Fortsätter här då...
11. Kulvert täckt med alu-lock. Det blir vattenburen golvvärme här istället så det ska inte blåsa upp någon luft i det här området. Pga av bredden på kulverten så lägger jag U-balk i stål under reglarna.
12. Undre fack under isolering. Gamla korkisoleringen byttes ut. Fläkthyllan borttagen i bilden. Ersattes med ny.
13. Undre fack färdigisolerat och klätt med gips. Element anslutet via slangar så det kan tas ut för rengöring (specialslangar för värme). Täckplåt för att täcka öppningen som är större än nya elementet monterad.
14. Övre fack isolerat och gipsat. Varvtalsstyrd fläkt på plats (styrning via XLR-kontakt).
15. Returluften inklädd så att det inte finns onödiga dammgömmor.
16. Filterhyllan innan filter monteras. Gamla filterramen återanvänds, men trådfiltret ersatt med tjockare textilfilter.
17-18. Ny rumsregulator som reglerar varvtalet via 0-10V-styrning. Värmebehov=högt varvtal. Går att ställa tomgångsvarvtal så att det alltid finns en grundventilation.
Fördel med en steglös fläkt är att man slipper höra ljudet i onödan från en fläkt på fullt ös!
Styrde tidigare den gamla fläkten till/från via rumstermostat.
Vattentempen från FV:n styrs via utegivare.
Återstår:
Sätta ventil på vattnet från FV:n, som stänger av vattentillförseln helt, förutom att fläkten går ner i varvtal då önskad värme är uppnådd. Nu drar huset värmeenergi, trots att temp är uppnådd och fläkten är på tomgång.
Finns också en till finess med en sån ventil:
Regulatorn har även en kylutgång som kan OR:as ihop med värmeutgången. Dvs. fläkten ökar i varvtal både vid värmebehov OCH kylbehov, men med skillnad att vid kylbehov stänger då regulatorn av vattnet från FV:n via en digital utgång.
Kan t.ex. inträffa när man eldar i kaminen, solen skiner genom fönstren eller om många personer vistas i huset.
Smart om fläkten ökar i varvtal då, pga överskottsvärmen i huset då kan fördelas till alla rum via returluft och fläkt och tillskottet av friskluft ökar då också.
Men det finns annat som går före
11. Kulvert täckt med alu-lock. Det blir vattenburen golvvärme här istället så det ska inte blåsa upp någon luft i det här området. Pga av bredden på kulverten så lägger jag U-balk i stål under reglarna.
12. Undre fack under isolering. Gamla korkisoleringen byttes ut. Fläkthyllan borttagen i bilden. Ersattes med ny.
13. Undre fack färdigisolerat och klätt med gips. Element anslutet via slangar så det kan tas ut för rengöring (specialslangar för värme). Täckplåt för att täcka öppningen som är större än nya elementet monterad.
14. Övre fack isolerat och gipsat. Varvtalsstyrd fläkt på plats (styrning via XLR-kontakt).
15. Returluften inklädd så att det inte finns onödiga dammgömmor.
16. Filterhyllan innan filter monteras. Gamla filterramen återanvänds, men trådfiltret ersatt med tjockare textilfilter.
17-18. Ny rumsregulator som reglerar varvtalet via 0-10V-styrning. Värmebehov=högt varvtal. Går att ställa tomgångsvarvtal så att det alltid finns en grundventilation.
Fördel med en steglös fläkt är att man slipper höra ljudet i onödan från en fläkt på fullt ös!
Styrde tidigare den gamla fläkten till/från via rumstermostat.
Vattentempen från FV:n styrs via utegivare.
Återstår:
Sätta ventil på vattnet från FV:n, som stänger av vattentillförseln helt, förutom att fläkten går ner i varvtal då önskad värme är uppnådd. Nu drar huset värmeenergi, trots att temp är uppnådd och fläkten är på tomgång.
Finns också en till finess med en sån ventil:
Regulatorn har även en kylutgång som kan OR:as ihop med värmeutgången. Dvs. fläkten ökar i varvtal både vid värmebehov OCH kylbehov, men med skillnad att vid kylbehov stänger då regulatorn av vattnet från FV:n via en digital utgång.
Kan t.ex. inträffa när man eldar i kaminen, solen skiner genom fönstren eller om många personer vistas i huset.
Smart om fläkten ökar i varvtal då, pga överskottsvärmen i huset då kan fördelas till alla rum via returluft och fläkt och tillskottet av friskluft ökar då också.
Men det finns annat som går före
Redigerat:
Oj ser att jag missat din fina installation! Ser riktgit bra ut
Men tänkte följa upp lite här!
