Balkongrenovering - betongplatta på träreglar
Hej,
jag har en villa från -38 med en balkong där den inre delen ligger ovanför ett bostadsrum och den yttre är utanför fasaden(se bilder nedan). Balkongen bärs upp av ett träbjälklag (antagligen en förlängning av de bjälkar som bär upp övervåningen), ovanpå detta bjälklag ligger råspont, troligtvis någon form av gammal takpapp och sedan en gjuten betongplatta. Även under bjälkarna är det råspont på den del som sticker ut från fasaden (dvs bjälklaget ligger i en "låda" med råspont både ovanpå och under). Hängrännan som avvattnar balkongen är "inbyggd" (mindre bra konstruktion men kanske vanligt på 30-talet) och nu visar det sig att den läckt vatten in i konstruktionen. Den yttre delen utanför fasaden, 0,5m-1 m närmast hängrännan, av råsponten på båda sidorna av bjälklaget är angripen men bjälklaget känns friskt. Längre in mot fasaden verkar det vara torrt och fint så vatten verkar inte runnit in i huset. Betongen verkar frisk vad jag kan bedöma.
Hur åtgärdar man detta?
1) Byta ut skadat virke längst ut underifrån, ny hängränna och ett ordentligt tätskikt ovanpå balkongen (typ svetsad papp med klinker ovanpå)?
2) Bila bort all betong (dvs riva balkongen) och gjuta en ny enligt konstens alla regler?
Alt 1 är betydligt mindre arbete (och kostnad) än 2, men är det tillräckligt bra? Vad säger ni byggkunniga?
jag har en villa från -38 med en balkong där den inre delen ligger ovanför ett bostadsrum och den yttre är utanför fasaden(se bilder nedan). Balkongen bärs upp av ett träbjälklag (antagligen en förlängning av de bjälkar som bär upp övervåningen), ovanpå detta bjälklag ligger råspont, troligtvis någon form av gammal takpapp och sedan en gjuten betongplatta. Även under bjälkarna är det råspont på den del som sticker ut från fasaden (dvs bjälklaget ligger i en "låda" med råspont både ovanpå och under). Hängrännan som avvattnar balkongen är "inbyggd" (mindre bra konstruktion men kanske vanligt på 30-talet) och nu visar det sig att den läckt vatten in i konstruktionen. Den yttre delen utanför fasaden, 0,5m-1 m närmast hängrännan, av råsponten på båda sidorna av bjälklaget är angripen men bjälklaget känns friskt. Längre in mot fasaden verkar det vara torrt och fint så vatten verkar inte runnit in i huset. Betongen verkar frisk vad jag kan bedöma.
Hur åtgärdar man detta?
1) Byta ut skadat virke längst ut underifrån, ny hängränna och ett ordentligt tätskikt ovanpå balkongen (typ svetsad papp med klinker ovanpå)?
2) Bila bort all betong (dvs riva balkongen) och gjuta en ny enligt konstens alla regler?
Alt 1 är betydligt mindre arbete (och kostnad) än 2, men är det tillräckligt bra? Vad säger ni byggkunniga?
Hej,
en liten uppdatering av mitt balkongprojekt, kanske kan det vara till nytta för andra i samma situation. Efter att ha pratat med några balkongfirmor, som ingen var intresserad av mitt projekt, var tanken att den firma som lade om vårt tak (vilket gick bra) i samband med detta även skulle ta sig an balkongen. De backade dock ur på ett sent stadium så jag bestämde mig för att själv renovera balkongen genom att bila bort betongen, sala på bjälklaget för att få bättre lutning och lägga takpapp. Ovanpå takpappen byggde jag en trätrall.
Jag hyrde en bilhammare och bilade bort betongen, drygt 10 cm tjock. Rätt hård betong men efter lite övning gick det bra. Detta var i värmeböljan i mitten av augusti så det blev riktigt varmt i balkongen i sydvästläge på eftermiddagen... Under betongen fanns ett tjockt asfaltlager ovanpå råspont och därunder träbjälklaget som balkongen vilade på. Den inbyggda hängrännan var fäst under asfaltslagret, men den hade börjat rosta just i infästningen (vilket syntes först vid rivningen)) varpå det börjat rinna in vatten i bjälklaget. Tursamt nog endast i den yttersta delen av balkongen så ingen större skada skedd. En mindre bra konstruktion kan man tycka, men å andra sidan har det hållit i 80 år och hur många av dagens konstruktioner kommer att göra det...
Efter att ha avlägsnat all betong, asfaltslagret och ”plåthängrännorna” rev jag bort råsponten därunder. Förutom några fuktskadade brädor längst ut var den i gott skick, men lutningen vara bara ca 1 grad vilket var för lite. Med helsvetsad papp hade det nog fungerat, men jag var less på strulande hantverkare och ville lägga pappen själv och behövde minst 3 grader.
Det befintliga bjälklaget (170 mm tjockt och oskadat, cc 50 cm) fick vara kvar. För att få rätt lutning sänkte jag tjockleken på bjälklaget lite längst fram och skruvade nya reglar på sidan av varje bjälke. Ovanpå dessa nya reglar spikade jag ny råspont. Den del av balkongen som ligger ovanpå vardagsrummet var isolerad med kutterspån, toppad med någon form av wellpapps-liknande papp. Kutterspånen såg fräscha ut så jag behöll isoleringen. Jag ville även behålla det befintliga plåträcket som var fäst bakom fasadputsen och fastgjutet i betongen och pallrade därför upp det på olika sätt, bl a med spännband till takfoten, under byggets gång.
När råsponten väl var på plats satte jag fotplåt, hängränna och lade underlagspapp och ytpapp (Icopal TopSafe 3°). Ovanpå takpappen lade jag sedan ”kilar” (ovanpå remsor av takpapp) på vilken jag skruvade trall. Räcket fäste jag i framkant i dessa ”kilar”; trallkonstruktionen blev rätt tung och ligger stadigt så räcket bör sittta säkert.
Under hela arbetes gång hade jag en hemmasnickrad byggställning på plats. Att köpa virke till denna var billigare än att hyra en ställning och dessutom kunde jag ha den kvar så länge som behövdes (vilket blev drygt två veckor).
Förhoppningsvis kan denna text och bilder hjälpa andra som står inför liknande projekt.
en liten uppdatering av mitt balkongprojekt, kanske kan det vara till nytta för andra i samma situation. Efter att ha pratat med några balkongfirmor, som ingen var intresserad av mitt projekt, var tanken att den firma som lade om vårt tak (vilket gick bra) i samband med detta även skulle ta sig an balkongen. De backade dock ur på ett sent stadium så jag bestämde mig för att själv renovera balkongen genom att bila bort betongen, sala på bjälklaget för att få bättre lutning och lägga takpapp. Ovanpå takpappen byggde jag en trätrall.
Jag hyrde en bilhammare och bilade bort betongen, drygt 10 cm tjock. Rätt hård betong men efter lite övning gick det bra. Detta var i värmeböljan i mitten av augusti så det blev riktigt varmt i balkongen i sydvästläge på eftermiddagen... Under betongen fanns ett tjockt asfaltlager ovanpå råspont och därunder träbjälklaget som balkongen vilade på. Den inbyggda hängrännan var fäst under asfaltslagret, men den hade börjat rosta just i infästningen (vilket syntes först vid rivningen)) varpå det börjat rinna in vatten i bjälklaget. Tursamt nog endast i den yttersta delen av balkongen så ingen större skada skedd. En mindre bra konstruktion kan man tycka, men å andra sidan har det hållit i 80 år och hur många av dagens konstruktioner kommer att göra det...
Efter att ha avlägsnat all betong, asfaltslagret och ”plåthängrännorna” rev jag bort råsponten därunder. Förutom några fuktskadade brädor längst ut var den i gott skick, men lutningen vara bara ca 1 grad vilket var för lite. Med helsvetsad papp hade det nog fungerat, men jag var less på strulande hantverkare och ville lägga pappen själv och behövde minst 3 grader.
Det befintliga bjälklaget (170 mm tjockt och oskadat, cc 50 cm) fick vara kvar. För att få rätt lutning sänkte jag tjockleken på bjälklaget lite längst fram och skruvade nya reglar på sidan av varje bjälke. Ovanpå dessa nya reglar spikade jag ny råspont. Den del av balkongen som ligger ovanpå vardagsrummet var isolerad med kutterspån, toppad med någon form av wellpapps-liknande papp. Kutterspånen såg fräscha ut så jag behöll isoleringen. Jag ville även behålla det befintliga plåträcket som var fäst bakom fasadputsen och fastgjutet i betongen och pallrade därför upp det på olika sätt, bl a med spännband till takfoten, under byggets gång.
När råsponten väl var på plats satte jag fotplåt, hängränna och lade underlagspapp och ytpapp (Icopal TopSafe 3°). Ovanpå takpappen lade jag sedan ”kilar” (ovanpå remsor av takpapp) på vilken jag skruvade trall. Räcket fäste jag i framkant i dessa ”kilar”; trallkonstruktionen blev rätt tung och ligger stadigt så räcket bör sittta säkert.
Under hela arbetes gång hade jag en hemmasnickrad byggställning på plats. Att köpa virke till denna var billigare än att hyra en ställning och dessutom kunde jag ha den kvar så länge som behövdes (vilket blev drygt två veckor).
Förhoppningsvis kan denna text och bilder hjälpa andra som står inför liknande projekt.
