Lång historia kort (se tidigare tråd från september). Firman för badrumsrenovering i min mammas hus gjorde stora urtag i bjälklagen, med tveksam förstärkning efteråt.
För någon vecka sedan när de flytspacklat golvet upptäckte jag att det var tjockare på ena sidan än den andra. Golvlutningen i badrummet verkade dock stämma.
Jag tog ett vattenpass på 180cm och mätte precis utanför badrummet, och då diffade det kanske 3-4mm på 180cm. När jag mätte från det andra upplaget fick jag liknande resultat. Det är ca 3,6m mellan upplagen, och över samma bjälklag som badrummet ligger även köket.
En konstruktör anlitad av projektledaren gjorde en beräkning som sa att bärigheten var okej (gjordes innan jag upptäckte flytspacklet). Han struntade dock helt i informationen om distansen mellan upplagen, och att köket är över samma bjälkar. Han räknade enbart på badrummets bredd och en standardvikt. Är det så man brukar göra?
Nu idag upptäckte mamma att tröskeln till badrummet diffar, precis som flytspacklet. Då kollade hon innertaket nere under badrummet, och upptäckte att de takplattorna börjat sära på sig i skarvarna. Hon fick också ut samma resultat som jag fick på ovanvåningen när hon mätte med vattenpasset mot innertaket. Det verkar alltså som att bjälkarna säckat lite, men hur mycket får det diffa utan att det är ett problem?
Mäter vi en bit in i huset bort från badrummet där bjälklagen är orörda så är det helt rakt. Det var ingen lutning på det gamla badrummet heller.
För någon vecka sedan när de flytspacklat golvet upptäckte jag att det var tjockare på ena sidan än den andra. Golvlutningen i badrummet verkade dock stämma.
Jag tog ett vattenpass på 180cm och mätte precis utanför badrummet, och då diffade det kanske 3-4mm på 180cm. När jag mätte från det andra upplaget fick jag liknande resultat. Det är ca 3,6m mellan upplagen, och över samma bjälklag som badrummet ligger även köket.
En konstruktör anlitad av projektledaren gjorde en beräkning som sa att bärigheten var okej (gjordes innan jag upptäckte flytspacklet). Han struntade dock helt i informationen om distansen mellan upplagen, och att köket är över samma bjälkar. Han räknade enbart på badrummets bredd och en standardvikt. Är det så man brukar göra?
Nu idag upptäckte mamma att tröskeln till badrummet diffar, precis som flytspacklet. Då kollade hon innertaket nere under badrummet, och upptäckte att de takplattorna börjat sära på sig i skarvarna. Hon fick också ut samma resultat som jag fick på ovanvåningen när hon mätte med vattenpasset mot innertaket. Det verkar alltså som att bjälkarna säckat lite, men hur mycket får det diffa utan att det är ett problem?
Mäter vi en bit in i huset bort från badrummet där bjälklagen är orörda så är det helt rakt. Det var ingen lutning på det gamla badrummet heller.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Tyvärr ser det ofta ut såhär efter nya rördragningar och ur bärighet/funktionssynpunkt ser det inte bra ut. Det ser även ut att vara lite bredare mellan reglarna än ”normalt”. På din fråga angående konstruktören är det fel om han bara räknat på badrummets bredd om inte bjälkarna har denna längd mellan upplagen. Det du kan göra är att be om att få beräkningen.
Kortsiktigt är det säkerligen inga problem(kanske lite ökat svaj i golvet), dock på lite längre sikt, kommer bjälklaget deformeras ytterligare pga av krypning och då kan exempelvis klinkerplattor lossna eller att fogar spricker.
Kortsiktigt är det säkerligen inga problem(kanske lite ökat svaj i golvet), dock på lite längre sikt, kommer bjälklaget deformeras ytterligare pga av krypning och då kan exempelvis klinkerplattor lossna eller att fogar spricker.