Vem i 08 kan man kontakta som är expert på det där? Jag vill byta ut min enhet och koppla bort vattnet och enbart använda mitt system för rotation av luft i huset.
Kommer använda en luft/luft-värmepump som huvudkälla för värme inuti huset. Men inser att jag fortfarande behöver ha rotation på luften både i golv och hus genom att ha igång fläkten 24/7. Så vill både ha en energieffektivare och ev. mer tystgående makapär, samt en som gärna går att justera hastigheten på.
Men tänkte följa upp lite här!
Vem i 08 kan man kontakta som är expert på det där? Jag vill byta ut min enhet och koppla bort vattnet och enbart använda mitt system för rotation av luft i huset.
Kommer använda en luft/luft-värmepump som huvudkälla för värme inuti huset. Men inser att jag fortfarande behöver ha rotation på luften både i golv och hus genom att ha igång fläkten 24/7. Så vill både ha en energieffektivare och ev. mer tystgående makapär, samt en som gärna går att justera hastigheten på.
Har hittat den här som exempel:
http://www.ebmpapst.se/sv/produkter/Radialfläktar/Dubbelsugande-radialfläktar/D4E200-CA02-15
Sen har jag ingen aning hur det ska installeras nä, får jag inga tips här blir det o ringa runt på måfå till diverse "fläktfirmor".
http://www.ebmpapst.se/sv/produkter/Radialfläktar/Dubbelsugande-radialfläktar/D4E200-CA02-15
Sen har jag ingen aning hur det ska installeras
nä, får jag inga tips här blir det o ringa runt på måfå till diverse "fläktfirmor".Vill kolla läget igen!
Jag undrar om nått nytt ansikte omedelbart ser en bra lösning? Det är för dyrt idag känns det som.
Bara fläkten i sig drar 300-350W! Med konstantdrift på den (vintertid...) så innebär att bara fläkten per månad ligger på upp mot 250kwh. Visst, kanske inte jättemycket, men så snart fläkten är igång, så gör det att varmvatten går åt i mängder, och kickar igång LVP:n som direkt drar 4kwh och ligger på upp mot 30-60 minuter.
Huset drar 25000kwh per år, och är bara 90kvm.
Med effektivare fläkt som är varvtalsregulerad så bör man ju kunna spara en hel del då fläkten inte kyler av vattnet lika fort, men ligger och underhållsvärmer lagom istället för på max hela tiden så snart den anser att värmen är för låg.
Vi har även en luft/luft-värmepump som hjälper värma på vintern när golvvärmesystemet inte ens klarar av att hålla tempen i huset.
Någon som ser en bra lösning? Jobbar ni inom fläkt o ventilation, får ni gärna komma och titta!
Jag undrar om nått nytt ansikte omedelbart ser en bra lösning? Det är för dyrt idag känns det som.
Bara fläkten i sig drar 300-350W! Med konstantdrift på den (vintertid...) så innebär att bara fläkten per månad ligger på upp mot 250kwh. Visst, kanske inte jättemycket, men så snart fläkten är igång, så gör det att varmvatten går åt i mängder, och kickar igång LVP:n som direkt drar 4kwh och ligger på upp mot 30-60 minuter.
Huset drar 25000kwh per år, och är bara 90kvm.
Med effektivare fläkt som är varvtalsregulerad så bör man ju kunna spara en hel del då fläkten inte kyler av vattnet lika fort, men ligger och underhållsvärmer lagom istället för på max hela tiden så snart den anser att värmen är för låg.
Vi har även en luft/luft-värmepump som hjälper värma på vintern när golvvärmesystemet inte ens klarar av att hålla tempen i huset.
Någon som ser en bra lösning? Jobbar ni inom fläkt o ventilation, får ni gärna komma och titta!
Jag hänger inte riktig med vad söker, är det kompletterande uppvärmning via ventilationen kanske du kan kika på ett FTX med integrerad värmepump. Du hittar lite olika aggregat här:
http://www.enervent.fi/index_product.asp?menuid=20100&langid=2&countryid=200
FTX+LLVP
http://www.enervent.fi/product_line.asp?menuid=20186&langid=2&countryid=200
http://www.enervent.fi/index_product.asp?menuid=20100&langid=2&countryid=200
FTX+LLVP
http://www.enervent.fi/product_line.asp?menuid=20186&langid=2&countryid=200
Vi bor i ett likadant Nivis-hus, och har länge störts av vibrationer och oljud från det gamla fläktsystemet. Vi provkör sedan några veckor med två nya Papst EC radialfläktar, inledningsvis inställda på varvtal som ger samma ventilationsluftflöde vid fönsterlisterna och samma golvvärmeluftflöde i returkanalen som förut med gamla motorn.
