäll och skicka över dessa domar som utgör rättspraxis?Rasmus95 skrev:
Problemet är att kommunerna ute i landet gör sina egna tolkningar av PBL och därför upplevs detta som en soppa som bäddar för tjafs och dispyter i framtiden. Finns domar i ärendet kan man alltid hänvisa till detta tänker jag och bara döda diskussionen om den skulle poppa upp.
Har för mig att jag läst att 1,2 m skall vara bygglovsbefriat och att detta skall ha avgjorts i någon dom. Har dock inte tagit del av den domen än så om någon kan hänvisa till detta vore jag tacksam.
Bästa svaret
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 504 inlägg
Det kräver ej bygglov.
Egentligen har det inte med "marknära" att göra, det finns inget i PBL som anger undantag från bygglov för "marknära altaner".
Lagstiftningen är tvärt om, alla åtgärder som inte uttryckligen kräver bygglov kan utföras utan bygglov. Bygglov krävs (bland annat) för att uppföra byggnader, det är s a s huvudregeln i PBL. Trädäck kräver inte bygglov för det finns inget sånt krav i PBL (eller dess förordning PBF som reglerar bygglov för övriga anläggningar i en uttömmande lista).
Du vill därför se till att ditt trädäck inte uppfyller kraven för att råka räknas som en byggnad i PBLs mening för då kräver det ju bygglov att uppföra det. Det är där de 1,2 m över marken kommer in. Det är en en höjd från en dom där ett trädäck som hade ett utrymme under trägolvet inte ansågs vara en byggnad eftersom volymen under trädäcket var för liten för att människor skulle kunna uppehålla sig där. Motsatsvis är således ett trädäck där det finns ett utrymme under det som en människa kan uppehålla sig i en byggnad och kräver bygglov. Det finns således ingen exakt höjdangivelse men är du under 1,2 m mellan mark och trädäck så är du säker på att det inte är en byggnad.
Här en förenklad beskrivning av den labyrint som är PBL som jag gjorde för några år sedan:
Egentligen har det inte med "marknära" att göra, det finns inget i PBL som anger undantag från bygglov för "marknära altaner".
Lagstiftningen är tvärt om, alla åtgärder som inte uttryckligen kräver bygglov kan utföras utan bygglov. Bygglov krävs (bland annat) för att uppföra byggnader, det är s a s huvudregeln i PBL. Trädäck kräver inte bygglov för det finns inget sånt krav i PBL (eller dess förordning PBF som reglerar bygglov för övriga anläggningar i en uttömmande lista).
Du vill därför se till att ditt trädäck inte uppfyller kraven för att råka räknas som en byggnad i PBLs mening för då kräver det ju bygglov att uppföra det. Det är där de 1,2 m över marken kommer in. Det är en en höjd från en dom där ett trädäck som hade ett utrymme under trägolvet inte ansågs vara en byggnad eftersom volymen under trädäcket var för liten för att människor skulle kunna uppehålla sig där. Motsatsvis är således ett trädäck där det finns ett utrymme under det som en människa kan uppehålla sig i en byggnad och kräver bygglov. Det finns således ingen exakt höjdangivelse men är du under 1,2 m mellan mark och trädäck så är du säker på att det inte är en byggnad.
Här en förenklad beskrivning av den labyrint som är PBL som jag gjorde för några år sedan:
Redigerat:
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 504 inlägg
Här hittar du de aktuella domarna på Boverkets sida. Boverket har t o m fina illustrationer så man ser vad som har prövats rättsligt:J Jontesfönsterbyte skrev:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/nybyggnad/
Snyggt!
Mht att åtgärden inte kräver bygglov. Får den även byggas på punktprickad mark förmodar jag?
