Vårt hus är lite ombyggt nu, men om ditt hus är original bör följande gälla.
På framsidan av förråds/garagedelen, ovanför fönstren, finns två ventiler. Uteluften tas in genom den översta, under det utskjutande taket. Den kan vara tilltäppt av damm eller kanske målarfärg, och då kan friskluftvolymen minska avsevärt. På vinden ovanför förrådet finns en trätrumma, med rektangulärt tvärsnitt, som går från ventilen på sned inåt mot väggen till bostadsdelen.
Trumman ansluter mot ett rektangulärt hål i väggen till bostadsdelen. Det är början på en isolerad plåttrumma som går på vinden ovanför bostadsdelen. Den ansluts sedan med ett vinkelrätt avstick till en annan trumma, som letar och vinklar sig fram till ovansidan av installationsenheten (där värmeväxlaren för tilluften håller till). Förhoppningsvis finns det någonstans, t ex i halltaket, en liten lucka så att du kan se trumman ovanpå krypvinden.
Just vid avsticket finns ett spjäll som skall kunna manövreras med ett reglage i toa-taket. Med spjället kan man styra blandningen av färsk uteluft med återcirkulerad inomhusluft. Returluften kommer från sovrum och vardagsrum till krypvinden när man öppnar tallriksventilerna. (Returluftlösningen är nog inte tillåten i nya hus, men är här ett sätt att kunna spara uppvärmningsenergi när det är kallt ute och kanske inte så många är hemma).
Hoppas att detta är begripligt, det är lite krångligt att beskriva med ord. Fick du någon husdokumentation när du köpte huset (ritningar, beskrivning)?
På framsidan av förråds/garagedelen, ovanför fönstren, finns två ventiler. Uteluften tas in genom den översta, under det utskjutande taket. Den kan vara tilltäppt av damm eller kanske målarfärg, och då kan friskluftvolymen minska avsevärt. På vinden ovanför förrådet finns en trätrumma, med rektangulärt tvärsnitt, som går från ventilen på sned inåt mot väggen till bostadsdelen.
Trumman ansluter mot ett rektangulärt hål i väggen till bostadsdelen. Det är början på en isolerad plåttrumma som går på vinden ovanför bostadsdelen. Den ansluts sedan med ett vinkelrätt avstick till en annan trumma, som letar och vinklar sig fram till ovansidan av installationsenheten (där värmeväxlaren för tilluften håller till). Förhoppningsvis finns det någonstans, t ex i halltaket, en liten lucka så att du kan se trumman ovanpå krypvinden.
Just vid avsticket finns ett spjäll som skall kunna manövreras med ett reglage i toa-taket. Med spjället kan man styra blandningen av färsk uteluft med återcirkulerad inomhusluft. Returluften kommer från sovrum och vardagsrum till krypvinden när man öppnar tallriksventilerna. (Returluftlösningen är nog inte tillåten i nya hus, men är här ett sätt att kunna spara uppvärmningsenergi när det är kallt ute och kanske inte så många är hemma).
Hoppas att detta är begripligt, det är lite krångligt att beskriva med ord. Fick du någon husdokumentation när du köpte huset (ritningar, beskrivning)?
Redigerat:
"ett spjäll som skall kunna manövreras med ett reglage i toa-taket"
Precis ja, det där spjället har jag aldrig riktigt förstått funktionen av. Dessutom är det inte märkt tydligt nog för att man ska veta vilken typ av flöde man väljer när man drar reglaget åt ena eller andra hållet. Kom inte på något bättre än att sätta ett A4-papper under ventilationsgallret i taket ovan badrumsspegeln, för att se om det sögs fast bättre i något av vredets lägen, men det gav ingen skillnad oavsett vilket håll vredet pekade åt.
Precis ja, det där spjället har jag aldrig riktigt förstått funktionen av. Dessutom är det inte märkt tydligt nog för att man ska veta vilken typ av flöde man väljer när man drar reglaget åt ena eller andra hållet. Kom inte på något bättre än att sätta ett A4-papper under ventilationsgallret i taket ovan badrumsspegeln, för att se om det sögs fast bättre i något av vredets lägen, men det gav ingen skillnad oavsett vilket håll vredet pekade åt.
Såhär ser det ut i taket i lilla badrummet, med spaken riktad åt främre väggen och dörren i ryggen:
En annan fråga när jag ändå håller på - vad är det egentligen för regelavstånd i ett 60-tals Nivishus?