Fläktarna är följande:
För ventilationsluft: G3G146-AH23-01S-160 och för golvvärmeluft: D3G146-AH50-01 (samma fläktmodell som 62_an berättat om tidigare i denna tråd)
Våra fläktar drar tillsammans ca 55 W, alltså ca 500 kWh per år. . (Ursprungliga motorn, med två fläkthjul på samma axel, drar ca 100 W). Prestanda räcker, med god marginal, för att ersätta de tidigare fläktarna.
Det är lätt att styra varvtalet. Om man t ex sänker golvluftfläktens varvtal till hälften minskar effektförbrukningen med ca 20 W.
Om detta fortfarande är av intresse för dig berättar jag gärna mera.
Fläktarna är följande:
För ventilationsluft: G3G146-AH23-01S-160 och för golvvärmeluft: D3G146-AH50-01 (samma fläktmodell som 62_an berättat om tidigare i denna tråd)
Våra fläktar drar tillsammans ca 55 W, alltså ca 500 kWh per år. . (Ursprungliga motorn, med två fläkthjul på samma axel, drar ca 100 W). Prestanda räcker, med god marginal, för att ersätta de tidigare fläktarna.
Det är lätt att styra varvtalet. Om man t ex sänker golvluftfläktens varvtal till hälften minskar effektförbrukningen med ca 20 W.
Om detta fortfarande är av intresse för dig berättar jag gärna mera.
Jag bor oxå i Nivishus å vill gärna höra/se mer. Min fläkt är ansluten till golvkanalerna med textilkanaler. Jag skulle vilja byte till effektivare fläktmotor samt ersätta kanalerna till plåt. Isåfall kanske flytta ner hela fläktpaketet till golvnivå, nu sitter det i ett utrymme bakom badrumsväggen. Är en lucka bakom spegeln för att rengöra filter.
Med vänlig hälsning, Anders!
Med vänlig hälsning, Anders!
Har tidigare också varit inne på det spåret, men valde till slut att göra det enkelt och bara byta ut fläktarna. Tycker dock fortfarande att det är en trevlig lösning och vill gärna höra mer om dina funderingar. Skissade lite själv, två varianter betr. fläktplacering, skulle något i den här stilen kunna fungera?
Fungerar det att trycka ihop det så mycket som jag ritat, eller blir det problem med turbulent strömning? Vilken fläkttyp är bäst?
Skriver snart mer om Nivishus och fläktbyte i separata inlägg.
Fungerar det att trycka ihop det så mycket som jag ritat, eller blir det problem med turbulent strömning? Vilken fläkttyp är bäst?
Skriver snart mer om Nivishus och fläktbyte i separata inlägg.
Allmänt om Nivishus och Bahco luftvärme.
Nivishuset är ett typhus som levererades av AB Svenska Trähus från ca 1956 (?) till ca 1963 (?).Boyta ca 90 m[SUP]2[/SUP], plus en förråds/garagedel på ca 40 m[SUP]2[/SUP]. Det finns i två varianter som är varandras spegelbilder. Det finns ett stort antal, uppförda som enstaka hus eller gruppbebyggelse, på olika platser i landet, med trä-, eternit- eller tegelfasader. Många (alla?) är uppförda av självbyggare. Många är tillbyggda på mycket varierande sätt.
Det finns alltså många Nivishus, och husen har en ovanlig ventilations- och uppvärmningslösning. Detta inlägg innehåller lite bakgrundsfakta för huset och värme/ventilationslösningen, huvudsakligen hämtat från husdokumentationen (som nya husägare ibland inte fått vid köpet). Det är tänkt som bakgrundsinformation för ett inlägg om fläktbyte, men också för att någon som söker på (eller råkar hamna på) Nivis eller Bahco eller luftvärme skall få veta lite mer om detta intressanta hus.
Husgrunden är en oisolerad platta på mark, bestående av 10 cm armerad betong på ca 20 cm singel eller grusbädd. I bostadsdelen är det fastgjutet tvärgående förankringsbräder 1x4 i betongen. Isoleringsskiva 4 cm är utlagd på betonggrunden (ej över förankringsbräderna) och allt är täckt med Impr. papp. Längsgående Golvreglar 1½x4 c/c ca 45 cm står på förankringsbräderna + papp, ovanpå reglarna är det Golvbräder, råspont ¾. Utrymmena mellan impregneringspapp, golvreglar och golvbräder bildar på så sätt ca 20 luftkanaler, ca 6x40 cm i genomskärning, som fungerar som luftkanalsystem för ventilationsluft och. golvvärmeluft. Luftkanalerna är alltså inte i direktkontakt med betonggrunden, det är 4 cm isolering plus papp emellan.
