Förra årets priser (JärnaTrä):
22*170*3500 mm: 10,64 lpm
22*170*4800 mm: 10,73 lpm
22*170*5500 mm (fingerskarv): 110,00 lpm
22*170*7000 mm (fingerskarv): 154,30 lpm
Det blir alltså rejält mycket dyrare med längre panelbrädor så det gäller att mäta rätt
Å andra sidan går det inte åt så många på ett normalt hus och helhetsintrycket tycker jag överväger rejält!
22*170*3500 mm: 10,64 lpm
22*170*4800 mm: 10,73 lpm
22*170*5500 mm (fingerskarv): 110,00 lpm
22*170*7000 mm (fingerskarv): 154,30 lpm
Det blir alltså rejält mycket dyrare med längre panelbrädor så det gäller att mäta rätt
Å andra sidan går det inte åt så många på ett normalt hus och helhetsintrycket tycker jag överväger rejält!
Men om ni också tar å fingrar ihop brädorna på bredden så kan ni säkert motivera inköp av tre fyra stycken sådana där fest-maskiner. Brädor som är 22mm tjocka och sedan 8x9m är faktiskt jättedyra.
Om ni båda två sätter in en femhundring på mitt konto så ska jag inte berätta för någonannan i er respektive familj om hur ni motiverar verktygsinköpen.... det blir ju inte mer än 2,5 % av besparingen per fasad.
Om ni båda två sätter in en femhundring på mitt konto så ska jag inte berätta för någonannan i er respektive familj om hur ni motiverar verktygsinköpen.... det blir ju inte mer än 2,5 % av besparingen per fasad.
Hej.
Tar upp denna tråd igen när jag själv har samma problem.
GustavW, JonasHolm, provade ni att fräsa egna skarvar? Hur blev i såna fall resultatet?
Har hört mig för på brädgårdarna här i Gävle-trakten och bara fått mer eller mindre hövliga nekande svar när jag velat beställa 7-8 m långa fasadbrädor.
Tar upp denna tråd igen när jag själv har samma problem.
GustavW, JonasHolm, provade ni att fräsa egna skarvar? Hur blev i såna fall resultatet?
Har hört mig för på brädgårdarna här i Gävle-trakten och bara fått mer eller mindre hövliga nekande svar när jag velat beställa 7-8 m långa fasadbrädor.
SKOJJAR NI???ByggaNytt skrev:Förra årets priser (JärnaTrä):
22*170*3500 mm: 10,64 lpm
22*170*4800 mm: 10,73 lpm
22*170*5500 mm (fingerskarv): 110,00 lpm
22*170*7000 mm (fingerskarv): 154,30 lpm
Det blir alltså rejält mycket dyrare med längre panelbrädor så det gäller att mäta rätt
110-150 kr löpmetern??? Jag skulle inte tveka en tiondels sekund med att skarva panelen om priserna är sådana. Även om skarven medför större fuktrisk så kan man ju byta panelen 10 gånger för samma pris (jobbet borträknat).
/V
JonasHolm skrev:
Givetvis blir skarven stark om du sätter en lapp bakom och skruvar ihop 'paketet' med lim emellan. Du har dock ett problem att hantera (förutom att det är en tidsödande metod) och det är torkningen i längsled som kan öppna skarven så att den blir synlig. Men snedsågar du i cirka 15-20 graders vinkel och tätar sågytorna med lim och kör ihop bräderna stumt, löper du mindre risk att skarven öppnar sig, förutsatt att virket är torrt när du gör det.
Att fingerskarva på egen hand m.h.a. en överhandsfräs och det stål som visas i bild på ett annat inlägg är nog inte rätt väg att gå. (Det frässtål som visas ger högst 10 mm djupa 'fingrar'. Det är avsett för möbel och inredningsdetaljer.) 'Fingrarna' ska dessutom helst inte vara parallella utan ha sågtandform med spetsiga 'tänder' där sidorna lutar 1:8 för att fogytan ska bli så stor som möjligt och sådana frässtål finns inte till någon överhandsfräs. Det är oxå svårt att uppnå en hållfast fingerskarv på en bräda som bara är cirka 1" tjock som ska utsättas för hantering. (Det går däremot på andra hållet.) Då är det lika enkelt att fräsa enbart 'not och spont' (som bräder till undertakspanel), men osynlig skarv?
