Banken slarvade bort (mina) 180.000kr - "jag är ledsen"
För tio dagar sedan skrev jag till min nya bank att de hade fram t.o.m. idag att svara mig hur de hade tänkt fixa till sitt slarv (annars såg jag mig tvingad att vända mig till en advokat). Ett slarv som kommer att kosta mig 180.000kr. Nu är klockan snart tio på kvällen och jag betvivlar faktiskt att de återkommer inom de närmaste två timmarna.
Det är en något lång historia, men jag skall försöka fattta mig kort utan att utelämna smaskiga detaljer i för stor utsträckning.
För snart ett år sedan skilde jag mig och vi upprättade en bodelning, där jag skulle lösa ut min (numera ex-)fru från fastigheten. Vi gick tillsammans runt till ett antal banker och det var två som det var vettigt att gå vidare med - dels vår dåvarande lokala bank och dels en av "the big four". Vi fick liknande villkor från båda banker, men då vi hade en del pensioner, m.m. i storbanken föll valet på denna för oss båda (min exfru skulle också köpa sig ett nytt hem vid denna tidpunkt). Den gamla bankkontakten hade inte heller skött sig professionellt. Då husen inte är helt billiga där vi bor, så blev det ju så att säga en ganska fet fångst för den bank vi valde. Jag meddelade vår dåvarande bankkontakt att vi hade valt en annan bank och jag skulle flytta lånen till den nya banken, förutom det största som hade bindningstid fram till 2013-04-10, som då skulle ligga kvar till dess i den gamla banken.
Några veckor innan villkorsändringsdagen kontaktade jag min nya bankkontakt att nu var det minsann dags att flytta det sista och stora banklånet. Jag hade då från den gamla banken fått, vad jag uppfattade som, ett erbjudande om att förlänga lånet och jag kunde fylla i hur lång bindningstid jag (och mitt ex!) ville ha. Inte så lite märkligt tyckte jag, då min gamla bankkontakt mycket väl visste att jag var skild, bodelad och hos en annan bank. Jag skickade till min nya bank med alla uppgifter om lånenummer och hur jag ville ha det fördelat. Jag skrev också att jag hade fått ett erbjudande om att förlänga lånet och då undrade jag om jag skulle höra av mig till min gamla bank, eller om de skötte allt mellan bankerna. Jag hörde ingenting, så en vecka innan hörde jag av mig igen och undrade om hon verkligen hade tagit emot mitt (skriftliga) uppdrag. Jodå, hon bad om ursäkt och undrade om jag kunde komma till banken den 10:e. Det var ingen fara tyckte jag - "bara det blir gjort", skrev jag. Efter några dagar ringde hon och undrade vilket lånenummer lånet som skulle lösas hade. Det hade jag ju skrivit snyggt och prydligt i lösenuppdraget! Nåja, hon fick det igen. På utsatt tid steg jag in på min nya bank, vi gick igenom nya lånefördelningen, bindningstider, och se - de hade visst fått nya regler sedan i somras och nu skulle jag behöva amortera ytterligare 2-3 tusen i månaden. Det hade vi inte kommit överens om när jag bytte bank, men jag hade inte jättemycket emot det, så jag gick med på det. Handlingar upprätttades och skrevs under. Jag skuttade tillbaks till jobbet glad i hågen.
Glad var jag nog bara en timme eller så, när min nya bankkontakt ringde upp mig och sade att hon inte hade kunnat lösa lånet hos den gamla banken: de hade förlängt lånet på morgonen med en bindningstid på sju(!) år. Det var jättekonstigt sade hon, för "så brukar man aldrig göra - jag är hemskt ledsen". Jag är en väldigt lugn och behärskad person och behöll fattningen. Vi avslutade samtalet med att jag sade att jag skulle ringa min gamla bank och återkomma efter det.
Den gamla banken tyckte inte alls det var konstigt - så funkar det, vi måste ju säkra pengarna för bindningsperioden och vi kan inte vänta tills det är kväll. Hade dom (nya banken) ringt dagen innan, hade det inte varit några problem.
Jag vet ju inte vem som har "rätt", om någon har det. Jag bara utgick från att det fanns interbank-regler för denna idag vanligt förekommande transaktion. Här var ganska många missar gentemot en bolånekonsument, tycker jag. Jag beställde dagen efter kopior av de låneavtal med villkor jag hade skrivit på för sju år sedan och där stod det faktiskt, i fantastiskt fin stil, att jag skulle ha sagt upp lånet minst två veckor före villkorsändringsdag. I ett rekommenderat brev! Det var det aldrig tal om och just nu är det inte det primära. Där ser man till en annan gång...