Jag lät för länge sedan en fuktexpert undersöka grunden genom att göra inspektionshål i golven på några ställen. Det var torrt (betong, isolering, reglar) och inga fuktskador, och han ansåg att den cirkulerande luften under golven i Nivishusen troligen bidrager till att skydda mot fuktskador. Han rekommenderade att alltid behålla golvluften. I samband med byte av golvbeläggning i några rum har jag senare passat på att lyfta på golvbräder på andra ställen, och konstaterat att det var torrt och utan fuktskador.
Isolering (standard enligt husritningarna): Bjälklagsisolering 4 cm direkt på plattan för bostadsdelen. Väggar 10 cm. Tak 10 cm. (Ett hus kan ha blivit extra isolerat redan vid uppförandet).
Uppvärmning: I förråds/garagedelen är det nog vanligast att vattenradiatorer installerats.
För bostadsdelen används en apparat för uppvärmning och ventilation från Bahco, Villaaggregat CVET 422, se foto i början på denna tråd. Två fläkthjul, för ventilationsluft resp. luftburen golvvärme, sitter på samma axel, som drivs av en trefasmotor på 0,2 hk (ungefär 150 W, i verklig drift uppmätt 110 W) och snurrar med 910 varv/min enligt motorskylten.
De två yttersta luftkanalerna längs varje huslångsida plus en kanal mitt i huset används för ventilationsluft. Uteluft sugs in av ventilationsfläkten och värms i ventilationsvärmeväxlaren i aggregatet innan den via fördelningstrummor av plåt distribueras ut genom golvkanalerna och vidare upp till tilluftsutsläpp i ventilationslister vid undre karmen på alla fönster.
Övriga kanaler används som ett eget slutet system för cirkulerande golvvärmeluft. Golvvärmefläkten blåser, via en fördelningstrumma av plåt, ut luften i varannan kanal för framriktningen från fläkten mot husgaveln, och suger via en annan fördelningstrumma tillbaka luften i övriga kanaler, för returriktningen tillbaka mot aggregatet. (Vid husgaveln finns en öppning i golvreglarna, där fram- och returkanalerna möts). Luften avlämnar vid passagen värme till golven från undersidan, och värms för varje varv åter upp vid passage av golvvärmeväxlaren i aggregatet.
För uppvärmning av vatten till värmeväxlarna användes ursprungligen en tidstypisk värmepanna, eldad med ved eller liknande. Konverteringar kan med tiden ha gjorts till exempelvis oljeeldning eller elpanna. Skötselinstruktionen för Nivishuset rekommenderar en pannvattentemperatur för anläggningen till mellan 80 och 90 grader. Hög temperatur behövs för uppvärmningen de kallaste vinterdagarna.
På fotot i inledningen till denna tråd ser man att golvvärmeväxlaren har två rör-rader. I ett tidigt byggt hus (1956) finns en växlare med tre rör-rader. Kanske blev de först byggda husen för varma på den tiden man eldade med vedpanna, så att hustillverkaren tog bort en våning i senare årgångar. Detta kan naturligtvis vara ogynnsamt idag när man vill ansluta till värmepumpar.
Skötselinstruktionen rekommenderar smörjning och översyn av fläktmotorn vartannat år på serviceverkstad. Jag väljer att förenkla underhållet genom att byta till moderna fläktar, vilket diskuteras i separat inlägg.
Nivishuset är ett typhus som levererades av AB Svenska Trähus från ca 1956 (?) till ca 1963 (?).Boyta ca 90 m[SUP]2[/SUP], plus en förråds/garagedel på ca 40 m[SUP]2[/SUP]. Det finns i två varianter som är varandras spegelbilder. Det finns ett stort antal, uppförda som enstaka hus eller gruppbebyggelse, på olika platser i landet, med trä-, eternit- eller tegelfasader. Många (alla?) är uppförda av självbyggare. Många är tillbyggda på mycket varierande sätt.
Det finns alltså många Nivishus, och husen har en ovanlig ventilations- och uppvärmningslösning. Detta inlägg innehåller lite bakgrundsfakta för huset och värme/ventilationslösningen, huvudsakligen hämtat från husdokumentationen (som nya husägare ibland inte fått vid köpet). Det är tänkt som bakgrundsinformation för ett inlägg om fläktbyte, men också för att någon som söker på (eller råkar hamna på) Nivis eller Bahco eller luftvärme skall få veta lite mer om detta intressanta hus.
