Behöver byta tak, massa frågor
Hej alla!
Har ett litet skruttigt torp som är i stort behov av nytt tak. Jag har aldrig förut varit ens i närheten av att byta något tak, och försöker sätta mig in i arbetsgången.
I dagsläget är det undertak av stickespån, ovanpå det tegelpannor. Kallvind. Stickspånet är tyvärr totalt bortom räddning. Gamla skador plus granbarr fågelbon och annat bös har legat fuktigt mot spånet väldigt länge, så spånet är på många ställen nästan helt bortruttnat. Jag tänkte riva bort det, lägga råspont och takpapp, och återanvända pannorna. Pannorna är av gammal otät typ (mot uv-ljus) så nån modern diffusionsöppen duk går tyvärr inte att använda.
I framtiden skulle jag vilja ha ett sovloft på vinden, och klurar på hur man då bör göra med nocken. Jag som novis tyckte först att det verkade smidigt att spika råsponten hela vägen upp och sen lägga pappen omlott över nock, men blir det för tätt? Kan man nöja sig med gavelventiler? Eller bör jag bygga en ventilerad nock? Och hur sjutton utformas en sån? Har jag förstått det rätt att tanken är att luft ska vandra från utrymmet under råsponten (nuvarande vinden och efter sovloftsbygge luftspalten mellan råspont och isolering?) upp och ut under pannorna i nock?
Och hur är det med takfotsventilation? Har förstått det som att man börjat frångå det? Mitt hus har ingen sådan specifikt, men det är så otätt nu att man väl kan benämna det som "helvindsventilation". Det ändras ju om jag ska kunna sova däruppe, då kanske det behövs inkommande luft ändå?
Min grunddevis med huset är att inte ändra på fungerande koncept, och oroar mig för att både valet att lägga tät takpapp och min sovloftsdröm kommer att orsaka fukt i taket.
Isoleringen mellan våningarna är idag ca 1 dm sågspån, och jag har inte tänkt ha mer än så i snedtaket heller eftersom jag inte vill förlora mer takhöjd. (Huset är litet, värms av luftvärmepump och har en total förbrukning på 8000kWh per år inkl hushållsel. Högsta punkten på vinden är 1.85-1.90m)
Det mesta i litteraturväg jag läst avser välisolerade kåkar, och det lär min aldrig bli. Huset är från 1800-talet och jag har inga ambitioner att förvandla det till dragfritt passivhus. Det hade ju varit trevligt, men då hade det nog varit enklare att bygga mig ett nytt hus istället.
Jag behöver hjälp att sortera tankarna, och att överblicka konsekvenserna när man ändrar från luftigt stickespån till tätt pappskikt och från kallvind till lättisolerat sovloft.
Har ett litet skruttigt torp som är i stort behov av nytt tak. Jag har aldrig förut varit ens i närheten av att byta något tak, och försöker sätta mig in i arbetsgången.
I dagsläget är det undertak av stickespån, ovanpå det tegelpannor. Kallvind. Stickspånet är tyvärr totalt bortom räddning. Gamla skador plus granbarr fågelbon och annat bös har legat fuktigt mot spånet väldigt länge, så spånet är på många ställen nästan helt bortruttnat. Jag tänkte riva bort det, lägga råspont och takpapp, och återanvända pannorna. Pannorna är av gammal otät typ (mot uv-ljus) så nån modern diffusionsöppen duk går tyvärr inte att använda.
I framtiden skulle jag vilja ha ett sovloft på vinden, och klurar på hur man då bör göra med nocken. Jag som novis tyckte först att det verkade smidigt att spika råsponten hela vägen upp och sen lägga pappen omlott över nock, men blir det för tätt? Kan man nöja sig med gavelventiler? Eller bör jag bygga en ventilerad nock? Och hur sjutton utformas en sån? Har jag förstått det rätt att tanken är att luft ska vandra från utrymmet under råsponten (nuvarande vinden och efter sovloftsbygge luftspalten mellan råspont och isolering?) upp och ut under pannorna i nock?