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 504 inlägg
Kolla vad punktprickad mark betyder i din detaljplans planregler (det som står på plankartan som regel för ytan). Typiskt sett har det betytt "Marken får ej bebyggas.". Det utesluter att uppföra byggnader där och även att uppföra mur eller plank där enligt praxis. Båda dessa åtgärder kräver bygglov så söker man det får man som regel avslag p g a prickmarken.J Jontesfönsterbyte skrev:
Ett lågt trädäck kräver inte bygglov så det det kan som regel uppföras på prickad mark. Jag känner inte till någon dom där tillsynen har drivit att det skulle falla inom den förbjudna byggnationen på marken.
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 504 inlägg
Vi kan ju ta den sista jokern i PBL också: Betydande olägenhet för omgivningen.
Denna fras återkommer på flera håll i PBL och innebär kort att man inte får genomföra åtgärder som orsakar betydande olägenhet för grannen. Här kan anläggandet av en uteplats utan bygglov komma in. Säg att man smackar upp en uteplats med ett trädäck så att man plötsligt kommer sitta och titta in i grannens sovrum och störa dennes sömn kvällstid med festande. Det kan tänkas vara en betydande olägenhet för grannen att den förr icke använda del av ens tomt blir festepicentrum. Om grannen anmäler till byggnadsnämnden så kan de finna att det är just en betydande olägenhet för grannen och förelägga dig att vidta åtgärder, t ex flytta uteplatsen, sätta upp avskärmning o s v.
Denna fras återkommer på flera håll i PBL och innebär kort att man inte får genomföra åtgärder som orsakar betydande olägenhet för grannen. Här kan anläggandet av en uteplats utan bygglov komma in. Säg att man smackar upp en uteplats med ett trädäck så att man plötsligt kommer sitta och titta in i grannens sovrum och störa dennes sömn kvällstid med festande. Det kan tänkas vara en betydande olägenhet för grannen att den förr icke använda del av ens tomt blir festepicentrum. Om grannen anmäler till byggnadsnämnden så kan de finna att det är just en betydande olägenhet för grannen och förelägga dig att vidta åtgärder, t ex flytta uteplatsen, sätta upp avskärmning o s v.
Har tolkat det som att bygglovsbefriade åtgärder får utföras på punktprickad mark
Jag hade ett muntligt medgivande av grannen beträffande mitt trädäck. Detta kom i omgångar:
Först var det: Bygg vad du vill
Sen var det: Håll dig 1-2 m från gränsen
Andra uppmaningen om att hålla 1-2 m från gränsen hade jag inga problem med. Jag förankrade detta med granne och sade att jag tom kommer att hålla 2,5 m från gräns. Vi var överens. Jag projekterade (ritade) hela trädäcket i Autocad och mängdade allting. Beställde hem 5 pallar med trall som kom någon månad senare. Inväntade semestern för att påbörja arbetet.
Första dagen på semestern när jag skall börja med trädäcket kommer grannen ut och skriker att jag behöver hålla 4m från gräns. Jag tappade förståndet. All dialog oss sinsemellan hade varit tipp topp och jag hade även tagit hänsyn till deras önskemål om avstånd från TG för mitt trädäck.
Helt plötsligt stod jag där i startgropen av vårt trädäck och fylldes av ångest över att jag beställt hem så mycket trall förgäves. Kunde inte släppa detta och kontaktade själv kommunen. Svaret är bifogat.
Så jag känner att jag är på det torra då trädäcket inte kräver lov. Däremot måste bygglovsenheten ingripa om grannen anmäler däcket. Så jag är trots allt fortfarande lite mållös. Men jag har bestämt att jag kommer att bygga detta förbannade trädäck så får de klaga bäst fan de vill. Man kan inte göra en kovänding sådär tycker jag, villket jag även förklarat för grannen och tryckt på att jag efter deras medgivande beställt hem material till trädäcket. Det blir bara jätte fel när de kommer i efterhand (när materialet redan är på plats) och ändrar sig.
Detta är intressant. Jag kan ta mitt case i korthet.