Jag räknade ut att jag skulle förlora 180.000kr under dessa sju extra år i räntekostnader. Det är pengar jag hade tänkt använda till annat än att pumpa in i de ohemult stora bankvinsterna (20 miljarder för de fyra stora under första kvartalet i år...).
Den tolfte april skrev jag så ett brev och uppmanade min nuvarande bank att fixa sitt misstag senast 2013-05-12 (ja, jag är en generös person!) och att jag ville ha deras svar senast 2013-04-22 (idag). Jag hörde inget (förväntade mig att de skulle höra av sig och be att återkomma), 2013-04-18 frågade jag om de hade fått mitt brev, och det hade de (faktiskt!). Min nya bankman hade lämnat ärendet till sin chef som skulle återkomma till mig. Sen har jag inte hört något.
Tror ni att jag har någon chans att vinna en rättslig process (om det skulle behövas) mot min nya bank som har misslyckats med sitt uppdrag? Jag har "allt" skriftligt i email-konversation. Jag är själv övertygad om det, men vill ha någon kvalificerad second opinion först.
Det var den korta varianten...
/Luttrad bolånekonsument
Det är en något lång historia, men jag skall försöka fattta mig kort utan att utelämna smaskiga detaljer i för stor utsträckning.
För snart ett år sedan skilde jag mig och vi upprättade en bodelning, där jag skulle lösa ut min (numera ex-)fru från fastigheten. Vi gick tillsammans runt till ett antal banker och det var två som det var vettigt att gå vidare med - dels vår dåvarande lokala bank och dels en av "the big four". Vi fick liknande villkor från båda banker, men då vi hade en del pensioner, m.m. i storbanken föll valet på denna för oss båda (min exfru skulle också köpa sig ett nytt hem vid denna tidpunkt). Den gamla bankkontakten hade inte heller skött sig professionellt. Då husen inte är helt billiga där vi bor, så blev det ju så att säga en ganska fet fångst för den bank vi valde. Jag meddelade vår dåvarande bankkontakt att vi hade valt en annan bank och jag skulle flytta lånen till den nya banken, förutom det största som hade bindningstid fram till 2013-04-10, som då skulle ligga kvar till dess i den gamla banken.
Några veckor innan villkorsändringsdagen kontaktade jag min nya bankkontakt att nu var det minsann dags att flytta det sista och stora banklånet. Jag hade då från den gamla banken fått, vad jag uppfattade som, ett erbjudande om att förlänga lånet och jag kunde fylla i hur lång bindningstid jag (och mitt ex!) ville ha. Inte så lite märkligt tyckte jag, då min gamla bankkontakt mycket väl visste att jag var skild, bodelad och hos en annan bank. Jag skickade till min nya bank med alla uppgifter om lånenummer och hur jag ville ha det fördelat. Jag skrev också att jag hade fått ett erbjudande om att förlänga lånet och då undrade jag om jag skulle höra av mig till min gamla bank, eller om de skötte allt mellan bankerna. Jag hörde ingenting, så en vecka innan hörde jag av mig igen och undrade om hon verkligen hade tagit emot mitt (skriftliga) uppdrag. Jodå, hon bad om ursäkt och undrade om jag kunde komma till banken den 10:e. Det var ingen fara tyckte jag - "bara det blir gjort", skrev jag. Efter några dagar ringde hon och undrade vilket lånenummer lånet som skulle lösas hade. Det hade jag ju skrivit snyggt och prydligt i lösenuppdraget! Nåja, hon fick det igen. På utsatt tid steg jag in på min nya bank, vi gick igenom nya lånefördelningen, bindningstider, och se - de hade visst fått nya regler sedan i somras och nu skulle jag behöva amortera ytterligare 2-3 tusen i månaden. Det hade vi inte kommit överens om när jag bytte bank, men jag hade inte jättemycket emot det, så jag gick med på det. Handlingar upprätttades och skrevs under. Jag skuttade tillbaks till jobbet glad i hågen.
Glad var jag nog bara en timme eller så, när min nya bankkontakt ringde upp mig och sade att hon inte hade kunnat lösa lånet hos den gamla banken: de hade förlängt lånet på morgonen med en bindningstid på sju(!) år. Det var jättekonstigt sade hon, för "så brukar man aldrig göra - jag är hemskt ledsen". Jag är en väldigt lugn och behärskad person och behöll fattningen. Vi avslutade samtalet med att jag sade att jag skulle ringa min gamla bank och återkomma efter det.