Och hur är det med takfotsventilation? Har förstått det som att man börjat frångå det? Mitt hus har ingen sådan specifikt, men det är så otätt nu att man väl kan benämna det som "helvindsventilation". Det ändras ju om jag ska kunna sova däruppe, då kanske det behövs inkommande luft ändå?
Min grunddevis med huset är att inte ändra på fungerande koncept, och oroar mig för att både valet att lägga tät takpapp och min sovloftsdröm kommer att orsaka fukt i taket.
Isoleringen mellan våningarna är idag ca 1 dm sågspån, och jag har inte tänkt ha mer än så i snedtaket heller eftersom jag inte vill förlora mer takhöjd. (Huset är litet, värms av luftvärmepump och har en total förbrukning på 8000kWh per år inkl hushållsel. Högsta punkten på vinden är 1.85-1.90m)
Det mesta i litteraturväg jag läst avser välisolerade kåkar, och det lär min aldrig bli. Huset är från 1800-talet och jag har inga ambitioner att förvandla det till dragfritt passivhus. Det hade ju varit trevligt, men då hade det nog varit enklare att bygga mig ett nytt hus istället.
Jag behöver hjälp att sortera tankarna, och att överblicka konsekvenserna när man ändrar från luftigt stickespån till tätt pappskikt och från kallvind till lättisolerat sovloft.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Råspont och underlagspapp låter vettigt. Pappen bör vara av kvalitet YAP. P:et står för polyesterbas som gör den mindre känslig för rörelser. Ofta spikar man en bräda på högkant på nocken som fungerar som underlag för nockpannorna. Pappen bör läggas utanpå denna bräda. Ströläkten, som skapar distansen för bärläkten, bör vara ca 23 mm hög.
Jag är inte riktigt klar på om torpet är en åretruntbostad eller ett fritidshus. Detta har en viss betydelse för hur man bör isolera vinden. Generellt kan man säga att fuktproblem idag ofta orsakas av för mycket isolering. Trähus fungerar alltid bäst med ett visst värmeläckage.
Jag är inte riktigt klar på om torpet är en åretruntbostad eller ett fritidshus. Detta har en viss betydelse för hur man bör isolera vinden. Generellt kan man säga att fuktproblem idag ofta orsakas av för mycket isolering. Trähus fungerar alltid bäst med ett visst värmeläckage.
Ja, precis, YAP2200 är pappen jag siktar på, och slarvigt benämnde som "underlagspapp.". Huset används som åretruntbostad, men saknar nymodigheter som badrum/indraget vatten 
.
Det byggsätt av nock som du beskriver tolkar jag som helt oventilerat. Komplicerar jag det i onödan med luftutsläpp där uppe?
Jag har kollat på denna bild på traguiden.se:
http://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/tak/underlag-av-trapanel/faltak/nock/
.Det byggsätt av nock som du beskriver tolkar jag som helt oventilerat. Komplicerar jag det i onödan med luftutsläpp där uppe?
Jag har kollat på denna bild på traguiden.se:
http://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/tak/underlag-av-trapanel/faltak/nock/
Skulle du vilja ha möjlighet till mer isolering så kan man bygga på takstolarna på höjden utifrån när man ändå har taket helt öppet vid takbyte. Då tappar man inte takhöjd på insidan. Men jag håller med om att man får fundera på hur mycket isolering man vill ha i taket i ett gammalt trähus.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Underlagspapp är den korrekta benämningen. En papp som är avsedd att ligga exponerad har en beteckning som börjar på S, t.ex. SAP. De bilder som du hämtat från Träguiden avser ett s.k. faltak, dvs ett tak som är täckt med brädor som ligger i takfallets riktning. Ett sådant tak behöver luftning i nocken. Det behovet finns inte när du har tegelpannor.