Jag hade ett muntligt medgivande av grannen beträffande mitt trädäck. Detta kom i omgångar:
Först var det: Bygg vad du vill
Sen var det: Håll dig 1-2 m från gränsen
Andra uppmaningen om att hålla 1-2 m från gränsen hade jag inga problem med. Jag förankrade detta med granne och sade att jag tom kommer att hålla 2,5 m från gräns. Vi var överens. Jag projekterade (ritade) hela trädäcket i Autocad och mängdade allting. Beställde hem 5 pallar med trall som kom någon månad senare. Inväntade semestern för att påbörja arbetet.
Första dagen på semestern när jag skall börja med trädäcket kommer grannen ut och skriker att jag behöver hålla 4m från gräns. Jag tappade förståndet. All dialog oss sinsemellan hade varit tipp topp och jag hade även tagit hänsyn till deras önskemål om avstånd från TG för mitt trädäck.
Helt plötsligt stod jag där i startgropen av vårt trädäck och fylldes av ångest över att jag beställt hem så mycket trall förgäves. Kunde inte släppa detta och kontaktade själv kommunen. Svaret är bifogat.
Så jag känner att jag är på det torra då trädäcket inte kräver lov. Däremot måste bygglovsenheten ingripa om grannen anmäler däcket. Så jag är trots allt fortfarande lite mållös. Men jag har bestämt att jag kommer att bygga detta förbannade trädäck så får de klaga bäst fan de vill. Man kan inte göra en kovänding sådär tycker jag, villket jag även förklarat för grannen och tryckt på att jag efter deras medgivande beställt hem material till trädäcket. Det blir bara jätte fel när de kommer i efterhand (när materialet redan är på plats) och ändrar sig.
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 504 inlägg
Verkar som att din kommun har koll! Inte förvånande, men det finns 290 kommuner så ibland stöter vi på kommunala medarbetare som brister i kompetens på detta forum, trådarna handlar ju om när det går fel eller blir konflikt.
Ja vägen runt detta är att du söker bygglov för att uppföra ditt trädäck. PBL är lite finurligt så du kan söka bygglov för åtgärder som inte är bygglovspliktiga. På så sätt prövar kommunen just att åtgärden inte är en betydande olägenhet för omgivningen inklusive grannen. Tyvärr kostar det tid och pengar. Det kan också egga grannen om kommunen bestämmer sig för att göra ett grannehörande kring åtgärden, grannen kan tro att denne har någon sorts veto mot din uteplats och sen när du får bygglov och grannen meddelas så kan denne överklaga. Tar tid och kostar energi. Fördelen är att du får svart på vitt att uteplatsen inte är en betydande olägenhet, eller om den är det, kan du justera dina planer så att du har kommunens folk på din sida. Tyvärr spelar det ingen roll om grannen överklagar, då är det länsstyrelsens eller senare MMDs folk som avgör frågan.
Ja vägen runt detta är att du söker bygglov för att uppföra ditt trädäck. PBL är lite finurligt så du kan söka bygglov för åtgärder som inte är bygglovspliktiga. På så sätt prövar kommunen just att åtgärden inte är en betydande olägenhet för omgivningen inklusive grannen. Tyvärr kostar det tid och pengar. Det kan också egga grannen om kommunen bestämmer sig för att göra ett grannehörande kring åtgärden, grannen kan tro att denne har någon sorts veto mot din uteplats och sen när du får bygglov och grannen meddelas så kan denne överklaga. Tar tid och kostar energi. Fördelen är att du får svart på vitt att uteplatsen inte är en betydande olägenhet, eller om den är det, kan du justera dina planer så att du har kommunens folk på din sida. Tyvärr spelar det ingen roll om grannen överklagar, då är det länsstyrelsens eller senare MMDs folk som avgör frågan.
Men om nu allt material redan finns på plats, så skulle jag nog bara köra på. Det finns kanske en marginell risk att grannen får gehör för att detta skulle vara en betydande olägenhet, men innan det sker med alla överklagaqnden från dig, så hinner trädäcket bli moget för utbyte iallafall. Med lite smart strategi för överklaganden så går det lätt att fördröja ett rivningsbeslut i 10 - 15 år.
