Attefallstillbyggnad på befintlig byggnad. Vad gäller?
Hej!
Jag tänker sätta ett väggmonterad växthus på min takterass som då blir en attefallstillbyggnad (mindre än 15kvm).
Som man kan läsa överallt krävs grannens medgivande om en attefallsbyggnad byggs närmare tomtgränsen än 4,5 m. Men tanken är väl att grannen ska frågas när man bygger på hittills obebyggd mark, eller hur? Så jag undrar om regeln om grannmedgivande även gäller när tillbyggnad görs på det befintliga huset (fast inte högre än husets nock, såklart).
Någon som vet?
En sak som skulle kunna tala för att inget medgivande behövs är att ett sådant medgivande inte behövs för takkupor som befinner sig närmare än 4,5 m från tomtgränsen. Men jag har ingen aning hur detta ska tolkas. Så här står det i Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 4 b §:
4 b §
För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .
Jag tänker sätta ett väggmonterad växthus på min takterass som då blir en attefallstillbyggnad (mindre än 15kvm).
Som man kan läsa överallt krävs grannens medgivande om en attefallsbyggnad byggs närmare tomtgränsen än 4,5 m. Men tanken är väl att grannen ska frågas när man bygger på hittills obebyggd mark, eller hur? Så jag undrar om regeln om grannmedgivande även gäller när tillbyggnad görs på det befintliga huset (fast inte högre än husets nock, såklart).
Någon som vet?
En sak som skulle kunna tala för att inget medgivande behövs är att ett sådant medgivande inte behövs för takkupor som befinner sig närmare än 4,5 m från tomtgränsen. Men jag har ingen aning hur detta ska tolkas. Så här står det i Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 4 b §:
4 b §
För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 507 inlägg
Ja, sker åtgärden inom 4,5 m från gränsen så behöver du grannemedgivande för att åtgärden ska vara tillåten. Kommunen kommer att fråga efter det när du gör anmälan av åtgärden.
OK, då kan ja väl lika bra komplettera ansökan redan nu.
Vet du om det även gäller grannen som inte har gräns med mig men ändå är närmare 4,5m? Låter konstigt? Det är en väg emellan som tillhör samfälligheten. Så samfälligheten är den direkte grannen.
Vet du om det även gäller grannen som inte har gräns med mig men ändå är närmare 4,5m? Låter konstigt? Det är en väg emellan som tillhör samfälligheten. Så samfälligheten är den direkte grannen.
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 507 inlägg
Ja det gäller alla gränser inom 4,5 m från åtgärden, du behöver grannemedgivande från dem alla. Det kan vara fastighetsgräns, servitutsgräns, gräns mot gemensamhetsanläggning, gräns mot marksamfällighet o s v.
Är det en gräns inom detaljplan mot allmän plats kan du inte få grannemedgivande för ingen kan företräda hela allmänheten. Inte heller markägaren. Så det går inte att utföra sådana här åtgärder inom 4,5 m från gränsen mot allmän plats. Detta kommer delvis att ändras 1 oktober men bara för allmän plats under kommunalt huvudmannaskap.
Ett annat problem är att du nämner väg. Inte heller grannemedgivande kan ges för gräns mot väg eller gata. Det beror på att så många har ett berättigat intresse att använda väg eller gata. Därmed går det inte att utföra sådana här åtgärder inom 4,5 m från gräns mot väg eller gata.
Är det en gräns inom detaljplan mot allmän plats kan du inte få grannemedgivande för ingen kan företräda hela allmänheten. Inte heller markägaren. Så det går inte att utföra sådana här åtgärder inom 4,5 m från gränsen mot allmän plats. Detta kommer delvis att ändras 1 oktober men bara för allmän plats under kommunalt huvudmannaskap.
Ett annat problem är att du nämner väg. Inte heller grannemedgivande kan ges för gräns mot väg eller gata. Det beror på att så många har ett berättigat intresse att använda väg eller gata. Därmed går det inte att utföra sådana här åtgärder inom 4,5 m från gräns mot väg eller gata.
Jag sa ”väg” för enkelhets skull. Tekniskt sett är det en grönyta som tillhör en gemensamhetsanläggning. Den är nog inte allmän plats.
Den andra gemensamhetsanläggningen är dock en gata, så den skulle kunna räknas som allmän plats. Vet inte hur det avgörs, men den är i alla fall mer än 4,5 m bort, så det spelar ingen roll för denna åtgärd.
Den andra gemensamhetsanläggningen är dock en gata, så den skulle kunna räknas som allmän plats. Vet inte hur det avgörs, men den är i alla fall mer än 4,5 m bort, så det spelar ingen roll för denna åtgärd.