Hur mycket isolering du behöver ha beror främst på det tillgängliga utrymmet. Om huset är från 1800-talet kanske virket i takstolarna är rundat och då är det svårt att sala på dem. Om du använder skivor av cellulosafibrer som isoleringsmaterial (som har en hygroskopisk förmåga likt massivt trä) kan du lägga dessa direkt mot råspontens undersida. Tänker du använda någon form av mineralull bör det finnas en takfotsventilerad luftspalt bakom isoleringen samt en ångtätning framför.
Hur mycket isolering du behöver ha beror främst på det tillgängliga utrymmet. Om huset är från 1800-talet kanske virket i takstolarna är rundat och då är det svårt att sala på dem. Om du använder skivor av cellulosafibrer som isoleringsmaterial (som har en hygroskopisk förmåga likt massivt trä) kan du lägga dessa direkt mot råspontens undersida. Tänker du använda någon form av mineralull bör det finnas en takfotsventilerad luftspalt bakom isoleringen samt en ångtätning framför.
Jo jag vet att det heter underlagspapp, jag tänkte mer på att jag uttryckte mig så ospecifikt. Att jag skulle skrivit att jag planerar att använda underlagspapp YAP2200. Men mitt förtydligande gjorde det visst inte tydligare. Forum är svårt!
På Moniers hemsida hittade jag en pdf med ventilerad nock och takpannor, men jag lyckades inte ladda upp den i inlägget så då tog jag träguidens jpg-bild som exempel istället, trots att yttersta nocktäckningen inte stämde med förhållandena i detta fallet.
Står under rubriken "Nocklösningar" ganska långt ner på sidan http://www.monier.se/takproffs/teknisk-dokumentation/takritningar-och-beskrivningar.html
De två översta alternativen är båda beskrivna som ventilerad nock. "Ventilerad nock alt 1" tycks ventilera även undersidan av råsponten, medan "Ventilerad nock alt 2" bara ventilerar läkt/under tegelpannorna. När man gör en luftspalt mellan råsponten och isoleringen, vart är det tänkt att luften ska ta vägen? Alltså om man väljer en konstruktion i stil med "Ventilerad nock alt 2"?
Jag tänkte inte peta dit nån mineralull, utan siktar på hampaisolering. Känner mig tveksam till att strunta i luftspalt mot råsponten. Pappen har ju plaststomme?
Är man förresten galen om man struntar i takfotsventilationsöppning, och förlitar sig på att det drar tillräckligt mycket ändå?
Jag har faktiskt tänkt sala på virke på takstolarna. Delvis för att få lite mer utrymme på insidan att isolera på, men kanske främst för att få samma utseende/proportioner på taket som nuvarande. Alltså kompensera för det borttagna spånet. Takstolsstockarna är rundade på undersidan, så sannolikt även på ovansidan. Blir det jättesvårt att få till påsalning då alltså?
På Moniers hemsida hittade jag en pdf med ventilerad nock och takpannor, men jag lyckades inte ladda upp den i inlägget så då tog jag träguidens jpg-bild som exempel istället, trots att yttersta nocktäckningen inte stämde med förhållandena i detta fallet.
Står under rubriken "Nocklösningar" ganska långt ner på sidan http://www.monier.se/takproffs/teknisk-dokumentation/takritningar-och-beskrivningar.html
De två översta alternativen är båda beskrivna som ventilerad nock. "Ventilerad nock alt 1" tycks ventilera även undersidan av råsponten, medan "Ventilerad nock alt 2" bara ventilerar läkt/under tegelpannorna. När man gör en luftspalt mellan råsponten och isoleringen, vart är det tänkt att luften ska ta vägen? Alltså om man väljer en konstruktion i stil med "Ventilerad nock alt 2"?
Jag tänkte inte peta dit nån mineralull, utan siktar på hampaisolering. Känner mig tveksam till att strunta i luftspalt mot råsponten. Pappen har ju plaststomme?
Är man förresten galen om man struntar i takfotsventilationsöppning, och förlitar sig på att det drar tillräckligt mycket ändå?