Den gamla banken tyckte inte alls det var konstigt - så funkar det, vi måste ju säkra pengarna för bindningsperioden och vi kan inte vänta tills det är kväll. Hade dom (nya banken) ringt dagen innan, hade det inte varit några problem.
Jag vet ju inte vem som har "rätt", om någon har det. Jag bara utgick från att det fanns interbank-regler för denna idag vanligt förekommande transaktion. Här var ganska många missar gentemot en bolånekonsument, tycker jag. Jag beställde dagen efter kopior av de låneavtal med villkor jag hade skrivit på för sju år sedan och där stod det faktiskt, i fantastiskt fin stil, att jag skulle ha sagt upp lånet minst två veckor före villkorsändringsdag. I ett rekommenderat brev! Det var det aldrig tal om och just nu är det inte det primära. Där ser man till en annan gång...
Jag räknade ut att jag skulle förlora 180.000kr under dessa sju extra år i räntekostnader. Det är pengar jag hade tänkt använda till annat än att pumpa in i de ohemult stora bankvinsterna (20 miljarder för de fyra stora under första kvartalet i år...).
Den tolfte april skrev jag så ett brev och uppmanade min nuvarande bank att fixa sitt misstag senast 2013-05-12 (ja, jag är en generös person!) och att jag ville ha deras svar senast 2013-04-22 (idag). Jag hörde inget (förväntade mig att de skulle höra av sig och be att återkomma), 2013-04-18 frågade jag om de hade fått mitt brev, och det hade de (faktiskt!). Min nya bankman hade lämnat ärendet till sin chef som skulle återkomma till mig. Sen har jag inte hört något.
Tror ni att jag har någon chans att vinna en rättslig process (om det skulle behövas) mot min nya bank som har misslyckats med sitt uppdrag? Jag har "allt" skriftligt i email-konversation. Jag är själv övertygad om det, men vill ha någon kvalificerad second opinion först.
Det var den korta varianten...
/Luttrad bolånekonsument
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Det är lite tufft om du sitter med en avtalstext som kräver 2 veckors skriftlig uppsägning, i rekommenderat brev.
Hur tydligt är ditt uppdrag till nya banken formulerat, underskrivet och hur mycket marginal i tid gav du din nya bank när du överlämnade ett skriftligt lösenuppdrag till dem?
Hur tydligt är ditt uppdrag till nya banken formulerat, underskrivet och hur mycket marginal i tid gav du din nya bank när du överlämnade ett skriftligt lösenuppdrag till dem?
Ja, mot den gamla banken tänkte jag inte tjafsa även om jag har en del synpunkter på deras hantering och rutiner. Vi avtalade muntligt och per email i somras att lånet skulle lösas. Min skriftliga påminnelse skickade jag per email 2013-03-06 (villkorsändringsdag 2013-04-10). Inget på papper och än mindre några underskrifter. Det gör man väl ändå inte nuförtiden?! Jag har löst lån så här tidigare och det har alltid fungerat.
Jag har löst lån så här tidigare och det har alltid fungerat.
Kan själv!
· Trelleborg
· 14 126 inlägg
Är det verkligen OK att automatiskt förlänga ett lån med 7år? Oavsett om det står i avtalet eller inte.
Joru! Eller. Egentligen är lånet tecknat på 50 år, så det är ju ingen egentlig förlängning. Däremot kan nog fler än jag (Konsumentverket?) ha synpunkter på avtalsvillkoret att bindningstiden är samma som tidigare om de inte får in något svar på "erbjudandet i samband med villkorsändring". Ett brev kan försvinna på Posten. I erbjudandet borde också stå vad som händer om man inte svarar (det gör åtminstone en annan bank som inte är part i målet, vet jag). Sen borde man nog få en påminnelse också. Jag har inte i dagsläget för avsikt att skjuta min gamla banks avtal och rutiner i sank här, men lite magstarkt är det allt - speciellt i sken av Konsumentverkets (tror jag) jakt på teleoperatörers abonnemangsvillkor.
Jag tycker det är din gamla bank du skall ge dig på först och främst. De visste att du ville lösa lånet och de visste vilka. Avtalsvillkor som gällde, så det hade inte varit mer än rimligt att de informerat dig om det i så fall. Hr skulle din nya bank kunna veta att de måste säga upp lånert 2 veckor i förväg med rek. brev? Det kan ju stå vad som helst i din avtalstext mellan gamla banken och dig, som den nya banken inte vet om och alltså inte kan förhålla sig till, om du inte har givit dem avtalstexten.
Det är ju tyvärr så flera banker gör, förlänger med samma bindning om man inte "hör av sig".