Ska renovera köket och det är klurigt att avgöra med knackningar.
Ska renovera köket och det är klurigt att avgöra med knackningar.
Lite material från skötselinstruktionen. Sidan "RETURLUFT" är vänd mot köksväggen. Så om man skjuter spaken mot köksväggen till skall endast returluft användas och ingen friskluft tillföras, förutsatt att installationen är utförd enligt instruktionen.Kalmarkille skrev:
Dessa hus är byggda med horisontella reglar i stället för vertikala reglar, som man normalt gör nu för tiden. Det är kanske därför du har svårt att knacka dig fram. Väggelementen var fabrikstillverkade i varierande bredder (ungefär en meters bredd).Kalmarkille skrev:
En innervägg består av horisontella reglar 1½” x 2” med c/c-avstånd i vertikalled ca 50 cm. På båda sidor om dessa reglar är vertikala bräder ¾” x 4” c/c 20 cm spikade. Ingen isolering.
Ytterst på båda sidor sitter gipsskivor 3/8”.
Det sitter alltså 10 cm breda bräder med 10 cm mellanrum mellan bräderna. Vid en skarv mellan två väggelement kommer två bräder intill varandra utan mellanrum. Jämfört med en modern enkel gipsvägg finns det alltså fler stabila fästpunkter för upphängning av tyngre föremål. Det är dock inte säkert att det finns en fästpunkt precis där den behövs. Om man skall hänga upp nya tunga skåp i köket kanske man behöver komplettera med en stadig skiva (t ex OSB eller plywood) eller annan förstärkning.
Ytterväggens uppbyggnad, med start från insidan: Gips 3/8”, diffusionstät impregneringspapp, vertikala bräder 1”x3” c/c 15 cm, horisontalreglar 1¼ ” x 4”, c/c max 60 cm (isolering stenullsskivor 10 cm), samt hård träfiberskiva 1/8”. Ytterst träpanel eller eternit eller tegel etc.
En komplettering betr. detta.Kalmarkille skrev:
Ventilationsgallret är endast för frånluft från toalettutrymmet, genom självdrag. Det är ständigt öppet, direkt kopplat till en egen trumma i ventilationsskorstenen. Det har alltså ingen koppling till reglaget.
Flygarn - tack för mycket utförliga beskrivningar som hjälpt mig mycket : )
Tack! Jag berättar gärna!Kalmarkille skrev:
Vill lägga till lite betr. köksskåpsväggen. Väggkonstruktionen är nog så som jag beskrivit för de delar som gränsar mot badrum resp. toalett. Mittdelen, som gränsar mot VVS-enheten, är troligen annorlunda, förmodligen med kraftigare vertikala bräder, men jag har ingen ritning för den delen. När jag för tio år sedan bytte köksskåp klarade jag mig dock utan att sätta upp extra skivor. Det gick att hitta stabila fästpunkter till allt genom att provborra försiktigt, variera skruvlängder och höjden på vilken upphängningsbeslagen i skåpen placerades.
Till andra Nivishusägare som råkat hamna i denna tråd.
Jag tycker att Nivishuset är ett intressant hus, och har hittat en uppgift om att AB Svenska Trähus redan 1957 producerat mer än 500 stycken. Så det kanske finns tusen eller fler. Hur det kunde gå till att bygga kan man se genom att surfa till Vallentuna bildarkiv och titta på t ex löpnummer 1895-1898, 1900-1902, 1906, 1907, 4449, 5947, 6126-6138.
Det finns alltså många Nivishusägare och det kanske finns mycket kunskaper och information som vi kan dela med oss av till varandra. Därför berättade jag t ex om hur enkelt det kan vara att lösa problemet med det slitna, bullriga fläktsystemet, med hjälp av moderna EC-fläktar. Det är ju inte fullt verifierat (utomhustemperaturen har inte varit -20 grader), men hos oss har det fungerat utan problem i mer än ett år.
Det vore intressant att få höra mer om andra husägares erfarenheter, exempelvis beträffande:
- FTX-ventilation
- Utbyte av värmeväxlare (t ex vid läckage eller för bättre egenskaper vid lågtemperaturdrift)
- Värmepumpsinstallation (berg-, luft/vatten-)
- Tilläggsisolering
- Stambyte (avloppsledningar)
- och så vidare
Gärna med uppgifter om:
Fabrikat, praktiskt utförande (installation), drifterfarenheter, kostnader, eventuellt ritningar.