Husgrunden är en oisolerad platta på mark, bestående av 10 cm armerad betong på ca 20 cm singel eller grusbädd. I bostadsdelen är det fastgjutet tvärgående förankringsbräder 1x4 i betongen. Isoleringsskiva 4 cm är utlagd på betonggrunden (ej över förankringsbräderna) och allt är täckt med Impr. papp. Längsgående Golvreglar 1½x4 c/c ca 45 cm står på förankringsbräderna + papp, ovanpå reglarna är det Golvbräder, råspont ¾. Utrymmena mellan impregneringspapp, golvreglar och golvbräder bildar på så sätt ca 20 luftkanaler, ca 6x40 cm i genomskärning, som fungerar som luftkanalsystem för ventilationsluft och. golvvärmeluft. Luftkanalerna är alltså inte i direktkontakt med betonggrunden, det är 4 cm isolering plus papp emellan.
Jag lät för länge sedan en fuktexpert undersöka grunden genom att göra inspektionshål i golven på några ställen. Det var torrt (betong, isolering, reglar) och inga fuktskador, och han ansåg att den cirkulerande luften under golven i Nivishusen troligen bidrager till att skydda mot fuktskador. Han rekommenderade att alltid behålla golvluften. I samband med byte av golvbeläggning i några rum har jag senare passat på att lyfta på golvbräder på andra ställen, och konstaterat att det var torrt och utan fuktskador.
Isolering (standard enligt husritningarna): Bjälklagsisolering 4 cm direkt på plattan för bostadsdelen. Väggar 10 cm. Tak 10 cm. (Ett hus kan ha blivit extra isolerat redan vid uppförandet).
Uppvärmning: I förråds/garagedelen är det nog vanligast att vattenradiatorer installerats.
För bostadsdelen används en apparat för uppvärmning och ventilation från Bahco, Villaaggregat CVET 422, se foto i början på denna tråd. Två fläkthjul, för ventilationsluft resp. luftburen golvvärme, sitter på samma axel, som drivs av en trefasmotor på 0,2 hk (ungefär 150 W, i verklig drift uppmätt 110 W) och snurrar med 910 varv/min enligt motorskylten.
De två yttersta luftkanalerna längs varje huslångsida plus en kanal mitt i huset används för ventilationsluft. Uteluft sugs in av ventilationsfläkten och värms i ventilationsvärmeväxlaren i aggregatet innan den via fördelningstrummor av plåt distribueras ut genom golvkanalerna och vidare upp till tilluftsutsläpp i ventilationslister vid undre karmen på alla fönster.
Övriga kanaler används som ett eget slutet system för cirkulerande golvvärmeluft. Golvvärmefläkten blåser, via en fördelningstrumma av plåt, ut luften i varannan kanal för framriktningen från fläkten mot husgaveln, och suger via en annan fördelningstrumma tillbaka luften i övriga kanaler, för returriktningen tillbaka mot aggregatet. (Vid husgaveln finns en öppning i golvreglarna, där fram- och returkanalerna möts). Luften avlämnar vid passagen värme till golven från undersidan, och värms för varje varv åter upp vid passage av golvvärmeväxlaren i aggregatet.
För uppvärmning av vatten till värmeväxlarna användes ursprungligen en tidstypisk värmepanna, eldad med ved eller liknande. Konverteringar kan med tiden ha gjorts till exempelvis oljeeldning eller elpanna. Skötselinstruktionen för Nivishuset rekommenderar en pannvattentemperatur för anläggningen till mellan 80 och 90 grader. Hög temperatur behövs för uppvärmningen de kallaste vinterdagarna.
På fotot i inledningen till denna tråd ser man att golvvärmeväxlaren har två rör-rader. I ett tidigt byggt hus (1956) finns en växlare med tre rör-rader. Kanske blev de först byggda husen för varma på den tiden man eldade med vedpanna, så att hustillverkaren tog bort en våning i senare årgångar. Detta kan naturligtvis vara ogynnsamt idag när man vill ansluta till värmepumpar.
Skötselinstruktionen rekommenderar smörjning och översyn av fläktmotorn vartannat år på serviceverkstad. Jag väljer att förenkla underhållet genom att byta till moderna fläktar, vilket diskuteras i separat inlägg.
Redigerat:
Fläktbyte i Nivishus med Bahco luftvärme.
Nedan beskrivs ett utbyte av fläktmotorn i ett Nivishus. Efter mätningar, experiment och jämförelser med det befintliga aggregatet konstaterades att det vore lämpligt med en enkelsugande radialfläkt med en kapacitet på ca 50 l/s och en dubbelsugande med kapacitet på ca 150 l/s. Fläktprestanda skulle ha en rejäl säkerhetsmarginal. Betr. temperaturtålighet se nedan.
En termostat i vardagsrummet är inställd på temperatur 21 grader, hysteres +/- 0,5 grader. Den styr direkt on/off en ventil på den gemensamma till-ledningen till båda värmeväxlarna. Tilluften saknar alltså separat temperaturreglering. Fläktarna går dygnet runt, året runt.
Valet föll på två moderna EC enfasfläktar med kapacitet som är minst 2 ggr värdena ovan. EC är dyrare än AC-fläktar men har stora fördelar. De har bra verkningsgrad över ett stort varvtalsområde så det gör inget om man överdimensionerar (och kostar inte mycket extra, och de går tystare när de inte behöver gå med maxfart). De har inbyggd kontinuerlig varvtalsstyrning, som kan kontrolleras med en billig extern potentiometer, d v s inget behov av extra transformatorenhet eller triac. En multimeter med frekvensmätning kan med fläktens tachometerutgång mäta fläktvarvtalet (varv per sekund).
Fläktarna är monterade på 3 mm aluminiumplåtar, som blir tillräckligt stadiga utan vinkelbockade kanter. Med en enkel manöverbox kan man ställa in och avläsa varvtal.
På golvluftfläkten (till höger i fotot) Papst D3G146-AH50-01 ställs varvtalet in så att lufthastigheten i returkanalen, mellan de inbuktande ”segelduks-stosarna”, blev samma som tidigare uppmätts när Bahcofläkten var monterad. (Mätningen gjordes med en propeller-vindgivare från en väderstation och med frontluckan till aggregatskåpet stängd). Varvtalet blir ca 1100 varv/min, ca 30 W.
En tveksamhet betr. denna fläkt är dess specificerade max omgivningstemperatur på +60 grader. Vid 0 grader utomhus, framledningstemperatur vatten 60 grader, blir det nu nästan 45 grader vid fläkten; det känns som att det nog kan bli för varmt för fläkten vid 80 till 90 grader vattentemp och -20 grader ute.
Jag har inte hittat EC-fläktar med högre temperaturtålighet än +60 grader, men det finns enstaka AC-fläktar, t ex Östberg DFE 146-S4 och Papst D4E160-FT08-11, som skall klara +80 grader och som kanske skulle kunna användas. Dessa kan då behöva kompletteras med mer eller mindre avancerade transformatorboxar.
I luftströmmens riktning sett kommer fläkten direkt efter värmeväxlaren, d v s i den punkt där den cirkulerande luften har sin högsta temperatur. Om detta blir för varmt för fläkten kan man prova att låta växlare och fläkt byta plats med varandra, så som det fungerar i 62_ans hus, tidigare i denna tråd (ej Nivishus).
Eller så byter man till en modern värmeväxlare, som kan avge den erforderliga effekten vid lägre temperatur.
Ventilationsfläkten Papst G3G146-AH23-01S-160 har en cirkulär 160 mm stos på in- resp. utlopp. Utanpå en 160 mm rörmuff har jag lindat 5 cm breda remsor av underlagsplast för laminatgolv plus silvertejp, samt tryckt in det hela så att det passar mycket trögt i anslutningsröret på värmeväxlarlådan, i vänstra kanten av aggregatskåpet.
Fläktstosinloppet kan sen skjutas in i muffen tills det bottnar. Fläktstosutloppet ansluts till sist, med hjälp av en Montageklammer 160, mot ett Inloppsrör ILX 160, fastsatt på aluminiumplåten i skåpets botten.
Varvtalet för ventilationsfläkten ställs in så att lufthastigheten vid ventilationslisternas utlopp under fönstren är samma som tidigare uppmätts med Bahcofläkten. Mäts med en liten lufthastighetsmätare (termo-anemometer). Varvtalet blir ca 1400 varv/min, ca 25 W.
Proven fortsätter när det blir kallare ute; få se vilken lösning på fläkttemperaturproblemet jag väljer. Om det är någon som har erfarenhet av värmeväxlarbyte (t ex för att ansluta till värmepump) så berätta gärna vad du valt, växlarens data och hur det fungerar.
Not:
Effektmätning är gjord med en Rubicson energimätare, som uppges mäta korrekt genom att ta hänsyn till effektfaktorn vid AC. Vet inte hur bra detta stämmer för en EC-fläkt. Mina uppmätta effektvärden verkar vara en aning lägre än vad som redovisas i Papst’s egna diagram.
Nedan beskrivs ett utbyte av fläktmotorn i ett Nivishus. Efter mätningar, experiment och jämförelser med det befintliga aggregatet konstaterades att det vore lämpligt med en enkelsugande radialfläkt med en kapacitet på ca 50 l/s och en dubbelsugande med kapacitet på ca 150 l/s. Fläktprestanda skulle ha en rejäl säkerhetsmarginal. Betr. temperaturtålighet se nedan.
En termostat i vardagsrummet är inställd på temperatur 21 grader, hysteres +/- 0,5 grader. Den styr direkt on/off en ventil på den gemensamma till-ledningen till båda värmeväxlarna. Tilluften saknar alltså separat temperaturreglering. Fläktarna går dygnet runt, året runt.
Valet föll på två moderna EC enfasfläktar med kapacitet som är minst 2 ggr värdena ovan. EC är dyrare än AC-fläktar men har stora fördelar. De har bra verkningsgrad över ett stort varvtalsområde så det gör inget om man överdimensionerar (och kostar inte mycket extra, och de går tystare när de inte behöver gå med maxfart). De har inbyggd kontinuerlig varvtalsstyrning, som kan kontrolleras med en billig extern potentiometer, d v s inget behov av extra transformatorenhet eller triac. En multimeter med frekvensmätning kan med fläktens tachometerutgång mäta fläktvarvtalet (varv per sekund).
Fläktarna är monterade på 3 mm aluminiumplåtar, som blir tillräckligt stadiga utan vinkelbockade kanter. Med en enkel manöverbox kan man ställa in och avläsa varvtal.
På golvluftfläkten (till höger i fotot) Papst D3G146-AH50-01 ställs varvtalet in så att lufthastigheten i returkanalen, mellan de inbuktande ”segelduks-stosarna”, blev samma som tidigare uppmätts när Bahcofläkten var monterad. (Mätningen gjordes med en propeller-vindgivare från en väderstation och med frontluckan till aggregatskåpet stängd). Varvtalet blir ca 1100 varv/min, ca 30 W.
En tveksamhet betr. denna fläkt är dess specificerade max omgivningstemperatur på +60 grader. Vid 0 grader utomhus, framledningstemperatur vatten 60 grader, blir det nu nästan 45 grader vid fläkten; det känns som att det nog kan bli för varmt för fläkten vid 80 till 90 grader vattentemp och -20 grader ute.
Jag har inte hittat EC-fläktar med högre temperaturtålighet än +60 grader, men det finns enstaka AC-fläktar, t ex Östberg DFE 146-S4 och Papst D4E160-FT08-11, som skall klara +80 grader och som kanske skulle kunna användas. Dessa kan då behöva kompletteras med mer eller mindre avancerade transformatorboxar.
I luftströmmens riktning sett kommer fläkten direkt efter värmeväxlaren, d v s i den punkt där den cirkulerande luften har sin högsta temperatur. Om detta blir för varmt för fläkten kan man prova att låta växlare och fläkt byta plats med varandra, så som det fungerar i 62_ans hus, tidigare i denna tråd (ej Nivishus).
Eller så byter man till en modern värmeväxlare, som kan avge den erforderliga effekten vid lägre temperatur.
Ventilationsfläkten Papst G3G146-AH23-01S-160 har en cirkulär 160 mm stos på in- resp. utlopp. Utanpå en 160 mm rörmuff har jag lindat 5 cm breda remsor av underlagsplast för laminatgolv plus silvertejp, samt tryckt in det hela så att det passar mycket trögt i anslutningsröret på värmeväxlarlådan, i vänstra kanten av aggregatskåpet.
Fläktstosinloppet kan sen skjutas in i muffen tills det bottnar. Fläktstosutloppet ansluts till sist, med hjälp av en Montageklammer 160, mot ett Inloppsrör ILX 160, fastsatt på aluminiumplåten i skåpets botten.
Varvtalet för ventilationsfläkten ställs in så att lufthastigheten vid ventilationslisternas utlopp under fönstren är samma som tidigare uppmätts med Bahcofläkten. Mäts med en liten lufthastighetsmätare (termo-anemometer). Varvtalet blir ca 1400 varv/min, ca 25 W.
Proven fortsätter när det blir kallare ute; få se vilken lösning på fläkttemperaturproblemet jag väljer. Om det är någon som har erfarenhet av värmeväxlarbyte (t ex för att ansluta till värmepump) så berätta gärna vad du valt, växlarens data och hur det fungerar.
Not:
Effektmätning är gjord med en Rubicson energimätare, som uppges mäta korrekt genom att ta hänsyn till effektfaktorn vid AC. Vet inte hur bra detta stämmer för en EC-fläkt. Mina uppmätta effektvärden verkar vara en aning lägre än vad som redovisas i Papst’s egna diagram.
Redigerat:
Hej Flygarn
Jag har precis ett sådant hus som ritningen visar, och med det värmestystem som du beskriver.
Dock har jag aldrig fått ut någon värme i ventilationslisterna runtom i rummen. Vad kan vara problemet?
Jag har precis ett sådant hus som ritningen visar, och med det värmestystem som du beskriver.
Dock har jag aldrig fått ut någon värme i ventilationslisterna runtom i rummen. Vad kan vara problemet?
Hej Kalmarkille.Kalmarkille skrev:
Jag vet inte om det följande är relevant, det är kanske självklarheter.