Nordea som jag har gjorde så tidigare men slutade med det för ett par år sedan. Nu läggs alla lån om till rörligt efter att bindningstiden gått ut. På Nordea kan man ringa in en uppsägning också om man har bankdosa, alternativt kan man skicka "e-post" via "Internetnetbanken".
Din nya bank kan inte utan fullmakt säga upp ditt lån hos en annan bank och med de villkorsbestämmelser de har (som du skrivit under för 7 år sedan) har de ju agerat "rätt" enligt avtal.
Moraliskt är det ju åt "h-vete" och speciellt eftersom du informerat din gamla bank om att du vill byta. Du behöver nog föra dialogen med din gamla bank och inte den nya.
När bindingen väl är gjord kan de inte "lösa den" så jag är rädd att du sitter fast på 7 år där...
Jag hade samma sak tidigare med en missuppfattning mellan mig och min bankman och fel lån bands. Det var lika mycket mitt slarv som hans dock men då löste de det genom att ge mig en ränterabatt på det bunda lånet så räntan låg på samma nivå som rörlig. Ränterabatten på det lånet justerades en gång per år för att fortsatt matcha den rörliga räntan.
Nordea som jag har gjorde så tidigare men slutade med det för ett par år sedan. Nu läggs alla lån om till rörligt efter att bindningstiden gått ut. På Nordea kan man ringa in en uppsägning också om man har bankdosa, alternativt kan man skicka "e-post" via "Internetnetbanken".
Din nya bank kan inte utan fullmakt säga upp ditt lån hos en annan bank och med de villkorsbestämmelser de har (som du skrivit under för 7 år sedan) har de ju agerat "rätt" enligt avtal.
Moraliskt är det ju åt "h-vete" och speciellt eftersom du informerat din gamla bank om att du vill byta. Du behöver nog föra dialogen med din gamla bank och inte den nya.
När bindingen väl är gjord kan de inte "lösa den" så jag är rädd att du sitter fast på 7 år där...
Jag hade samma sak tidigare med en missuppfattning mellan mig och min bankman och fel lån bands. Det var lika mycket mitt slarv som hans dock men då löste de det genom att ge mig en ränterabatt på det bunda lånet så räntan låg på samma nivå som rörlig. Ränterabatten på det lånet justerades en gång per år för att fortsatt matcha den rörliga räntan.
@DIY_freak: Jag tror inte jag har ett bra case mot min gamla bank, även om det var försumligt av min gamla bankkontakt. Däremot tycker jag att det är min nuvarande bankkontakts uppgift att känna till hur man gör när man löser ett lån hos en annan svensk bank, om det nu inte finns fastställda regler för detta, vilket är väldigt märkvärdigt. Om det nu inte finns fastställda regler, så är ju bara det en varningsklocka! Vad gäller för detta lånet? Hur skall jag som banktjänsteman göra för att fullfölja klientens uppdrag? Det är denna försummelsen jag vill skjuta in mig på.
Denna typ av transaktion sker ju varje dag. Vad skall man annars ha en bankkontakt för, om de inte kan sitt jobb?!
Denna typ av transaktion sker ju varje dag. Vad skall man annars ha en bankkontakt för, om de inte kan sitt jobb?!
Din nya bank kan ju omöjligt veta att du inte sagt upp ditt lån på den gamla banken.
Du gjorde ju en likadan flytt för ett år sedan. Hur gick den flytten till?
Låter lite konstigt att din gamla bank sa:
"Hade dom (nya banken) ringt dagen innan, hade det inte varit några problem."
när du inte hade sagt upp ditt lån eller begärt överflyttning av pantbreven till den nya banken.
Du gjorde ju en likadan flytt för ett år sedan. Hur gick den flytten till?
Låter lite konstigt att din gamla bank sa:
"Hade dom (nya banken) ringt dagen innan, hade det inte varit några problem."
när du inte hade sagt upp ditt lån eller begärt överflyttning av pantbreven till den nya banken.
Redigerat:
@anders07: Nordeas förfarande låter ju faktiskt precis så som man kan förvänta sig att det borde fungera. Jag hade till och med accepterat en rimligt hög ränta också.
Jag har flyttat lån tidigare från en bank till en annan bank från den senare utan fullmakt. Självklart ser ju banken till att flytta pantbreven till de nya lånen också. Jag har aldrig någonsin sagt upp ett lån själv vad jag kan minnas.
Min gamla bank har avtalsmässigt agerat korrekt, men väldigt oprofessionellt.
Den nya banken däremot har inte gjort vad vi kommit överens om. Det ligger inom deras kärn(in)kompetens att veta hur man "flyttar" lån. Där tycker jag att jag har ett solklart case som konsument, men det verkar jag ju vara ensam om och det var intressant att få lite annan input!
