Det kan du ju inte veta, i och med att du inte har sett lågan med luckan stängd...fredda skrev:
Ja ja ni har väll rätt men jag har svårt och tro att lågan skulle förändras på en sekund som det tar att öppna luckan.Kasch skrev:Nu ska jag inte urarta till petitesser men han kan fortfarande inte veta hur lågan ser ut när luckan är stängd. Den kan - rent teoretiskt - förändras *även* direkt när luckan öppnas.
Jag monterade en rökgastermometer och det visade sig att tempen låg kring 300.. men så hittade jag detta lärorika inlägg på pellets.info. Så nu har jag minskat primärluften och fått ner rökgastempen till kring 230grader
"Lågan ska aldrig vara orange. Då har man definitivt för lite sekundärluft och släpper ut en massa oförbränd CO och troligen också HC.
Lågan får inte vara för kort. Den ska slå i botten av keramiken och krulla sig åt sidorna. Då får de brännbara gaserna och luften en chans att blandas och brinna upp. Om lågan är för kort så kan det bero på för lite primärluft. Om den inte blir längre av mer primärluft så kan veden vara för grov.
Det får inte heller se ut som om allt i förbränningsrummet är en fet soppa av brinnande gaser. Då har du för mycket primärluft och det blir svårt att slutförbränna alla gaserna. Det kan bli så att man aldrig får rätt färg på lågan hur mycket man än öppnar sekundärspjället. Det är ett tydligt tecken på att man har för mycket primärluft.
Keramiken ska vara så het att den lyser. Om inte så får du för låg slutförbränningstemp för att vissa kolväten och kolmonoxid ska brinna. Öka primärluften.
Nysotad panna med sju turbulatorer ska ha rökgastemp på ungefär 180 grader. Det ger ett hum om hur häftigt pannan ska brinna. (Det är häftigare än man tror.)
Röken ska inte synas om det inte är kallt, inte ha färg och inte lukta. Om det är kallt så ska man kunna se vit rök som snabbt löses upp. Det är vattenånga. (När jag var nybliven vedeldare så såg jag ingen rök och vart misstänksam så jag klättrade upp och tittade efter... Inte ens när jag stod bredvid såg jag rök eller kände lukt, men när jag försökte kika ner i pipan så immade brillerna ögonblickligen igen och det blev varmt och fuktigt i ansiktet. Det var som att sätta huvet över en kastrull med kokande spagetti. )
Om man ser fägad rök och keramiken är het och lågan tillräckligt lång så får man öppna sekundärspjället mer. Om röken finns kvar även med fullt öppet sekundärspjäll, så kan du ha för mycket primärluft och allt hinner inte brinna upp. Att titta på röken kan vara lite lurigt eftersom vit rök kan se färgad ut i vissa ljusförhållanden.
Tänk på att ändringar på primärspjället inte ger effekt direkt. Man får vänta en stund innan allt har stabiliserat sig. Ändringar på sekundären märks mycket fortare.
När man justerar sekundärspjället så börjar man med stängt. Då brukar lågan vara orange. Sen öppnar man långsamt och när lågan förändras så öppnar man en aning till. Den ska vara ljust gul med blått uppe i keramikspringan.
Lågan ändrar karaktär under en eldning. I början förgasas mycket kolväten i veden och då är lågan ljust gul med lite blått uppe i springan i keramiken där sekundärluften tillsätts, När det i stort sett bara finns träkol kvar så blir lågan blåare och kan t o m vara lite svår att se.
Jag har haft en dragstabilisator monterad på rökröret och kom på att jag kan ju kika på röken där. Om man lyser med en Maglite eller nån annan ficklampa med riktat ljus så syns röken tydligt om den finns. Dessutom kan man vara säker på att man inte ser vattenånga där."
men så hittade jag detta lärorika inlägg på pellets.info. Så nu har jag minskat primärluften och fått ner rökgastempen till kring 230grader "Lågan ska aldrig vara orange. Då har man definitivt för lite sekundärluft och släpper ut en massa oförbränd CO och troligen också HC.
Lågan får inte vara för kort. Den ska slå i botten av keramiken och krulla sig åt sidorna. Då får de brännbara gaserna och luften en chans att blandas och brinna upp. Om lågan är för kort så kan det bero på för lite primärluft. Om den inte blir längre av mer primärluft så kan veden vara för grov.