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 507 inlägg
Om det är en park/grönyta som allmänheten har allemansrättslig tillgång till så får du inte bygga närmare än 4,5 m från gränsen som attefallstillbyggnad. Är den bakom lås och bom (stängslad) så att enbart samfällighetens medlemmar kommer in och den därmed inte är allemansrättsligt tillgänglig så kan styrelsen ge grannemedgivande.
Efter 1 oktober ändras lagen så att samfällighetsföreningen får ge grannemedgivande.
Efter 1 oktober ändras lagen så att samfällighetsföreningen får ge grannemedgivande.
Hm, är du helt säker på att det krävs "lås och bom" för att ga:n inte är allmän plats? Om jag har en grönyta framför mitt hus och väljer att inte sätta häck eller staket kring den, så blir den väl inte allmän plats, eller?
Jag skulle jämföra ga:n med ett innergård som man har i innerstaden, men en som inte är låst utan där allmänheten kan gå in via olika ingånger eller mellan vissa hus. (I vårt fall är det hus bara på två sidor och häck på de andra två.)
I plan- och bygglagen definieras allmän plats som ”en gata, en väg, en park, ett torg eller annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov” (1 kap. 4 §). Om jag förstår dig rätt är det som menas med "gemensamt behov" inte "medlemmarnas gemensamma behov" (annars skulle alla gemensamhetsanläggningar uppfylla det kravet) utan gemenskapen måste vara större än medlemmarna. Om så är fallet skulle nog en typisk (olåst) innergård inte räknas som allmän plats trots att allmänheten har tillgång ditt. Detta eftersom, när man är där, så man känner tydligt att man är gäst hos de som bor där. Om man på allmän plats ska känna en viss rättighet att vara där (som på vår gata), så har man inte denna känsla i en innergård, tycker jag.
Nu är sådana känslor inte juridiska kategorier, men jag använder de för att komma närmare en förståelse för hur man avgör om ett ställe är allmän plats (inom bygglagstiftning).
Om mitt resonemang angående innergård stämmer, så skulle nästa fråga vara om det även kan gälla grönytor mellan radhus, som ju ofta inte är byggnader på alla sidor...
Jag skulle jämföra ga:n med ett innergård som man har i innerstaden, men en som inte är låst utan där allmänheten kan gå in via olika ingånger eller mellan vissa hus. (I vårt fall är det hus bara på två sidor och häck på de andra två.)
I plan- och bygglagen definieras allmän plats som ”en gata, en väg, en park, ett torg eller annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov” (1 kap. 4 §). Om jag förstår dig rätt är det som menas med "gemensamt behov" inte "medlemmarnas gemensamma behov" (annars skulle alla gemensamhetsanläggningar uppfylla det kravet) utan gemenskapen måste vara större än medlemmarna. Om så är fallet skulle nog en typisk (olåst) innergård inte räknas som allmän plats trots att allmänheten har tillgång ditt. Detta eftersom, när man är där, så man känner tydligt att man är gäst hos de som bor där. Om man på allmän plats ska känna en viss rättighet att vara där (som på vår gata), så har man inte denna känsla i en innergård, tycker jag.
Nu är sådana känslor inte juridiska kategorier, men jag använder de för att komma närmare en förståelse för hur man avgör om ett ställe är allmän plats (inom bygglagstiftning).
Om mitt resonemang angående innergård stämmer, så skulle nästa fråga vara om det även kan gälla grönytor mellan radhus, som ju ofta inte är byggnader på alla sidor...
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 507 inlägg
Nej den blir inte allmän plats, det är något som regleras i detaljplan. Men samfälld mark av typen grönyta som inte är stängslad som t ex en låst eller grindad innergård är allemansrättsligt tillgänglig. Hela allmänheten har ett berättigat intresse att röra sig där och är din granne.T tophee skrev:
Ditt exempel med din egen tomt är annorlunda eftersom det är en tomt som inte är allemansrättsligt tillgänglig och används av allmänheten.
Då kanske det inte är en plats som är allemansrättsligt tillgänglig. Men jag gissar att den är det. Svårt att se hur det ser ut. Men våra arkitekter älskar att göra enskild mark tillgänglig för allmänheten. Det ingår i skråets vision om det goda samhället. Men det ger ju effekten att enskild kvartersmark blir allmänhetens mark och du förlorar möjligheten att få grannemedgivande.T tophee skrev:
Kvartersmark är inte allmän plats per definition. Men ditt problem är inte gräns mot allmän plats utan gräns mot grönområde som allmänheten har tillgång till om jag förstår dig rätt. Där kan du inte få ett grannemedgivande. Efter lagändringen som kommer 1 oktober kan du det.T tophee skrev:
Det finns några MÖD-domar att läsa. Här en sammanfattning och vill du läsa domarna så är de refererade och ligger online:T tophee skrev:
https://www.foyen.se/aktuellt/grannemedgivande-nar-kan-det-inte-lamnas/
Men notera, PBL ändras 1 oktober så då gäller inte längre detta.
Allt beror på hur det ser ut och platserna används. Är grönytorna mellan radhusen öppna så att allmänheten har tillgång och nyttjar dem så kan grannemedgivande inte ges.T tophee skrev:
Ja, det kan vara så. Pratade faktiskt med två av arkitekterna som ritade husen och planerade området, skrev detaljplanen, t.o.m. om jag uppfattat rätt. Och det var tydligt att de hade sådana visioner. Dock pratade vi inte om allmänheten utan relationerna mellan grannarna som bor inom samfälligheten och att grönytan var tänkt som ett mötesplats, lika som innergårdar vid flerbostadshus.
Så det där med "allmänheten" har jag ännu inte riktigt klar för mig, vilka som är tänkta att ingå i den, i byggnadslagstiftning. Jag tolkar det som att det inte kan handla om en snävare krets (som t.ex. boende inom samfälligheten och deras gäster) utan ska i princip kunna vara "vem som helst", och i så fall var det nog inte arkitekternas vision att grönytorna är till för "vem som helst". Däremot inser man att "vem som helst" kan vistas där, så att man planerade så att boende har bra insyn på ytan, för att öka tryggheten.
Nu kommer vi alltså till skillnaden mellan begreppen "allmän plats" och "plats som allmänheten har tillgång till". Spontant tänker jag att skillnaden är att en viktig skillnad är att "allmän plats" är avsedd för allmänhetens behov, medan detta syfte inte är en nödvändig förutsättning för "plats som allmänheten har tillgång till". Jag är dock osäker i vilken utsträckning "tillgång" avser "de facto tillgång" (vilket då även skulle gälla den icke-instängslade grönytan på min tomt) och i vilken utsträckning "tillgång" avser en viss "rätt att vistas där". Jag lutar mer åt det handlar om en rättighet.
Men jag är osäker om det verkligen är så att mitt problem handlar om "plats som allmänheten har tillgång till. Så här skriver boverket (här):
Enligt detta är det bara "allmän plats" som är problem inom detaljplan. "Plats som är tillgänglig för allmänheten" nämns bara utanför detaljplanerad område...
Även på sidan som du länkade till (tack för det!) handlar de flesta dom om "allmän plats". Bara den sista längs ner kan vara relevant:
Här är det tal om område som är "tillgångligt för allmänheten", men det är oklar om det handlar om kvartersmark eller inte. Har just nu inte tid att kolla upp det nu, men om det centrala kriteriet alltså är att någon ska kunna representera alla som har ett berättigat intresse i frågan, så skulle jag säga att samfälligheten inte kan representera alla som har ett berättigat intresse att vistas på vår gata, men att den mycke väl kan representera alla som har ett berättigat intresse att vistas på vår grönyta.
Som "bevis" skulle jag anföra ett tankeexperiment: Samfällighetsföreningen skulle utan hinder kunna besluta att avstänga det området med "lås och bom", precis som vårt soprum. Alla som har ett berättigat intresse att använda grönytan skulle få nyckeln. Om samfälligheten kan göra så, dvs. stänga ut den större allmänheten, så kan den nog också "stänga ut" den, så att säga, från att ge sitt medgivande, eller hur? Jurister må dock inte hålla med...
Där är vi tillbaka på frågan om det avgörande är rättigheter eller det faktiska användandet. Att den stora allmänheten skulla ha rätt att vistas här tvivlar jag som sagt på. Men även om det handlar om det faktiska användandet så är det ytterst sällan som någon som inte bor här vistas där. På hösten ser man ibland några ungar plocka äpplen från träden, men det är verkligen inte som en park eller ett torg där man förväntas träffa andra än de boende.
Men om det alltså verkligen skulle vara så att samfälligheten inte kan ge sitt medgivande enligt nuvarande lagstiftning, ska jag då dra tillbaka min ansökan och vänta till oktober? Eller kan jag satsa på att handläggaren accepterar medgivandet redan nu, och om den inte gör det, så pausar vi ansökan tills den nya lagen gäller?
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 507 inlägg
Ja, du sammanfattar klurigheterna i dagens praxis väl. En möjlig tolkning av praxis är att det just är allmän plats inom detaljplan där detta problem med att ingen kan ge grannemedgivande uppstår. Men att det kan ges för kvartersmark, även sådan kvartersmark som allmänheten har tillgång till. Problemet är att MÖD inte har skrivit detta rakt ut i någon dom, så det blir en av flera möjliga tolkningar.