Bäst är givetvis att få panelen i så långa längder som behövs utan att skarva, men med de priser som redovisats här för dem, är de nästan guld värda. Du kan nog komma billigare undan genom att vända dig till någon 'bondsågare' ute på landet och en skogsägare som kan leverera 'råmaterialet'. Nackdelen är att en del av dem (eg. deras utrustning) inte klarar av att såga 'dimensionsrätt' (bräderna kan bli lite smalare och/eller tunnare) men det syns inte när de är uppsatta på plats. Alternativt ber du att få panelen 3-hyvlad (en flatsida och två kanter), då blir den exakt i mått.
Själv har jag tillgång till allt virke jag behöver i vilka dimensioner och längder som helst till priser som ligger >20% under brädgårdens och utan att extra långa längder påverkar det, på detta sätt. En skogsägare, en 'bondsågare'. Transport med traktor och släp.
Så varför inte prova att leta upp en skogsägare och en 'bondsågare'? Kolla t.ex. med Lantmännens på plats. De brukar ha koll på vilka som äger skog och vem som sågar åt dem.
Min dotter har ett hus där 5-6 plankor är ruttna längst ner (ca 25-30 cm). De ruttna brädorna sitter på olika ställen och alltså inte bredvid varandra. Det är jobbigt att byta hela plankorna eftersom plankorna går under en utbyggnad på fasaden. Det verkar orimligt att riva allt som krävs för att kunna ta bort och sätta dit en ny planka. Därför tänkte jag skarva plankorna vid regeln närmast ovanför där virket är friskt. Plankorna sitter med ca 3 cm mellanrum och i mellanrummet verkar det vara masonit eller plywood. Jag förtstår att man bör snedsåga ca 45 grader. Nu kommer mina frågor;
1. Jag är inte så van att hantera en cirkelsåg. Hur svårt är det att såga av plankan utan att skada plywooden och plankorna bredvid? Finns det någon smart metod för kapning av enskilda plankor i stående panel?
2. Kan man använda Elasic Plastic Padding Super Spackel i skarvarna
1. Jag är inte så van att hantera en cirkelsåg. Hur svårt är det att såga av plankan utan att skada plywooden och plankorna bredvid? Finns det någon smart metod för kapning av enskilda plankor i stående panel?
2. Kan man använda Elasic Plastic Padding Super Spackel i skarvarna
Att skarva på regel vet jag inte om det är det smartaste. Pga att du snedkapar brädorna finns det ju nästan inget att skruva/spika i. Jag skulle nog lägga en brädlapp bakom och skarva mellan två reglar.
Kapa med cirkelsåg är nog svårt utan att kapa närliggande brädor också. Jag skulle använda en http://www.jula.se/e-Sales/esa/default.jsp?mainpage=ItemDetails.jsp&@where.ItemID@EQ=029004
I skarven skulle jag lägga latexfox som gillar att bli övermålad och att vara ute.
Kapa med cirkelsåg är nog svårt utan att kapa närliggande brädor också. Jag skulle använda en http://www.jula.se/e-Sales/esa/default.jsp?mainpage=ItemDetails.jsp&@where.ItemID@EQ=029004
I skarven skulle jag lägga latexfox som gillar att bli övermålad och att vara ute.
Tack för svaret MathiasS Det verkar rimligt att det bli lite att spika i i med snedsågat vid en regel. Menar du att man bara lägger en bredlapp och skruvar i den. Det finns väl inget att fästa den bredlappen i mellan reglarna. Måste jag fästa bredlappen på något sätt?. Hur viktigt är det att man snedsågar. Det skulle vara betydligt enklare att inte göra det, men foga ordentligt istället.
Jag tänker mig en spillbit fasadbräda, 50cm lång, som läggs bakom och skruvas i brädan ovanför samt den bit du skarvar på.
Jag tror det är klokt att snedkapa så du minimerar risken för att det vatten rinner in i väggen. Bitarna behöver ju inte passa exakt i varandra, bara det är fasat så att vattnet rinner ut till utsidan av väggen.
Jag tror det är klokt att snedkapa så du minimerar risken för att det vatten rinner in i väggen. Bitarna behöver ju inte passa exakt i varandra, bara det är fasat så att vattnet rinner ut till utsidan av väggen.
Tack för tipset. Kan man bryta/böja ut brädan lite med kofot så att man kan såga enklare utan att såga i andra plankor. d.v.s jag bryter loss brädan lite så att jag får ut den från väggen, innan jag sågar ut den - kanskew för hand.