Jag tycker att Nivishuset är ett intressant hus, och har hittat en uppgift om att AB Svenska Trähus redan 1957 producerat mer än 500 stycken. Så det kanske finns tusen eller fler. Hur det kunde gå till att bygga kan man se genom att surfa till Vallentuna bildarkiv och titta på t ex löpnummer 1895-1898, 1900-1902, 1906, 1907, 4449, 5947, 6126-6138.
Det finns alltså många Nivishusägare och det kanske finns mycket kunskaper och information som vi kan dela med oss av till varandra. Därför berättade jag t ex om hur enkelt det kan vara att lösa problemet med det slitna, bullriga fläktsystemet, med hjälp av moderna EC-fläktar. Det är ju inte fullt verifierat (utomhustemperaturen har inte varit -20 grader), men hos oss har det fungerat utan problem i mer än ett år.
Det vore intressant att få höra mer om andra husägares erfarenheter, exempelvis beträffande:
- FTX-ventilation
- Utbyte av värmeväxlare (t ex vid läckage eller för bättre egenskaper vid lågtemperaturdrift)
- Värmepumpsinstallation (berg-, luft/vatten-)
- Tilläggsisolering
- Stambyte (avloppsledningar)
- och så vidare
Gärna med uppgifter om:
Fabrikat, praktiskt utförande (installation), drifterfarenheter, kostnader, eventuellt ritningar.
Bor också i ett Nivis-hus, i Sundsvall, byggt 1957.
Värmesystemet är original men komplementerat med vattenburen golvvärme i delar av garage-delen. En 2x4.5 kW elpatron värmer det ursprungliga värmesystemet samt nya vattenburna golvvärmen. Framledningen till fläkten styrs av motorshunt reglerad av rumstermostat.
I korridoren sitter även en Fujitsu Nocria luftvärmepump som vi är mycket nöjd med. Sedan den installerades räcker det med att elpatronens termostat är inställd på 35-40 grader för att värma huset utan problem även i sträng kyla. Vi har dessutom installerat en kamin - men det är mest för mysfaktorn och utifall det blir strömavbrott...
Varmvattnet får vi från en liten eldriven Nibe 110 liter vv-beredare som sitter där den gamla originalberedaren satt. Den ursprungliga genomströmningsberedaren var ju en otroligt oekonomisk konstruktion - dessutom var den genomrostad
Bifogar en liten broschyr - bara för kul...
Värmesystemet är original men komplementerat med vattenburen golvvärme i delar av garage-delen. En 2x4.5 kW elpatron värmer det ursprungliga värmesystemet samt nya vattenburna golvvärmen. Framledningen till fläkten styrs av motorshunt reglerad av rumstermostat.
I korridoren sitter även en Fujitsu Nocria luftvärmepump som vi är mycket nöjd med. Sedan den installerades räcker det med att elpatronens termostat är inställd på 35-40 grader för att värma huset utan problem även i sträng kyla. Vi har dessutom installerat en kamin - men det är mest för mysfaktorn och utifall det blir strömavbrott...
Varmvattnet får vi från en liten eldriven Nibe 110 liter vv-beredare som sitter där den gamla originalberedaren satt. Den ursprungliga genomströmningsberedaren var ju en otroligt oekonomisk konstruktion - dessutom var den genomrostad
Bifogar en liten broschyr - bara för kul...
Hej
Lyfter en ganska gammal tråd därför att jag är osäker på hur spjället i mitt ventilationssystem ska stå för att ha återcirkulerande luft nu på vintern. Jag fick utförliga svar från "Flygarn" tidigare här, men blev osäker på vilken vägg och från vilket håll sett inställningen avser.
Hursomhelst så har jag klippt ut o markerat spjällhandtagets riktning från en ritning, där man ser det lilla badrummet i relation till kök o hall. Den röda pilen markerar alltså spjällhandtaget.
Lyfter en ganska gammal tråd därför att jag är osäker på hur spjället i mitt ventilationssystem ska stå för att ha återcirkulerande luft nu på vintern. Jag fick utförliga svar från "Flygarn" tidigare här, men blev osäker på vilken vägg och från vilket håll sett inställningen avser.