Av bland annat detta skäl kommer nu förtydliganden genom lagändring i PBL som förväntas träda i kraft 1 oktober. Efter första oktober blir det klart att samfällighetens styrelse garanterat kan ge grannemedgivande, vare sig det är kvartersmark eller allmän plats som de är huvudman för. En annan fördel med 1 oktober är att du slipper göra bygganmälan till kommunen för din utbyggnad. Du slipper alltså den byråkratin. En tredje fördel är att du får bygga ut 30 kvadratmeter planstridigt och utan bygglov.
Av bland annat detta skäl kommer nu förtydliganden genom lagändring i PBL som förväntas träda i kraft 1 oktober. Efter första oktober blir det klart att samfällighetens styrelse garanterat kan ge grannemedgivande, vare sig det är kvartersmark eller allmän plats som de är huvudman för. En annan fördel med 1 oktober är att du slipper göra bygganmälan till kommunen för din utbyggnad. Du slipper alltså den byråkratin. En tredje fördel är att du får bygga ut 30 kvadratmeter planstridigt och utan bygglov.
Jaha, inte ens någon allmälan behövs utan allt ska regleras grannarna emellan, så att säga?
Det gör ju nästan att jag nu vill få mitt startbesked innan 1 oktober, nu då jag lagt otaliga timmar på att förstå processen samt att rita allt som man ska, då vill man ju inte ha gjort det förgivet 🤣
Men allvarligt talat vill jag hellre sätta upp växthuset i år än nästa år, efter projektet legat och mognat i 7 år. Det jag tar med mig från dina hjälpsamma inlägg är att det inte är svart vit vilket betyder att det inte är avgjort hur kommunen tolkar lagen i vår situation, vilket innebär att den kan acceptera styrelsens medgivande.
Med detta utgångsläge plus att det inte riktigt finns någon substantiell grund för att allmänheten skulle ha någon som helst nackdel av mitt växthus, plus att lagen kommer att ändras, vågar jag vara lite optimistisk vad gäller startbesked inom ett par veckor.
Om de dock av någon anledning börja bråka kring nybyggnadskarta (som jag inte bifogat eftersom jag inte ens bebygger någon mark), så får jag nog vänta till nästa år…
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 507 inlägg
Ja ger kommunen startbesked så är du i hamn med grannemedgivandet. Det enda som då kan stoppa det är om en granne överklagar och ditt grannemedgivande underkänns där. Högst osannolikt om grannskapet inte är processgalet.
Du menar de grannarna som bor längre bort än 4,5 m och därfrör inte blev tillfrågade att ge sitt OK? Den möjligheten hade jag inte tänkt på men, nej, det kommer inte att hända. (Inte minst när ett sådant mål skulle i slutändan inte ha någon effekt, med tanke på lagändringen)
Det kan tvärtom kräva lite arbete att förklara för styrelsen varför de ens ska lägga tid på mitt växthus. Jag tror det känns mer som ”vi lägger oss väl inte i vad du gör på din tomt.”
Jag tror att 4,5m-regeln är gjort med ett villaområde i åtanke, med större tomter, där grannen rimligtvis ska konsulteras innan bygger en vägg rackt i dess ansikte. Men nu ska lagen såklart appliceras överallt och i vissa situationer blir det då inte riktigt begripligt varför grannen skulle kunna få säga nej till en viss åtgärd, när hen helt enkelt inte är berörd.
Om jag förstått rätt är det ju inte heller så att grannen nödvändigtvis kan stoppa byggandet helt, utan om medgivandet nekas innebär det väl bara att bygglov krävs och det kan beviljas trots att grannen inte är nöjd. Eller missförstod jag logiken?
Det kan tvärtom kräva lite arbete att förklara för styrelsen varför de ens ska lägga tid på mitt växthus. Jag tror det känns mer som ”vi lägger oss väl inte i vad du gör på din tomt.”
Jag tror att 4,5m-regeln är gjort med ett villaområde i åtanke, med större tomter, där grannen rimligtvis ska konsulteras innan bygger en vägg rackt i dess ansikte. Men nu ska lagen såklart appliceras överallt och i vissa situationer blir det då inte riktigt begripligt varför grannen skulle kunna få säga nej till en viss åtgärd, när hen helt enkelt inte är berörd.
Om jag förstått rätt är det ju inte heller så att grannen nödvändigtvis kan stoppa byggandet helt, utan om medgivandet nekas innebär det väl bara att bygglov krävs och det kan beviljas trots att grannen inte är nöjd. Eller missförstod jag logiken?
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 507 inlägg
Precis, grannen kan stoppa den bygglovsbefriade åtgärden närmare än 4,5 m till gränsen. Men inte stoppa bygglov.