Men som sagt med allra största sannolikhet kommer grannen inte att få gehör för något klagomål.
Men som sagt med allra största sannolikhet kommer grannen inte att få gehör för något klagomål.
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 504 inlägg
Vi kan ju dra det här med tillsynen:
1. Grannen anmäler.
2. Ett tillsynsärende öppnas hos kommunen. Det varierar mellan kommuner men ibland tar det åratal innan kommunen hanterar det. Ibland veckor om resurserna finns.
3. Kommunens medarbetare kommer på besök, fotar och mäter och informerar om att du kan ändra så att grannens argument försvinner så läggs tillsynsärendet ned. Sen går de hem och grubblar några veckor och kommer med ett utlåtande.
I de flesta fall är det en olägenhet för grannen vilket är OK men inte en betydande olägenhet. Man avslutar då ärendet. Grannen kan driva det vidare genom att överklaga kommunens beslut till länsstyrelsen, sedan till MMD och i ovanliga fall få prövningstillstånd i MÖD. Detta tar ett par år.
4. Om kommunen finner att det är en betydande olägenhet uppmanas du att rätta. Om du inte gör det rätt raskt beslutar så småningom byggnadsnämnden (politikerna i nämnden) att förelägga dig att rätta på något sätt så att den betydande olägenheten för grannen försvinner och t ex bara blir en olägenhet. De har stor frihet här att hitta på tvingande åtgärder, de ska vara genomförbara, tydliga och proportionerliga för dig. I lagens mening får förelägganden inte vara oskäliga. Du kan ringa och emaila politikerna och argumentera för din sak. I de flesta kommuner svarar de kort och sakligt, struntar helt i vad du säger och följer tjänstemännens förslag.
5. Om ett föreläggande nu utfärdas kan du fördröja det hela genom att inte ta emot det. Det kommer så småningom ett rekommenderat brev, hämtar du inte ut det kanske polisen kommer med brevet en dag. Valfritt om du tycker det är acceptabelt moraliskt beteende att inte låta dig underrättas om beslutet.
6. När du väl underrättas kan du överklaga beslutet. Det sänds då till länsstyrelsen om prövar föreläggandet. Det tar ofta ett halvår eller mer, troligen längre ju mer komplicerat du gör ärendet med långa sakliga skrivelser med hänvisning till rättsfall. Känsloargument och tyckande struntar juristerna på länsstyrelsen i. Beroende på utfall i länsstyrelsen kan du eller grannen överklaga beslutet till MMD. Samma sak upprepas men nu är det en tingsrätt som avgör frågan. Ett år till försvinner här. Efter detta kan beroende på utfall den som förlorar söka tilstånd att pröva det i MÖD. Endast om fallet är intressant och vagt eller nya sakomständigheter tillkommer ger MÖD prövningstillstånd.
7. Här slutar första rundan. I värsta fall kan du alltså tvingas genomföra åtgärden i föreläggandet, t ex justera din uteplats i någon mening. Om kommunen inte har satt ett vite så kan du i praktiken strunta i föreläggandet. Nu återkommer efter några månader byggnadsnämnden med ännu ett föreläggande, denna gång förenat med ett vite om du inte genomför åtgärden. Nu börjar karusellen om. Du kan överklaga detta, du kommer att förlora men vinner tid. Återigen en moralisk fråga om du är beredd att gå den vägen för att skydda ditt intresse eller inte.
1. Grannen anmäler.
2. Ett tillsynsärende öppnas hos kommunen. Det varierar mellan kommuner men ibland tar det åratal innan kommunen hanterar det. Ibland veckor om resurserna finns.