Det får inte heller se ut som om allt i förbränningsrummet är en fet soppa av brinnande gaser. Då har du för mycket primärluft och det blir svårt att slutförbränna alla gaserna. Det kan bli så att man aldrig får rätt färg på lågan hur mycket man än öppnar sekundärspjället. Det är ett tydligt tecken på att man har för mycket primärluft.
Keramiken ska vara så het att den lyser. Om inte så får du för låg slutförbränningstemp för att vissa kolväten och kolmonoxid ska brinna. Öka primärluften.
Nysotad panna med sju turbulatorer ska ha rökgastemp på ungefär 180 grader. Det ger ett hum om hur häftigt pannan ska brinna. (Det är häftigare än man tror.)
Röken ska inte synas om det inte är kallt, inte ha färg och inte lukta. Om det är kallt så ska man kunna se vit rök som snabbt löses upp. Det är vattenånga. (När jag var nybliven vedeldare så såg jag ingen rök och vart misstänksam så jag klättrade upp och tittade efter... Inte ens när jag stod bredvid såg jag rök eller kände lukt, men när jag försökte kika ner i pipan så immade brillerna ögonblickligen igen och det blev varmt och fuktigt i ansiktet. Det var som att sätta huvet över en kastrull med kokande spagetti. )
Om man ser fägad rök och keramiken är het och lågan tillräckligt lång så får man öppna sekundärspjället mer. Om röken finns kvar även med fullt öppet sekundärspjäll, så kan du ha för mycket primärluft och allt hinner inte brinna upp. Att titta på röken kan vara lite lurigt eftersom vit rök kan se färgad ut i vissa ljusförhållanden.
Tänk på att ändringar på primärspjället inte ger effekt direkt. Man får vänta en stund innan allt har stabiliserat sig. Ändringar på sekundären märks mycket fortare.
När man justerar sekundärspjället så börjar man med stängt. Då brukar lågan vara orange. Sen öppnar man långsamt och när lågan förändras så öppnar man en aning till. Den ska vara ljust gul med blått uppe i keramikspringan.
Lågan ändrar karaktär under en eldning. I början förgasas mycket kolväten i veden och då är lågan ljust gul med lite blått uppe i springan i keramiken där sekundärluften tillsätts, När det i stort sett bara finns träkol kvar så blir lågan blåare och kan t o m vara lite svår att se.
Jag har haft en dragstabilisator monterad på rökröret och kom på att jag kan ju kika på röken där. Om man lyser med en Maglite eller nån annan ficklampa med riktat ljus så syns röken tydligt om den finns. Dessutom kan man vara säker på att man inte ser vattenånga där."
Hur justerar man förbränningen på en panna utan syn glas ? typ på atmos .Själv försöker jag att lyssna men det är inte säkert att det är optimalt.Jag kollar också hur Atmos rekommenderar.
Vad har andra Atmos ägare för tipps ?
Jag tror att jag kan ha lite fördåligt drag då jag ligger på 160-170 grader rök temp som högst.
Vad har andra Atmos ägare för tipps ?
Jag tror att jag kan ha lite fördåligt drag då jag ligger på 160-170 grader rök temp som högst.
Jag har problem med att justera min Atmos panna eftersom den saknar sekundärluftspjäll, det är ett och samma spjäll till primär och sekundärluft och det är inte optimalt på något vis. Har funderingar på att installera en lambdasond just för att kunna se hur det går med förbränningen.aprilia-tobbe skrev:
När det sägs att "ingen rök syns om det inte är kallt" gäller det bara när pannan är i full drift eller även under uppstarten. min pannna bolmar som tusan i början.
Jag har en panna vars spjäll styrs av lambdasond. När man just har tänt upp och lagt in fullt så drar pannan ner primärluften i botten och upp sekundärluften i topp. Denna inställning håller den väl ca 2 timmar då den succesivt drar över mer på primären (och minskar sekundären).
Att inte ändra sina inställningar av lufttillsättningen under eldningscykeln innebär att man antingen har "lagom" inställning, dvs inte optimalt någon stans, eller att man har valt att fokusera på vissa delar av eldningcykeln och har optimala inställningar där.
Att inte ändra sina inställningar av lufttillsättningen under eldningscykeln innebär att man antingen har "lagom" inställning, dvs inte optimalt någon stans, eller att man har valt att fokusera på vissa delar av eldningcykeln och har optimala inställningar där.
Bra ide att kika i dragluckan under drift, förstår inte att jag inte har kommit på det själv...
Blev faktiskt tvungen att gå och kolla på en gång, jag ser ingen rök alls, bra antar jag, bifogar en bild tagen med fullt flås i min Atmos GS32:a. Kort björkved, lätt övertändning i magasinet, 270 grader i rökgastemp...
Mvh Ulf
Blev faktiskt tvungen att gå och kolla på en gång, jag ser ingen rök alls, bra antar jag, bifogar en bild tagen med fullt flås i min Atmos GS32:a. Kort björkved, lätt övertändning i magasinet, 270 grader i rökgastemp...
Mvh Ulf
Vad kan man dra för skutsats om lågornas längd i en V33?
Om man öooan sekundärluften fullt, blir det bara en kort liten låga som ej når keramiken, mendans nästan stängt ger
långa lågor som letar sig in under.
Även men någorlunda blå och gul låga kan den variera i längd och omfång.
Hur skall den vara, eller spelar det ingen roll? Skall den slicka keramiken eler inte?
Om man öooan sekundärluften fullt, blir det bara en kort liten låga som ej når keramiken, mendans nästan stängt ger
långa lågor som letar sig in under.
Även men någorlunda blå och gul låga kan den variera i längd och omfång.
Hur skall den vara, eller spelar det ingen roll? Skall den slicka keramiken eler inte?
blåser liv i en gammal tråd här.
I min Värmebaronen med enbart manuella inställningar så får jag just nu enbart blåaktig låga vid 300 graders rökgas, vilket jag förstått är i högsta laget...
Kan man få blåaktig låga vid en lägre rögkastemp genom att justera något tro?
I min Värmebaronen med enbart manuella inställningar så får jag just nu enbart blåaktig låga vid 300 graders rökgas, vilket jag förstått är i högsta laget...
Kan man få blåaktig låga vid en lägre rögkastemp genom att justera något tro?
MickeH74:
Förbränningen sker ju innan pannan avger rökgasvärmen i tubulatorerna. Om förbränningen blir bra eller inte avgörs av bränslet och kombinationen primärluft- sekundärluft (Och därmed också med vilket drag pannan jobbar). Om din panna har för hög rökgastemp vid bra förbränning skall du först kolla att det är sotat ordentligt i tuberna. Och om rökgastempen fortfarande är i högsta laget brukar pannorna justeras genom att man tillför fler, eller ändrar utseendet på tubulatorerna. (Plåtremsor i avgastuberna som förbättrar värmeavgivningen till vattnet)
Förbränningen sker ju innan pannan avger rökgasvärmen i tubulatorerna. Om förbränningen blir bra eller inte avgörs av bränslet och kombinationen primärluft- sekundärluft (Och därmed också med vilket drag pannan jobbar). Om din panna har för hög rökgastemp vid bra förbränning skall du först kolla att det är sotat ordentligt i tuberna. Och om rökgastempen fortfarande är i högsta laget brukar pannorna justeras genom att man tillför fler, eller ändrar utseendet på tubulatorerna. (Plåtremsor i avgastuberna som förbättrar värmeavgivningen till vattnet)
Hej PST, tack för svaren.
Pannan sotar jag noga regelbundet, den är dessutom bara två månader gammal, så det är nog lugnt.
Jag justerar rökgastemperaturen med rökgasspjället, så det är inget svårt att hålla gaserna under 300 som det står att man ska göra.
Min fundering är om det går att nå "blålåga" vid lägre rökgastemperaturer än strax under 300grader? Hur ser det ut för er andra?
Skulle tubulatorer lösa det?
För övrigt så är röken ur skorsten vit och fin och även helt osynlig emellanåt.
Pannan sotar jag noga regelbundet, den är dessutom bara två månader gammal, så det är nog lugnt.
Jag justerar rökgastemperaturen med rökgasspjället, så det är inget svårt att hålla gaserna under 300 som det står att man ska göra.
Min fundering är om det går att nå "blålåga" vid lägre rökgastemperaturer än strax under 300grader? Hur ser det ut för er andra?
Skulle tubulatorer lösa det?
För övrigt så är röken ur skorsten vit och fin och även helt osynlig emellanåt.