Ja det är ju det vi är lite oroliga över också...B bossespecial skrev:Tyvärr ser det ofta ut såhär efter nya rördragningar och ur bärighet/funktionssynpunkt ser det inte bra ut. Det ser även ut att vara lite bredare mellan reglarna än ”normalt”. På din fråga angående konstruktören är det fel om han bara räknat på badrummets bredd om inte bjälkarna har denna längd mellan upplagen. Det du kan göra är att be om att få beräkningen.
Kortsiktigt är det säkerligen inga problem(kanske lite ökat svaj i golvet), dock på lite längre sikt, kommer bjälklaget deformeras ytterligare pga av krypning och då kan exempelvis klinkerplattor lossna eller att fogar spricker.
Här är konstruktionsberäkningen. Kan inte se att han tagit med urtagen eller huruvida förstärkningen de gjorde var okej, men jag har ingen koll på hur man läser en konstruktionsberäkning.
Han har inte varit på plats i huset, utan bara fått siffror av projektledaren. När jag ifrågasatte vilka siffror han fått fick jag bara något snofsigt svar tillbaka som inte svarade på frågan...
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Utifrån denna beräkning är den helt fel och ser inte ut att gälla detta badrum. Fel spännvidd(om det nu inte finns upplag under badrumsväggarna), utifrån bilderna ser det ut att vara fel cc samt dimension, och inga urtag eller hål finns med i beräkningen.Lity skrev:
Ja det är ju det vi är lite oroliga över också...
Här är konstruktionsberäkningen. Kan inte se att han tagit med urtagen eller huruvida förstärkningen de gjorde var okej, men jag har ingen koll på hur man läser en konstruktionsberäkning.
Han har inte varit på plats i huset, utan bara fått siffror av projektledaren. När jag ifrågasatte vilka siffror han fått fick jag bara något snofsigt svar tillbaka som inte svarade på frågan...
Nämen eller hur? Nej det är en gillestuga under, som är minst 1m längre än badrummet. Upplag finns längs den högra långsidan av badrummet (en betong-/tegelvägg under), och nästa upplag längs vänstra långsidan är vid ytterväggen som är typ 2,3 m ifrån den vänstra långsidan av badrummet. Till vänster om badrummet är köket. Köket är U-format och belastar precis samma bjälkar som badrummet.B bossespecial skrev:
De använde sig av eps-cement för att "förstärka" urtagen, istället för 22mm spånskiva. Den applicerades felaktigt och lades i princip direkt på innertaket i källaren, och han plastade inte in innan, så det har runnit ut cementvätska (vatten, cement och lim typ) längs innertaket och droppat nere i gillestugan. Troligen är den inte korrekt blandad heller, för den frasades typ bara sönder när man skrapade på den. Enligt eps-företagen är det inte okej som alternativ till att förstärka urtag. Den är ju egentligen en ersättning till spånskivan. Isolering och stabilitet i sidled kan den bidra med däremot, men det var inte det som var problemet heller...
De allvarligaste urtagen var på de två innersta bjälkarna. Det längst in var 14cm på höjden och ca 20cm brett. Det andra var 8cm på höjden och 16cm brett, plus felaktiga urtag för vattenledningar på samma bjälke. Bjälkarna är 220mm höga, så det stämmer iaf i beräkningen...
Det är cc60 (cm) mellan bjälkarna, och de är lite rejälare än dagens på 70x220. Men ändå... De lär ju inte ha satt rejäla bjälkar för att de tyckte att det var kul.B bossespecial skrev:
Liknande trådar
-
Hur tänka med isolering av bjälklag och gammal kallvind?
Isolering -
Isolera vindsbjälklag eller snedtak inifrån, eller båda?
Isolering -
Hur isolera vindsbjälklag på gammalt hus som saknar vettig luftspalt?
Isolering -
Minska antal plintar med extra balkar under golvbjälklaget?
Attefallshus, friggebod, garage & andra småhus -
Kapad armering i lättbetongbjälklag äldre hus
Stenhus