3. Kommunens medarbetare kommer på besök, fotar och mäter och informerar om att du kan ändra så att grannens argument försvinner så läggs tillsynsärendet ned. Sen går de hem och grubblar några veckor och kommer med ett utlåtande.
I de flesta fall är det en olägenhet för grannen vilket är OK men inte en betydande olägenhet. Man avslutar då ärendet. Grannen kan driva det vidare genom att överklaga kommunens beslut till länsstyrelsen, sedan till MMD och i ovanliga fall få prövningstillstånd i MÖD. Detta tar ett par år.
4. Om kommunen finner att det är en betydande olägenhet uppmanas du att rätta. Om du inte gör det rätt raskt beslutar så småningom byggnadsnämnden (politikerna i nämnden) att förelägga dig att rätta på något sätt så att den betydande olägenheten för grannen försvinner och t ex bara blir en olägenhet. De har stor frihet här att hitta på tvingande åtgärder, de ska vara genomförbara, tydliga och proportionerliga för dig. I lagens mening får förelägganden inte vara oskäliga. Du kan ringa och emaila politikerna och argumentera för din sak. I de flesta kommuner svarar de kort och sakligt, struntar helt i vad du säger och följer tjänstemännens förslag.
5. Om ett föreläggande nu utfärdas kan du fördröja det hela genom att inte ta emot det. Det kommer så småningom ett rekommenderat brev, hämtar du inte ut det kanske polisen kommer med brevet en dag. Valfritt om du tycker det är acceptabelt moraliskt beteende att inte låta dig underrättas om beslutet.
6. När du väl underrättas kan du överklaga beslutet. Det sänds då till länsstyrelsen om prövar föreläggandet. Det tar ofta ett halvår eller mer, troligen längre ju mer komplicerat du gör ärendet med långa sakliga skrivelser med hänvisning till rättsfall. Känsloargument och tyckande struntar juristerna på länsstyrelsen i. Beroende på utfall i länsstyrelsen kan du eller grannen överklaga beslutet till MMD. Samma sak upprepas men nu är det en tingsrätt som avgör frågan. Ett år till försvinner här. Efter detta kan beroende på utfall den som förlorar söka tilstånd att pröva det i MÖD. Endast om fallet är intressant och vagt eller nya sakomständigheter tillkommer ger MÖD prövningstillstånd.
7. Här slutar första rundan. I värsta fall kan du alltså tvingas genomföra åtgärden i föreläggandet, t ex justera din uteplats i någon mening. Om kommunen inte har satt ett vite så kan du i praktiken strunta i föreläggandet. Nu återkommer efter några månader byggnadsnämnden med ännu ett föreläggande, denna gång förenat med ett vite om du inte genomför åtgärden. Nu börjar karusellen om. Du kan överklaga detta, du kommer att förlora men vinner tid. Återigen en moralisk fråga om du är beredd att gå den vägen för att skydda ditt intresse eller inte.
När det gäller prickad mark så kan det vara bra att kolla eller i alla fall fundera på varför den är prickad. Det kan ju finnas ett skäl som gör att det kanske inte är lämpligt att bygga något där. Vår prickning är t ex nära gatan och även utan mycket trafik så blir buskar etc täckt av damm under delar av året.
Tänk också på var allt vatten tar vägen när du inte har växtlighet som hantera det.
Sen kan jag personligen ha svårt att se fördelen med stora trädäck som kräver mer underhåll än gräs. För kostnaden och arbetet med att bygga får man dessutom många timmar med någon som klipper gräset åt en.
Tänk också på var allt vatten tar vägen när du inte har växtlighet som hantera det.
Sen kan jag personligen ha svårt att se fördelen med stora trädäck som kräver mer underhåll än gräs. För kostnaden och arbetet med att bygga får man dessutom många timmar med någon som klipper gräset åt en.
Fast jag uppfattade att TS får alergisak reaktioner av gräs. Och att det därmed är en plåga att klippa gräs. Då blir bytet till trall inte så svårt att förstå.Z z_bumbi skrev: