Berg i källarprojektet - hur fixa?
Håller på med ett projekt för att göra suterrängplanet till fullvärdig boyta. Just nu pågår bilning av betongplatta, för att sedan lägga isodrän och gjuta nytt golv med golvvärme. Man vet ju aldrig vad man hittar, men som synes på bilden har vi hittat berg.
Eftersom hela betongplattan inte är borta än vet jag inte hur mycket berg det blir, men kan redan se att det är en hel del. Ska ner drygt 30 cm från golvnivån (dvs för 20 cm isodrän + betong + övergolv. Den vita väggkanten på bilden är missvisande då tidigare ägare av huset lagt en isolerad regelkonstruktion ovanpå plattan, således är det ungefär djupet där släggan står som behövs). Rummet är 20 m2.
Vore mycket tacksam för tips om hur jag bäst får bort berget - eller tillräckligt mycket av det, i nödfall får det väl bli lite tunnare isolering på något ställe. Killarna som hjälper mig föreslår att lösa det med snigeldynamit som de har "lite erfarenhet" av, men vågar inte ens uppskatta tidsåtgången. En tanke jag har är att be en professionell sprängare/spräckare titta på det, men det kan vara klurigt hitta någon som vill komma såhär i juli.
Nån som har bra förslag på hur jag bör göra?
Eftersom hela betongplattan inte är borta än vet jag inte hur mycket berg det blir, men kan redan se att det är en hel del. Ska ner drygt 30 cm från golvnivån (dvs för 20 cm isodrän + betong + övergolv. Den vita väggkanten på bilden är missvisande då tidigare ägare av huset lagt en isolerad regelkonstruktion ovanpå plattan, således är det ungefär djupet där släggan står som behövs). Rummet är 20 m2.
Vore mycket tacksam för tips om hur jag bäst får bort berget - eller tillräckligt mycket av det, i nödfall får det väl bli lite tunnare isolering på något ställe. Killarna som hjälper mig föreslår att lösa det med snigeldynamit som de har "lite erfarenhet" av, men vågar inte ens uppskatta tidsåtgången. En tanke jag har är att be en professionell sprängare/spräckare titta på det, men det kan vara klurigt hitta någon som vill komma såhär i juli.
Nån som har bra förslag på hur jag bör göra?
Det finns ju kilar och slägga .
Du tar en diamant skiva till en vinkelslip kapar ett snitt i vilket du slår ner kilen OBS se till att du har skyddsutrustning och att du spräcker mot fri ände av stenen berget.
Att borra och spräcka med el går att hyra.
Snigel dynamit kräver att du vet vad du gör och blir dyrare än att anlita professionell sprängate med svartkrut
Du tar en diamant skiva till en vinkelslip kapar ett snitt i vilket du slår ner kilen OBS se till att du har skyddsutrustning och att du spräcker mot fri ände av stenen berget.
Att borra och spräcka med el går att hyra.
Snigel dynamit kräver att du vet vad du gör och blir dyrare än att anlita professionell sprängate med svartkrut
Snigeldynamit är bra till enstaka stenar eller så enligt min uppfattning. Ska man ta lite mer så drar det iväg i kostnad och arbete.
Därmed tror jag också att det är bäst med lite proffshjälp för att knacka ned det där
Därmed tror jag också att det är bäst med lite proffshjälp för att knacka ned det där
Tack för era kloka tankar! Då ska jag försöka få hit ett proffs som får ge ett förslag.
Tänk på att snigel är flytande, det kan finnas ett "slag" i berget som inte syns. Rinner det ner i detta lyfter hela huset....
Fördel hydrauliska spräckare alltså. Snigel kostar ca 700:- per hink ex moms och måste borras väldigt tätt. Det tar ca 24h innan effekten blir synlig, 72 innan det brinner ut. I vilket fall blir stora kostnaden borrning. Berg är väldigt dyrt....
Fördel hydrauliska spräckare alltså. Snigel kostar ca 700:- per hink ex moms och måste borras väldigt tätt. Det tar ca 24h innan effekten blir synlig, 72 innan det brinner ut. I vilket fall blir stora kostnaden borrning. Berg är väldigt dyrt....
Snigel dynamit tar för lång tid! Åk till nån uthyrningsfirma och hyr bergborrmaskin finns tryckluftsdriven och bensindriven! Är den tryckluftsdriven går det att hyra kompressor med. Sen borrar du och spräcker med spräckkilar som finns att hyra där du hyr bergborrmaskinen! Har hyrt och jobbat med dom här grejjerna vid 2 tillfällen och det funkar kanon bra!
Nu kanske vi kan byta lite idér det är så att jag har gjort samma sak som du med bilat,borrat spräckt och lagt klart avloppet! vad ska du ha för underlag under isodärnen? Varför just isodrän och inte cellplast från byggmax ?
Nu kanske vi kan byta lite idér det är så att jag har gjort samma sak som du med bilat,borrat spräckt och lagt klart avloppet! vad ska du ha för underlag under isodärnen? Varför just isodrän och inte cellplast från byggmax ?
Tack för förslagen! Bra varning att snigel kan rinna nedåt i berget, det hade jag inte tänkt på.
Under isodränen tänker jag mig bara en fiberduk; under den lite sand eller möjligen makadam för att jämna ut.
Jag ser främst följande fördelar med isodrän jämfört med cellplast:
1. Betongkakan kan torka både uppåt och nedåt, dvs kortare torktid och man slipper vattna betongen.
2. På de delar där jag har klinker som övergolv får hela golvkonstruktionen genomsläpplighet för fukt, dvs jag får ett golv som andas.