Jag har flyttat lån tidigare från en bank till en annan bank från den senare utan fullmakt. Självklart ser ju banken till att flytta pantbreven till de nya lånen också. Jag har aldrig någonsin sagt upp ett lån själv vad jag kan minnas.
Min gamla bank har avtalsmässigt agerat korrekt, men väldigt oprofessionellt.
Den nya banken däremot har inte gjort vad vi kommit överens om. Det ligger inom deras kärn(in)kompetens att veta hur man "flyttar" lån. Där tycker jag att jag har ett solklart case som konsument, men det verkar jag ju vara ensam om och det var intressant att få lite annan input!
@HakanS: I samband med att jag skickade flyttuppdraget 6/3, så nämnde jag att jag hade fått ett erbjudande om att binda räntan. Detta skulle undertecknas av både mig och min exfru. Jag tolkade detta erbjudande som ett rent förbiseende från min gamla bank, men frågade för säkerhets skull min nya bank om vi skulle använda den blanketten, eller om de skötte allt från bankens sida (så som jag är van vid hur sånt här skall skötas). Jag fick påminna banken om detta uppdrag och då bad de om ursäkt: "Jag har fått ditt mail och är ledsen att jag inte hunnit bekräfta det tidigare. Men kan vi boka en tid den 10 april, så att vi kan flytta över lånet då?" Jag ser det som (ytterligare) en bekräftelse på att den nya banken accepterar mina önskemål på uppdraget och att de har koll på vad de gör. Om inte annat borde de ju dubbel- och trippelcheckat vad som gäller för det aktuella lånet och kollat med mig om jag hade gjort vad de inte hade kunnat göra från sitt håll? Eller? Är det bara jag?
Till saken hör att det aktuella lånet är det största jag har óch ligger med det lägsta pantbrevet som säkerhet. Det vill säga precis det lån, som alla banker vill ge - säkert som amen i kyrkan... Jag såg det som en garant för att den nya banken skulle lägga lovarna på det också - något annat hade ju varit tjänstefel! Vilket är precis det jag försöker åberopa.
Till saken hör att det aktuella lånet är det största jag har óch ligger med det lägsta pantbrevet som säkerhet. Det vill säga precis det lån, som alla banker vill ge - säkert som amen i kyrkan... Jag såg det som en garant för att den nya banken skulle lägga lovarna på det också - något annat hade ju varit tjänstefel! Vilket är precis det jag försöker åberopa.
Jag tycker det låter som din nya bank har begått ett grovt fel här. Om de sedan även i formell mening är ansvariga (dvs, skulle man vinna en stämmning) är nog mer tveksamt.
Men jag skulle begära att den nya banken flyttar över lånet till sig på sin bekostnad, dvs. de får betala ränteskillnadsersättningen. Sedan är det nog en rejäl uppförsbacke att få dem att göra det.
Om du inte redan har gjort det så ta en diskussion med kontorschefen, hjälper inte det så eskalera frågan till högre nivåer i banken.
Jag
Men jag skulle begära att den nya banken flyttar över lånet till sig på sin bekostnad, dvs. de får betala ränteskillnadsersättningen. Sedan är det nog en rejäl uppförsbacke att få dem att göra det.
Om du inte redan har gjort det så ta en diskussion med kontorschefen, hjälper inte det så eskalera frågan till högre nivåer i banken.
Jag
@nino: Ja, det är ränteskillnaden på det gamla, nybundna och de nya lån som jag avtalade om 10/4 (jag skrev under lånehandlingarna, men sen ringde de och sa att de inte kunde lösa det gamla hos min gamla bank) under den 7-årsperiod som det gamla lånet automatiskt bands till. Det är inga jätteränteskillnader, men ett ganska stort belopp - därav den nätta slanten 180k.
@hempularen: Jag tror vi tänker ganska lika här. Min bankkontakt skrev att hennes chef skulle återkomma till mig. Antar att det är kontorschefen, då det är ett litet filialkontor. Jag får försöka nå honom/henne imorgon. Jag begärde 12/4 skrifligt att de skulle fixa till det i efterhand och att jag skulle gå skadeslös ur det hela och bad dem återkomma med ett svar på min begäran senast 22/4. Oavsett vad är det inte speciellt professionellt att inte återkomma alls, som är fallet nu.
Jag tror de har fullt ut att räkna ut sina egna bonusar just nu, så att de inte har tid för kundärenden.
Jag tror de har fullt ut att räkna ut sina egna bonusar just nu, så att de inte har tid för kundärenden.