Det är golvluftvärmen som drar mest energi och värmer upp huset och huvudsakligen bestämmer rumstemperaturen. Den cirkulerande golvvarmluftens temperatur kan vara hög, t ex 60 grader eller mer, när det är kallt ute
Ventilationsluften (tilluften) behöver inte bidra så mycket till uppvärmningen. Det räcker troligen att luften är så mycket uppvärmd att den inte orsakar störande drag.
Luftströmmens utblåsningshastighet från ventilationslisterna under fönstren är låg, typiskt mindre än 1 m/s. Det känns endast som ett lätt vinddrag om man håller handen riktigt nära. I vårt hus ligger lufttemperaturen ut från listerna (under eldningssäsongen) ofta något under rumstemperatur. Det blir inte en varmluftström som från en värmefläkt.
I vårt hus är värmeväxlarna för golvluft och ventilation parallellkopplade rumstermostaten öppnar och stänger samtidigt för pannvattnet genom båda. Det betyder att man får inställd rumstemperatur, men att man inte kan ställa in önskad ventlufttemp. Denna blir beroende av utetemperaturen, hur mycket returluft man blandar in och uppvärmningen i värmeväxlaren.
Om det däremot inte kommer något luftflöde alls verkar det underligt, men i så fall har jag kanske några synpunkter på det också.
Kan ju uppdatera alla och säga att vi sålt huset. Flyttar åter till det hus vi en gång byggde som vi hyrt ut i några år.
Men..., lite info som kan vara värt något för någon.
Tyvärr gick existerande LVP:n sönder för 1 månad sedan...., 2 månader före flytt = måste bytas ut. Delar kostnaden med nya ägarna. Surt oavsett för alla involverade.
Hur som fick jag iaf uppleve ett nytt modernt värmesystem, och wow vilken skillnad!
Man kan säga att CTC elpanna från 74 samt en Ecozon 9kw från 2004, är helt värdelösa grejer
Har nu en Daikin 10 kw med inverter. Sjuk skillnad i värme i pannan och leverans ut i värmesystemen (luftgolvvärme samt radiatorer). Kan få skållhett vattan (i jämförelse) mot tidigare. Duschen förblir varm hela tiden, och ökar man värmen när man är klar, så kommer varmare vatten... aldrig hänt.
Och... huset drar nu 2/3 av elen mot tidigare setup där elpannan endast användes som förvaring av varmvattnet och Ecozonen stod för värmeproduktionen. Lägg på det att jag tidigare glömt att ordna ett elavtal. Så jag har gått från många kwh för 120 öre kwh ner till 80 öre kwh, och 2/3 av förbrukningen, kanske även mer troligen på kalla vinterdagar.
Så, luftgolvvärmesystemet i sig är det egentligen inte fel på. Se bara till att du har ett schyst modern värmesystem som producerar varmvattnet. Koppla på solvärme så blir det ännu bättre.
Men..., lite info som kan vara värt något för någon.
Tyvärr gick existerande LVP:n sönder för 1 månad sedan...., 2 månader före flytt = måste bytas ut. Delar kostnaden med nya ägarna. Surt oavsett för alla involverade.
Hur som fick jag iaf uppleve ett nytt modernt värmesystem, och wow vilken skillnad!
Man kan säga att CTC elpanna från 74 samt en Ecozon 9kw från 2004, är helt värdelösa grejer
Har nu en Daikin 10 kw med inverter. Sjuk skillnad i värme i pannan och leverans ut i värmesystemen (luftgolvvärme samt radiatorer). Kan få skållhett vattan (i jämförelse) mot tidigare. Duschen förblir varm hela tiden, och ökar man värmen när man är klar, så kommer varmare vatten... aldrig hänt.
Och... huset drar nu 2/3 av elen mot tidigare setup där elpannan endast användes som förvaring av varmvattnet och Ecozonen stod för värmeproduktionen. Lägg på det att jag tidigare glömt att ordna ett elavtal. Så jag har gått från många kwh för 120 öre kwh ner till 80 öre kwh, och 2/3 av förbrukningen, kanske även mer troligen på kalla vinterdagar.
Så, luftgolvvärmesystemet i sig är det egentligen inte fel på. Se bara till att du har ett schyst modern värmesystem som producerar varmvattnet. Koppla på solvärme så blir det ännu bättre.
@Flygarn - ska prova att lägga ett tunt papper på ventilationslisterna i ett av rummen så får vi se om det alls kommer något flöde därur.
Flygarn skrev:
En fråga jag helt förbisett och aldrig tänkt på...fläkten blåser ut den från värmeväxlaren uppvärmda luften till golvkanalerna, men var/hur hämtas den svalare luften till värmeväxlarelementet?