Så har jag också en känsla, även om jag inte helt logiskt kan förklara den, att risken för att det vandrar upp fukt i grundmurarna blir mindre om de är omgivna av isodrän än om de är omgivna av cellplast.
Om det sammantaget är värt prisskillnaden att ta isodrän istället för cellplast är jag inte säker på.
Under isodränen tänker jag mig bara en fiberduk; under den lite sand eller möjligen makadam för att jämna ut.
Jag ser främst följande fördelar med isodrän jämfört med cellplast:
1. Betongkakan kan torka både uppåt och nedåt, dvs kortare torktid och man slipper vattna betongen.
2. På de delar där jag har klinker som övergolv får hela golvkonstruktionen genomsläpplighet för fukt, dvs jag får ett golv som andas.
Så har jag också en känsla, även om jag inte helt logiskt kan förklara den, att risken för att det vandrar upp fukt i grundmurarna blir mindre om de är omgivna av isodrän än om de är omgivna av cellplast.
Om det sammantaget är värt prisskillnaden att ta isodrän istället för cellplast är jag inte säker på.
Redigerat:
Okey! Vad är priset på isodrän m2? Jätte mkt skillnad mot cellplasten? Jag tänkte ha plast mellan frigoliten som sedan går upp mot syllen som jag täcker in med asfaboard på så vis får jag inte upp fukten i plattan! Hur lång tid behöver man vattna en platta?
Jag fick betala 218 kr per m2 för 10 cm isodrän, dvs i praktiken 436 kr per m2 eftersom jag ska lägga 20 cm. Plus moms. Vet inte vad cellplast kostar, men min gissning är att det är jättemycket billigare.chabby skrev:
Om man har en öppen konstruktion (klinker + betong + isodrän) tror jag det är allra bäst. Men om man nu vill ha parkettgolv - då måste man ju ändå hindra fukten från att komma upp, via ångspärr på undersidan av den. Logiskt sett borde man då lika gärna, enligt din beskrivning, kunna göra en "perfekt" ångspärr mellan frigoliten.
Isodrän själva säger att med deras platta torkar betongen på 1 månad istället för ca 4 månader. Vet inte om det är sant.
Jag skrev från början något liknande som punkt 3 i min lista i tidigare inlägg. Men så när jag skrivit det blev jag osäker och raderade det. Vad är det egentligen man behöver det dränerande skiktet till, om man ändå bygger ångspärr uppåt? (Förutom min lite flummiga tanke om att skydda grundmurarna från fuktuppträngning.) Det känns rätt "i magen" det du skriver mats, men jag får inte helt till förklaringen.mats_o skrev:
Min förståelse är att man lägger den för att försöka säkerställa att isodränen behåller både sin dränerande och isolerande effekt. Om det vid några tillfällen tränger upp jord/sandblandat vatten i den kan jorden/sanden bli kvar och "sätta igen" isodränskivorna. Sen om det verkligen behövs är jag inte säker på - är dock inte någon större kostnad i sammanhanget (8 kr per m2 i det offert jag fått).chabby skrev:
Rent teroteskt ska man ju inte behöva det om man har en 100% tät fuktspärr. Frågan är ju om man verkligen kan få det så tätt och vart fukten isådanna fall hamnar istället för någonstans tar den ju vägen. Därmed tycker jag att det är bättre att se till att få "torra" fötter.
70 talets kalla plattor på mark med fuktspärr och sen isolering ovanpå är ju ett exempel på en fuktspärrad konstruktion. Den är idag ansedd som en farlig riskkonstruktion och det har varit massiva problem med sådanna hus. Metoden i sig är ok om den är perfekt utförd men det har visat sig att många hus har haft stora brister med mögel som resultat
70 talets kalla plattor på mark med fuktspärr och sen isolering ovanpå är ju ett exempel på en fuktspärrad konstruktion. Den är idag ansedd som en farlig riskkonstruktion och det har varit massiva problem med sådanna hus. Metoden i sig är ok om den är perfekt utförd men det har visat sig att många hus har haft stora brister med mögel som resultat
Just det, tack, nu får jag ihop tankarna. I 70-talskonstruktionen är betongen fuktig, och i praktiken tar fukten sedan sig igenom det isolerande skiktet även om det teoretiskt är tätt. När vi numera vänder på det hela finns återigen risk att markfukten "råkar" ta sig igenom/förbi cellplasten och nå betongplattan. Sannolikheten för det blir mycket mindre om man har kapillärbrytande skikt under betongen/cellplasten - men då måste man gräva (i mitt fall spräcka) väldigt djupt för att få plats med makadam. Därför bättre med isodrän - som fungerar både kapillärbrytande och isolerande på samma gång.
Det är min tolkning av det hela också.
Sen råkar jag vara uppväxt i just ett "riskhus". Nu var det ju bara så att när det här området byggdes så köpte VD, arkitekt och chefssnickare varsit hus på området så iom det så vart det liksom ordentligt gjort. 20 hus med riskkonstruktion och inte en enda fuktskada
Sen råkar jag vara uppväxt i just ett "riskhus". Nu var det ju bara så att när det här området byggdes så köpte VD, arkitekt och chefssnickare varsit hus på området så iom det så vart det liksom ordentligt gjort. 20 hus med riskkonstruktion och inte en enda fuktskada
