Bärande väggar på entreplan/källarplan - Möjligheter till ombyggnad?
Hej!
Går i hustankar och tittar just nu på ett objekt (souterräng) där enbart övervåningen är inredd och entreplan idag består av rum som tex matkällare, tvättstuga och garage.
Önskar göra om planlösningen och tex flytta ned kök, matrum osv till entreplan men vad är möjligheterna till att riva väggarna?
Tog ut ritningar från e-tjänsten hos Stadsbyggnadskontoret och önskar höra hur Ni tolkar vilka väggar som eventuellt är bärande i fastigheten?
Går i hustankar och tittar just nu på ett objekt (souterräng) där enbart övervåningen är inredd och entreplan idag består av rum som tex matkällare, tvättstuga och garage.
Önskar göra om planlösningen och tex flytta ned kök, matrum osv till entreplan men vad är möjligheterna till att riva väggarna?
Tog ut ritningar från e-tjänsten hos Stadsbyggnadskontoret och önskar höra hur Ni tolkar vilka väggar som eventuellt är bärande i fastigheten?
Äldre hus i Stockholmsområdet? Så kallat Egnahemshus eller Småstuga från 30-40 talet? Väggarna som går under taknocken kallas för hjärtväggar och bör med mycket stor sannolikhet vara bärande. Spännvidden på bjälklag och takstolar blir annars över 8 meter och det är för mycket tycker jag som lekman men rutinerad hemmapulare.
Det som förbryllar och talar emot detta är att på sektionsritningen ser man ingen skarv på bjälklag/stol över hjärtvägg och att hjärtväggen inte har någon egen grundsula utan verkar vila på källargolvet. Hjärtvägg på övre plan ser även misstänkt tunn ut.
Övriga väggar i källarplan i sten eller trä? Allt i originalskick enligt ritning? I så fall brukar plattan vara mycket tunn (kanske så lite som 3-4 cm) och gjuten direkt på underliggande fyllnadsmassa. Att inreda kök och övriga bostadsutrymmen där nere kommer i så fall att kräva omfattande åtgärder för att minska fuktbelastning och för att få det varmt och skönt. Det finns några olika bra varianter på detta.
Övriga väggar i källarplan kan vara bärande och/eller stabiliserande och minska tryck på motfyllda ytterväggar. Delar av bjälklag kan ligga på "fel" håll. Många av de här husen (om det nu är ett sådant) byggdes av bygglag bestående av de andra nybyggarna på gatan och/eller släkt och vänner så rätt mycket variationer förekommer och oftast finns inga konstruktionsritningar. Är den här ritningen specifik för ditt objekt eller är det en så kallad "typritning"? Husen kan vara rätt känsliga för håltagning, särskilt om de byggts av moduler.
Som vanligt behöver man nog titta ordentligt på konstruktionen på plats och kanske till och med anlita konstruktör, det känns väl dock inte realistiskt eftersom du inte förvärvat fastigheten ännu. Hoppas detta kan ge ett hum om hur det ligger till.
Det som förbryllar och talar emot detta är att på sektionsritningen ser man ingen skarv på bjälklag/stol över hjärtvägg och att hjärtväggen inte har någon egen grundsula utan verkar vila på källargolvet. Hjärtvägg på övre plan ser även misstänkt tunn ut.
Övriga väggar i källarplan i sten eller trä? Allt i originalskick enligt ritning? I så fall brukar plattan vara mycket tunn (kanske så lite som 3-4 cm) och gjuten direkt på underliggande fyllnadsmassa. Att inreda kök och övriga bostadsutrymmen där nere kommer i så fall att kräva omfattande åtgärder för att minska fuktbelastning och för att få det varmt och skönt. Det finns några olika bra varianter på detta.
Övriga väggar i källarplan kan vara bärande och/eller stabiliserande och minska tryck på motfyllda ytterväggar. Delar av bjälklag kan ligga på "fel" håll. Många av de här husen (om det nu är ett sådant) byggdes av bygglag bestående av de andra nybyggarna på gatan och/eller släkt och vänner så rätt mycket variationer förekommer och oftast finns inga konstruktionsritningar. Är den här ritningen specifik för ditt objekt eller är det en så kallad "typritning"? Husen kan vara rätt känsliga för håltagning, särskilt om de byggts av moduler.
Som vanligt behöver man nog titta ordentligt på konstruktionen på plats och kanske till och med anlita konstruktör, det känns väl dock inte realistiskt eftersom du inte förvärvat fastigheten ännu. Hoppas detta kan ge ett hum om hur det ligger till.
Tackar för ditt svar och tankar.
Huset ligger i Stockholm men inte en typisk småstuga/egnahemhus variant som jag bedömer det. Ritningen har en stämpel från AB Svenska Trähus och tittar på man på fastigheten och bilderna så verkar det vara så att ritningen hör till huset, även ifall det såklart kanske finns flera som är byggda på samma ritning.
Känner till uttrycket hjärtvägg och håller med om att den på övre plan ser tunn ut jämfört med den på nedre, sett till ritning. Kan det vara så att man ritat den nedre tjockare då den är gjord i betong?
Gällande den nedre väggen i entre/källare, bör det vara väggen mot garaget eller den som är på andra sidan trappen? Garageväggen ser ju ut att fortsätta efter en mindre dörröppning ungefär i mitten av huset.
