Bärande innervägg?
Rätt knivig fråga du ställer.
Skulle tro att de är bärande.
Tar du bort den så finns risken att
taket skjuter isär väggarna.
Högbenen verkar ju inte var hopbundna
med bjälklaget
Jag skulle nog i ditt fall låta nån
kunnig att kolla på plats.
MVH Byggarebo
Skulle tro att de är bärande.
Tar du bort den så finns risken att
taket skjuter isär väggarna.
Högbenen verkar ju inte var hopbundna
med bjälklaget
Jag skulle nog i ditt fall låta nån
kunnig att kolla på plats.
MVH Byggarebo
Dina innerväggar mot kattvind/takfot är med ganska stor sannolikhet ej bärande.
Takstolen är en variant av svensk takstol som är vanlig i många äldre hus. Vad som inte framgår av sektionen (men väl av fotona) är att det finns en liten träbit vågrätt vid takfoten mellan stödbenet och högbenet som ger en stabiliserande triangelverkan. Dvs. förskjutning horisontellt i takstolen för ojämn belastning (snö) och vind på ena sidan kan föras ner på andra sidan utan att de knutpunkter som finns vid hanbjälken, där den möter högbenen, behöver bli så pålastade. Är bara högbenen 'tillyxade' av relativt grovt virke (som det brukar vara på äldre hus, 4"x6" - 8"x8") och i hela längder från nock till takfot (alltså utan skarv) samt stabiliserade med spontad takpanel från gavel till gavel, samverkar taksidorna med takstolarna så att knäckkrafterna på högbenen (till följd av att horisontal last övergår till vertikal påkänning) blir sidostabiliserade.
Skulle också tro att där stödben möter högben sker det med förstöt på högbenet, dvs. stödbenet är infört någon/några centimeter i högbenet. Därmed omöjliggörande glidning i förbandet/knutpunkten.
Det ska därför inte vara någon större fara att ta bort väggarna om inte husbredden överstiger 6-7 meter.
Du kan kolla på två sätt.
Först genom att banka med en hammare på reglarna som ingår i väggen. Hörs det ett stumt ljud är de antingen satta i spänn mot hanbjälken eller belastade från takstolen. Hörs inget är det bara att riva väggen.
Andra genom att såga av reglarna uppe vid taket/hammarbandet med en fogsvans. Börjar den klämma har du belastning på reglarna genom att de står i spänn mot hanbjälken, alternativt är belastade från taket. Då får du skynda långsamt och kolla resterande reglar och se vad som händer när du sågat genom alla på båda sidor. Har taket sjunkit ner de millimetrar som sågbladet är tjockt har du belastning på väggarna. Då ska du inte riva utan såga en ny omgång. Har du då fortfarande last på reglarna ska du stoppa.
Att låta taket sätta sig 3-4 millimeter är ingen fara för hållfastheten. Om du kan plocka bort reglarna för hand efter första sågomgången, har du ingen belastning på dem. Inte heller om det går att göra efter 2:a såg omgången.
__________________________
Byggaren
Takstolen är en variant av svensk takstol som är vanlig i många äldre hus. Vad som inte framgår av sektionen (men väl av fotona) är att det finns en liten träbit vågrätt vid takfoten mellan stödbenet och högbenet som ger en stabiliserande triangelverkan. Dvs. förskjutning horisontellt i takstolen för ojämn belastning (snö) och vind på ena sidan kan föras ner på andra sidan utan att de knutpunkter som finns vid hanbjälken, där den möter högbenen, behöver bli så pålastade. Är bara högbenen 'tillyxade' av relativt grovt virke (som det brukar vara på äldre hus, 4"x6" - 8"x8") och i hela längder från nock till takfot (alltså utan skarv) samt stabiliserade med spontad takpanel från gavel till gavel, samverkar taksidorna med takstolarna så att knäckkrafterna på högbenen (till följd av att horisontal last övergår till vertikal påkänning) blir sidostabiliserade.
Skulle också tro att där stödben möter högben sker det med förstöt på högbenet, dvs. stödbenet är infört någon/några centimeter i högbenet. Därmed omöjliggörande glidning i förbandet/knutpunkten.
Det ska därför inte vara någon större fara att ta bort väggarna om inte husbredden överstiger 6-7 meter.
Du kan kolla på två sätt.
Först genom att banka med en hammare på reglarna som ingår i väggen. Hörs det ett stumt ljud är de antingen satta i spänn mot hanbjälken eller belastade från takstolen. Hörs inget är det bara att riva väggen.
Andra genom att såga av reglarna uppe vid taket/hammarbandet med en fogsvans. Börjar den klämma har du belastning på reglarna genom att de står i spänn mot hanbjälken, alternativt är belastade från taket. Då får du skynda långsamt och kolla resterande reglar och se vad som händer när du sågat genom alla på båda sidor. Har taket sjunkit ner de millimetrar som sågbladet är tjockt har du belastning på väggarna. Då ska du inte riva utan såga en ny omgång. Har du då fortfarande last på reglarna ska du stoppa.