Jag har faktiskt tänkt sala på virke på takstolarna. Delvis för att få lite mer utrymme på insidan att isolera på, men kanske främst för att få samma utseende/proportioner på taket som nuvarande. Alltså kompensera för det borttagna spånet. Takstolsstockarna är rundade på undersidan, så sannolikt även på ovansidan. Blir det jättesvårt att få till påsalning då alltså?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Den ventilerade nocken i Moniers exempel är till för de fall då man har en luftspalt under råsponten. Luftspalten ventileras då på tre ställen, vid respektive takfot och vid nocken, vilket måste vara bra. Luftspalt utan takfotsventilation är meningslöst. Genomluftningen skapas genom skillnaderna i lufttryck vid de olika öppningarna. Cellulosaisolering kan man lägga dikt an mot råsponten eftersom de har likartad hygroskopisk förmåga. Hur det är med hampaisolering vet jag inte men jag misstänker att den har likartade egenskaper. Var kommer plasten ifrån? Fördelen med att skippa luftspalten är att konstruktionshöjden blir mindre.
Om man vill sala på rundat takstolsvirke kan man ta hjälp av metallbeslag på sidorna under förutsättning att takstolsvirket inte är rundat där också. I annat fall får man överväga någon form av åsar som läggs vinkelrätt mot takstolarna. Det måste finnas åsar idag som bär takspånen.
Om man vill sala på rundat takstolsvirke kan man ta hjälp av metallbeslag på sidorna under förutsättning att takstolsvirket inte är rundat där också. I annat fall får man överväga någon form av åsar som läggs vinkelrätt mot takstolarna. Det måste finnas åsar idag som bär takspånen.
Det klarnar mer och mer här, jag tackar för engagemanget!
Om luftspalt utan takfotsventilation är meningslöst, så borde den vara lika meningslös utan den ventilerade nocken? Eller blir det tillräckligt med luftväxling om man bygger med takfotsventilation men utan ventilerad nock, och sätter in en gavelventil högst upp i varje gavel?
Plasten jag syftar på är polyesterstommen i underlagspappen. Polyester är ju plast? Vart ska fukten ta vägen om man skippar luftspalt mellan råspont och isolering? Den borde fastna mot pappens plastskikt? (missvisande av tillverkarna att kalla den papp kan jag tycka förresten)
Jag fattar inte riktigt det här med de rundade takstolarna. Vad är egentligen svårigheten? Blir det instabilt så man riskerar att det påsalade virket halkar av? Vad är en ås? Bara virke, vad som helst, spikat vinkelrätt mot takstol? Jag spikar ju sedan råsponten i varje förhöjd takstol, kan inte det staga upp det hela i sidled? Det ligger glesa plank mellan takstol och spån nu, men sparar jag dem så förlorar jag ju massa fin extraplats för isoleringen. Det vore toppen om det gick att sala på trä på nåt fiffigt sätt. Med det sagt vill jag ju inte att hela konkarongen ska hasa iväg :eek:
Om luftspalt utan takfotsventilation är meningslöst, så borde den vara lika meningslös utan den ventilerade nocken? Eller blir det tillräckligt med luftväxling om man bygger med takfotsventilation men utan ventilerad nock, och sätter in en gavelventil högst upp i varje gavel?
Plasten jag syftar på är polyesterstommen i underlagspappen. Polyester är ju plast? Vart ska fukten ta vägen om man skippar luftspalt mellan råspont och isolering? Den borde fastna mot pappens plastskikt? (missvisande av tillverkarna att kalla den papp kan jag tycka förresten)
Jag fattar inte riktigt det här med de rundade takstolarna. Vad är egentligen svårigheten? Blir det instabilt så man riskerar att det påsalade virket halkar av? Vad är en ås? Bara virke, vad som helst, spikat vinkelrätt mot takstol? Jag spikar ju sedan råsponten i varje förhöjd takstol, kan inte det staga upp det hela i sidled? Det ligger glesa plank mellan takstol och spån nu, men sparar jag dem så förlorar jag ju massa fin extraplats för isoleringen. Det vore toppen om det gick att sala på trä på nåt fiffigt sätt. Med det sagt vill jag ju inte att hela konkarongen ska hasa iväg :eek:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det som är bra med nockventilation är att det alltid råder undertryck på takets läsida och att ventilationen därför blir effektiv. Nockventilation är dock ute särskilt vanlig, antagligen för att den är lite komplicerad. Kan man ventilera luftspalten genom ventiler högst upp på gavlarna, är det ett bra alternativ.