Gällande att gräva ur och fuktspärra är även det något jag har i tanken ifall man flyttar ned kök till entreplan. Det jag funderar på, är det möjligt att gräva ur för att få högre takhöjd eller brukar man behöva behålla gjutningen av golvet på orginalnivå för att väggen skall behålla sin stabilitet?
Att titta på plats är såklart ett måste och även eventuellt ta in stöd i form av konstruktör, men det är ju senare steg.
Huset ligger i Stockholm men inte en typisk småstuga/egnahemhus variant som jag bedömer det. Ritningen har en stämpel från AB Svenska Trähus och tittar på man på fastigheten och bilderna så verkar det vara så att ritningen hör till huset, även ifall det såklart kanske finns flera som är byggda på samma ritning.
Känner till uttrycket hjärtvägg och håller med om att den på övre plan ser tunn ut jämfört med den på nedre, sett till ritning. Kan det vara så att man ritat den nedre tjockare då den är gjord i betong?
Gällande den nedre väggen i entre/källare, bör det vara väggen mot garaget eller den som är på andra sidan trappen? Garageväggen ser ju ut att fortsätta efter en mindre dörröppning ungefär i mitten av huset.
Gällande att gräva ur och fuktspärra är även det något jag har i tanken ifall man flyttar ned kök till entreplan. Det jag funderar på, är det möjligt att gräva ur för att få högre takhöjd eller brukar man behöva behålla gjutningen av golvet på orginalnivå för att väggen skall behålla sin stabilitet?
Att titta på plats är såklart ett måste och även eventuellt ta in stöd i form av konstruktör, men det är ju senare steg.
Som du ser står det Sektion A-A till höger och på den vänstra ritningen så hittar du bokstaven A under högra delen av rummet markerat med "div." och ovanför vänsterväggen av "kol"-rummet. De bokstäverna visar att sektionsritningen är hur huset skulle se ut om man skar upp det just där pilarna mot A:na börjar. Där finns bara en vägg, den som sen blir garageväggen.H Hobby Bob skrev:
Du har ingen beskrivning på hur väggarna byggdes, av vilka material etc.?
Att öka takhöjd kan gå men det är inte säkert. Man kan inte lägga nya golvet djupare än sulans överkant, har man tur ligger den djupt. Sedan måste utvändig dränering till som ligger djupare än nya golvet. Kanske står grundvattnet högt visa perioder så att det är oklokt att lägga golvet djupare. Man kan lösa det med pumpbrunn eller annan invändig dräneringslösning. Tyvärr ser man nog först när man börjat gräva vad som är möjligt.
Murad källarvåning och hjärtvägg, den mellan trappa och garaget.
Att den är tunn på övervåningen är för att takstolen bär bara sig själv och inte behöver något som bär mitt på. Dock kan huset ändå ha sjunkit ihop lite med åren så den tunna träregelväggen kan ha blivit bärande!
Att den är tunn på övervåningen är för att takstolen bär bara sig själv och inte behöver något som bär mitt på. Dock kan huset ändå ha sjunkit ihop lite med åren så den tunna träregelväggen kan ha blivit bärande!
Tack för svar!BirgitS skrev:
Förstår jag dig rätt när jag tolkar att bilden till höger är skärning av den vänstra ritningen sett från vänster?
Inga dokument hos stadsbyggnadskontoret om arbetsbeskrivning, material osv. Mäklare har ej heller laddat upp något, får stämma av med mäklare/säljare vad som finns dokumenterat. Hittat den här tråden som verkar beröra samma leverantör, dock ett annat typ av hus.
JaH Hobby Bob skrev:
Tack för svar och info om sulan och dränering.Fulkemisten skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag ber om ursäkt för ett sent inhopp. Källarens ytterväggar och mittvägg, liksom den på andra sidan trappan, verkar var gjutna i betng, medan övriga "tunna" väggar antagligen är murade. De tunna väggarna kan man ta ner eller flytta på. Jag anser också att mittväggen på övervåningen tills vidare måste betraktas som bärande. Det är antagligen en variant på plankvägg, eftersom Svenska trähus var en tidig representant för prefabricerade hus. Jag anser att det är osannolikt att takstolen är fribärande. I varje fall går det inte att säga utan kunskap om dess dimensioner.
Påpekandet att man inte bör schakta under sulans nivå är viktigt eftersom man annars riskerar sulornas bärförmåga. En annan viktig aspekt på källarens inredningsbarhet är att betonggolvet är oisolerat. Höjer man temperaturen i källarplanet till normal rumstemperatur uppstår kondens i betongen. Det är därför bäst att först bila upp betonggolvet (som antagligen är tunnt och oarmerat), isolera t.ex. med frigolit, och sedan gjuta ett bytt golv.
Påpekandet att man inte bör schakta under sulans nivå är viktigt eftersom man annars riskerar sulornas bärförmåga. En annan viktig aspekt på källarens inredningsbarhet är att betonggolvet är oisolerat. Höjer man temperaturen i källarplanet till normal rumstemperatur uppstår kondens i betongen. Det är därför bäst att först bila upp betonggolvet (som antagligen är tunnt och oarmerat), isolera t.ex. med frigolit, och sedan gjuta ett bytt golv.