Att låta taket sätta sig 3-4 millimeter är ingen fara för hållfastheten. Om du kan plocka bort reglarna för hand efter första sågomgången, har du ingen belastning på dem. Inte heller om det går att göra efter 2:a såg omgången.
__________________________
Byggaren
Högbenen är 4" x 6" och stödbenen är införda något i högbenen. Högbenen skall senare byggas på för att svälja djupare isolering. Men det är dock tänkt att ske efter rivning av innerväggar.
Huset är 8,5 x 9,5 meter, alltså bredare än de 6-7 meter Byggaren skrev.
Jag hade egentligen hoppats på att "blåsa" allt på övervåningen, allt förutom takstolarna. Ett enda stort rum. För att fixa ny isolering, ventilation, inplastning och takpanel. Det är inte möjligt?
Väldigt tacksam för svaren Byggaren och Boingo! Det är grymt generöst att lägga tid och hjälpa någon man inte känner!
Huset är 8,5 x 9,5 meter, alltså bredare än de 6-7 meter Byggaren skrev.
Jag hade egentligen hoppats på att "blåsa" allt på övervåningen, allt förutom takstolarna. Ett enda stort rum. För att fixa ny isolering, ventilation, inplastning och takpanel. Det är inte möjligt?
Väldigt tacksam för svaren Byggaren och Boingo! Det är grymt generöst att lägga tid och hjälpa någon man inte känner!
Klappen skrev:Högbenen är 4" x 6" och stödbenen är införda något i högbenen. Högbenen skall senare byggas på för att svälja djupare isolering. Men det är dock tänkt att ske efter rivning av innerväggar.
Huset är 8,5 x 9,5 meter, alltså bredare än de 6-7 meter Byggaren skrev.
Jag hade egentligen hoppats på att "blåsa" allt på övervåningen, allt förutom takstolarna. Ett enda stort rum. För att fixa ny isolering, ventilation, inplastning och takpanel. Det är inte möjligt?
---
Om du senare ska bygga på högbenen för att få plats till mer isolering, har du ett gyllene tillfälle för att göra som du vill.
Då ska du ta och bygga på högbenen på undersidan med en lika tjock bjälke som högbenen nu är (4") av önskad höjd och förankra den till nuvarande högben med 13 mm K-ply p.b.s., fastskruvad med grov kort KH-skruv och PU-lim emellan. Då blir högbenen styvare. Dvs. de böjer inte ner och knäcker inte ut i höjdled på sträckan mellan hanbjälke och förstöt från snedsträvan, som är den svaga punkten. Drar du sen samman högbenen med ett fi 12 rundjärn (eftersom det uppstår rätt så stora skärkrafter på spiken i knutpunkterna där hanbjälke och högben möts) och en höger-/vänstergängad vantskruv alldeles i underkant på hanbjälken (du får avsluta rundjärnet med en U-bygel och genomgående bult i högbenen så nära takstidan du kan komma) och ett 4x40 plj. på flatan ovanpå golvet (nerfräst med en handöverfräs i golvbräderna) mellan snedsträvorna, är risken så gott som utesluten att takfoten ska kunna skjutas isär (du får dra upp plj.-en på snedsträvorna och förankra med 2-3 st. lång fransk skruv eller svetsa på en U-bygel och dra en bult igenom snedsträvan, även komplettera knutpunkterna med 13-k-ply, skruv och PU-lim).
Då kan du utan större risk blåsa ut hela övervåningen och göra ett enda rum av alltsammans även om huset är 8,5 m brett.
_____________________
Byggaren
Om man vill förstärka takstolen: Blir Överramen/ högbenet starkare om man väljer att spika på en planka på sidan istället för under som rekommenderas i ovanstående inlägg? Jag är nämligen själv i färd med att förstärka mina takstolar och har då fått rådet att spika en regel på sidan
Redigerat:
Per72 skrev:
Eftersom det är höjden på profilen som är av störst betydelse för hur stort böjmotståndet blir, kan en planka på sidan bidra till ökat böjmotstånd. Då den är lika stor som bef. högben blir istället bara bredden större och det ger inte samma effekt. Formeln för böjmotståndet (Wx) är: bxh^2/8. h är alltså i kvadrat meden b är enbart b.
_________________
Byggaren
Okej.. Det var intressant och veta. Jag har nämligen spikat på en 36x195 regel på sidan om befintligt högben om 40x150. Om jag inte har missförståt så ger det alltså bästa effekt och spika på en planka under högbenet för att öka bredden på virket för att uppnå maximal förstärkning.