Hursomhelst så har jag klippt ut o markerat spjällhandtagets riktning från en ritning, där man ser det lilla badrummet i relation till kök o hall. Den röda pilen markerar alltså spjällhandtaget.
Hej... Mitt hus är spegelvänt - i förhållande till ritningen ovan - men ska försöka ta en bild på mitt vred. Det är nämligen så att mitt vred är uppmärkt med "öppen" resp. "stängd" - kanske är ditt också det?! Fast under målarfärgen isfKalmarkille skrev:
Återkommer med bild...
Ett tips dock - ta en sån där termometer med extern givare för inom/utomhus-mätning och sätt den lilla givaren precis vid ett fönsterutblås. Mät sen tempen en kall dag med vredet i respektive maxläge. Någon sorts skillnad borde du se på öppet/stängt läge...
Redigerat:
Kalmarkille skrev:Hej
Lyfter en ganska gammal tråd därför att jag är osäker på hur spjället i mitt ventilationssystem ska stå för att ha återcirkulerande luft nu på vintern. Jag fick utförliga svar från "Flygarn" tidigare här, men blev osäker på vilken vägg och från vilket håll sett inställningen avser.
*********************
Hej Kalmarkille
Ursäkta att det dröjt med min kommentar. Jag skickar in den, även om frågan nu kanske hunnit bli av mera akademiskt intresse.
För resonemangen förutsätts att rumsventilerna är öppna, så att returluft från sovrum och vardagsrum kan strömma till krypvinden (där lufttrumman och spjället är placerade), samt att friskluftsuppvärmningen i Bahco-aggregatet är i funktion.
Skötselinstruktionen, se inlägg #35, är förvirrande. Den visar lufttrummorna, men även handtag, takbricka och stjärnrattsmutter, uppifrån. De tre senare är ju i verkligheten monterade på undersidan, i toalettens tak. Om man står där och lutar sig bakåt och underifrån tittar upp i taket och funderar på ritningen och vad som är upp eller ner och höger- eller vänstervarv och med- eller motsols och stängt eller öppet och vilken takbricka som skall användas i det rättvända eller spegelvända huset är det lätt att drabbas av yrsel
Om allt är rätt monterat är det bara att skjuta handtaget så långt det går i riktning mot köket för att helt stänga för friskluften (och öppna för insugning av returluft). Om handtaget skjuts fullt i motsatt riktning, mot garderoben, öppnas det för insugning av friskluft (och stängs för returluft). Denna beskrivning är giltig för båda husvarianterna (rättvänt eller spegelvänt).
Magna-Flash har ett bra tips i #43. Men om uppmätta temperaturskillnaden är liten, och resultatet därmed kanske känns osäkert, kan man öppna Bahco-aggregatet och dra ut ventilationsluftfiltret högst upp i ventilationsdelen och där sticka in utegivaren en liten bit. Då kan man mäta en större, och därmed tydligare, temperaturskillnad mellan returluft och ouppvärmd uteluft.
Ett annat sätt är att känna efter hur reglagets läge påverkar luftsuget i tilluften vid det ventilgaller som sitter (skall sitta) högt upp på väggen under det utskjutande taket på garage/förrådsdelen av huset. Ventilen kanske först måste rengöras, den kan vara tilltäppt av skräp och damm. På köpet får man i så fall, utan extra ansträngning, också en viss förbättring av tilluftsluftens kvantitet och kvalitet
Ytterligare ett sätt: använd hörseln. Med reglaget i respektive ytterläge kan man knacka lite lätt så att det hörs ett metalliskt ljud när spjällvingen slår mot trummans ändläge. När spjället står öppet för friskluften hörs ljudet alltså närmare köket än när det står stängt för friskluften.
I vårt hus saknades såväl handtag och takbricka som stjärnrattsmutter. Jag fick böja till en egen liten spak. Den sista metoden ovan är då praktisk.
Visst är Nivishuset väldigt spännande
Flygarn
En gammal kollega till mig har ett Nivishus som han ärvt efter sina föräldrar. Han gjorde som flera av er andra, bytte fläktar och värmeväxlare samt monterade även dels ett extra filter vid insuget under taket i en kassett som han själv tillverkade och dels monterade han motorstyrning på spjället som reglerar blandningen så att den skötte regleringen helt automatiskt beroende på utetemperatur, enligt honom gjorde motorstyrningen rätt mycket på energiförbrukningen samt att man slapp hålla på att reglera det för hand.