Underlagspappen med polyesterstomme (som är en väv) är ångtrög men inte ångtät. Det är en nödvändig eftergift för att få taket tätt. Takpannorna är ett skydd mot solljus och mekanisk nötning, men inte ett tätskikt. Den fukt som finns i råsponten, och allt brädgårdsvirke har hög fukthalt, kan tas om hand av ett hygroskopiskt isoleringsmaterial som t.ex. cellulosafibrer, men inte av mineralull.
Ja, en ås är något som ligger vinkelrätt mot takstolarna i husets längdriktning oavsett hur det ser ut. Din glesa plank (som för övrigt inte är plank eftersom den har för liten dimension) är en ås. Det bästa vore om du kan ta ett foto som visar hur takstolarna ser ut. Då behöver inte diskussionen bli så filosofisk...
Underlagspappen med polyesterstomme (som är en väv) är ångtrög men inte ångtät. Det är en nödvändig eftergift för att få taket tätt. Takpannorna är ett skydd mot solljus och mekanisk nötning, men inte ett tätskikt. Den fukt som finns i råsponten, och allt brädgårdsvirke har hög fukthalt, kan tas om hand av ett hygroskopiskt isoleringsmaterial som t.ex. cellulosafibrer, men inte av mineralull.
Ja, en ås är något som ligger vinkelrätt mot takstolarna i husets längdriktning oavsett hur det ser ut. Din glesa plank (som för övrigt inte är plank eftersom den har för liten dimension) är en ås. Det bästa vore om du kan ta ett foto som visar hur takstolarna ser ut. Då behöver inte diskussionen bli så filosofisk...
Nu har jag varit uppe på vinden och inspekterat i mörkret. Är ingen mästerfotograf ens i dagsljus, så vi får se om det går att utläsa något.. Såg nu att takstolarna är planade på ovansidan (förresten cc runt 140cm). Dimensionen är rätt tunn, så den plana ytan är inte jättestor. Hur mycket plan yta behövs och vad är risken om den är för liten?
När det gäller pappen så trodde jag att ett av de stora försäljningsargumenten för de diffusionsöppna dukarna när de kom, var att man nu kunde lägga isolering direkt mot råsponten eftersom duken släppte igenom den fukt som vandrade uppåt genom isoleringen. Gäller detta kanske bara när man har mycket/tjockt med isolering i taket? Eller har de löst ett problem som inte fanns?
Redigerat:
Det smidigaste hade varit att direkt ovanpå spånen lägga oljeboard. Dock ser jag ju att åtminstone på det stället du fotat så verkar åsarna/brädorna vara dåliga och behöva fixas. Om det bara är där så går det ju att byta åsarna mellan de två takstolarna. Ett betydligt mindre, enklare och billigare ingrepp än råspont och takpapp.
Isoleringsdjupet blir då takstolarnas tjocklek. Undertaket (oljeboarden/ oljehärdad masonit) är luftat mellan åsarna, från gavel till gavel.
Takstolarna är inte rundtimmer, utan kantat, och därmed går det finfint att sala på dem om du vill köra på den lösningen.
Isoleringsdjupet blir då takstolarnas tjocklek. Undertaket (oljeboarden/ oljehärdad masonit) är luftat mellan åsarna, från gavel till gavel.
Takstolarna är inte rundtimmer, utan kantat, och därmed går det finfint att sala på dem om du vill köra på den lösningen.
Om tanken är att inredavinden så skulle jag satsat på utanpåliggande isolering. Ta bort allt in till takstolarna. Lägg på råspont eller motsvarande, pärlspont kanske. Sedan en fuktspärr, isolering och en fuktöppen duk på toppen. På det läkt och tegel.