Nu lämnar jag huvudfrågan i tråden om det går bra: Om man vill flytta upp hanbjälken 30cm , kan det då finnas en chans att det räcker med att ersätta den med en plywood som man spikar väl runt om? Taket har en lutning på 36grader är av typen svensk eller vad nu heter
Nu lämnar jag huvudfrågan i tråden om det går bra: Om man vill flytta upp hanbjälken 30cm , kan det då finnas en chans att det räcker med att ersätta den med en plywood som man spikar väl runt om? Taket har en lutning på 36grader är av typen svensk eller vad nu heter
Redigerat:
Per72 skrev:
Genom att spika en planka (inte regel) på sidan av högbenet uppnår du ett högre böjmotstånd som är summan av de två enskilda, räknade som jag angett tidigare. Men det hade varit bättre/effektivare att spika en regel med samma bredd som högbenet under detta och 12 K-ply p.b.s. om. Då hade du fått h högre i formeln och eftersom h är i kvadrat i denna, får du ett större böjmotstånd än du får genom spika samma virkesarea som i regeln på sidan av högbenet i plankform.
Hanbjälken överför både drag- och tryckkrafter från högben till högben. Om du flyttar upp hanbjälken får du längre avstånd mellan det och den del i takstolen (om den nu är svensk) som utgör snedsträvan (som är en vertikal regel/'stödbensvägg' i en ramverkstakstol). Effekten blir att den delen får större påkänning än den är räknad för. Om du förstärker högbenet kan det gå att flytta upp hanbjälken, men du får beakta att i det uppträder både drag- och tryckkrafter. Dragkrafterna klarar 12 ply, men inte tryckkrafterna. De kräver en homogen profil som inte knäcker ut åt något håll.
_____________________
Byggaren
Tryckkrafterna: är det lasten som blir ovanpå taket exempelvis snölasten? Det är en ramverkstakstol jag har enligt takstolsboken och inte en Svensk om det nu spelar nån roll i sammanhanget. Jag har även en stödvägg på cirka 4m ganska centralt placerad under ryggåsen på övervåningen som torde avlasta taket en del skulle jag tycka. 1/3 av hanbjälken vilar på denna vägg. Taket flackar ut i en takkupa från stödväggen. Rent spontant känns det som att hanbjälken borde kunna ersättas i allafall på ovanstående del av taket. Men man vill ju vara på den säkra sidan
Per72 skrev:
Tryckkrafter kan vara både horisontella och vertikala. Båda förekommer på en takstol. Egenvikt, snölast och nyttig last ger upphov till vertikal tryckkraft. Vindlast ger upphov till horisontell tryckkraft. Dessutom, för att krångla till det lite, är ingen av dem rent vertikal eller horisontell i högbenen. De verkar m.a.o. i den lutning taket har med påföljd att det uppstår ett böjande moment vinkelrätt mot högbenet mellan nock och takfot samtidigt som det blir en tryckkraft parallellt takfallet i högbenet. Dessutom, för att krångla till det ytterligare lite grann, så är dessa krafter inte lika stora p.b.s. om nocken. Det beror på vindriktning, taklutning och var snön lägger sig och ligger kvar + att dagsmeja kan göra att det blir tyngre snö på ena sidan nocken än den andra. Det enda som är statiskt är egenvikten. Nyttig last kan vara det, men består dessutom av rörlig last (då går över golvet t.ex.).
En ramverkstakstol är 5-faldigt statiskt obestämd och därför inte lätt att räkna på. Bäst går det med FEM-metoden och en dator med program för detta. Vill man handjaga beräkningen tar det en evighet att komma till skott för dimensionering. Därför får man vara mycket försiktig innan man börjar plocka runt med pinnarna i en sådan takstol och ex.vis skär upp taket för en takkupa. Därför vill jag inte åta mig att räkna på den av åldersskäl. (Jag är för gammal för det och har inte gjort det de sista tio åren av mitt liv.) Du får därför antingen vända dig till någon konstruktör på plats eller chansa på att det håller med SBF*-metoden.
* SBF = Sunt Bond Förnuft.
___________________
Byggaren
Jag chansar nog med SBF plus att jag rådfrågar snickarna jag har i min bekantskapskrets. Då får man lite olika svar och sen blir till att summera och utvärdera. Den som har varit hemma och kollat in läget trodde inte jag behövde vara bekymrad tack vare att hjärtväggen går upp genom huset ända från källaren och upp geom andra våningen. Tack för tipsen Byggaren. De har varit värdefulla för mig och jag är djupt tacksam
ser ju ut som innerväggen är byggd av nyare material/ virke så då är den inte bärande
Fast var den inte bärande 2009 och fortfarande står kvar 2019 så har den nog blivit bärande nu när huset åldrats tio år till.
Om den ens står kvar? En innervägg blir inte bärande bara för tiden går.Magnus E K skrev:
