Att lösa ett konflikthärjat dödsbo, veta vad som är rätt och fel?
Hej,
Jag har tagit del av en konfliktladdad uppdelning av ett dödsbo mellan 3 syskon.
Familjen har djupa konflikter och kontakten mellan parterna har varit sporadiska. Förälder A som avlidit har levt ett sparsamt liv och har huvudsakligen haft kontakt med syskon A och B där A har skött all ekonomi.
Vid bodelning blir parterna förvånade över hur lite pengar som finns kvar i dödsboet och frågar ut syskon A som visar sig inte vara samarbetsvillig. Syskon A erkänner dock efter påtryckning att man fått 4x pengar från den avlidne för att köpa ett "objekt". Bouppteckningsmannen anser att övriga syskon ska godta detta och gå vidare trotts att ekonomin fortfarande inte går ihop.
Man tar in en bouppdelare som under lite mer än 1 år lägger ca 40 timmar på att dela upp dödsboet. Lägenheten säljs, värdesaker fördelas undermåligt mellan syskonen. Att bohaget blivit delvis utplockat av Syskon A och B på förhand ignorerar man o.s.v. Bouppdelare förmedlar att ingen kommer bli nöjd med uppdelningen, de 4x pengar som syskon A fått på förhand ska räknas som förskott på arv.
Syskon C lyckas efter många om och men få ut historik på förälderns konto där man kan se att minst 8x pengar har plockats ut vid olika tillfällen under tiden som syskon A höll i ekonomin förutom den summa som redan anses vara förskott på arv.
Det finns flera saker här som förvånar mig:
1. Informationen till syskonen är förvånansvärt knaper. Varken bouppteckningsman eller bouppdelare har förklarat i detalj processen för att få till en rättvis delning av dödsboet. Har man juridiska frågor gällande bodelningen så kan man inte få svar på detta från bouppdelare då hen ska förhålla sig neutral. Pratar man om att hyra in en advokat för att tolka lagens långa arm blir man direkt avrådd på grund av de ekonomiska konsekvenserna. Så hur är det meningen att de involverade ska känna sig trygg i att allt går rätt till när det på ytan ser tvivelaktigt ut?
Inte nog med att en anhörig har dött, men ska dessutom slå sig fram i mörkret för att ens ha en möjlighet att få en del av det man har rätt till.
2. Konflikter vid dödsbo är inget nytt ändå framstår det som att man skjuter lite från höften vid utredning? Bröstarvingar ska enligt lag dela lika om det inte finns papper som säger annat (ex gåvor) men även då kan det vara svårt att skriva bort. Här får man känslan av att man inte ens försöker gör delningen rättvis? Ex man visar upp foto på värdesaker, syskonen får peka ut vad de önskar, ett av syskonen får inget utan förklaring till varför, endast ett konstaterande. Man låter parter gå in ensamma i bohaget där vissa plockar åt sig objekt i "hemlighet", ord mot ord leder till ingen åtgärd. Det finns uppenbarligen stora belopp som taget ut på förhand men ingen utredning görs.
Även om relationen är dålig mellan de inblandade så bör inte en uppdelning vara värst komplicerad? Man delar upp bohaget, vill flera ha samma sak, kör aktion där pengarna går in i dödsboet alternativt köpslå med hjälp av andra objekt. Resten säljs av och skatten betalas. Ekonomin kontrolleras och eventuella konstigheter spåras, ex förskott på arv. Slutligen delar man värdet som finns kvar jämnt med avdrag (ex förskott). Allt ska givetvis vara helt transparent för samtliga parter.
3. Att spåra pengar borde inte vara något svårt, det är ju just det som är stora fördelen med den valuta vi har idag. Visst förstår man att inte vem som helst ska ha åtkomst till informationen men vid en konflikt i ett dödsbo borde det vara en självklarhet?
Jag har tagit del av en konfliktladdad uppdelning av ett dödsbo mellan 3 syskon.
Familjen har djupa konflikter och kontakten mellan parterna har varit sporadiska. Förälder A som avlidit har levt ett sparsamt liv och har huvudsakligen haft kontakt med syskon A och B där A har skött all ekonomi.
Vid bodelning blir parterna förvånade över hur lite pengar som finns kvar i dödsboet och frågar ut syskon A som visar sig inte vara samarbetsvillig. Syskon A erkänner dock efter påtryckning att man fått 4x pengar från den avlidne för att köpa ett "objekt". Bouppteckningsmannen anser att övriga syskon ska godta detta och gå vidare trotts att ekonomin fortfarande inte går ihop.
Man tar in en bouppdelare som under lite mer än 1 år lägger ca 40 timmar på att dela upp dödsboet. Lägenheten säljs, värdesaker fördelas undermåligt mellan syskonen. Att bohaget blivit delvis utplockat av Syskon A och B på förhand ignorerar man o.s.v. Bouppdelare förmedlar att ingen kommer bli nöjd med uppdelningen, de 4x pengar som syskon A fått på förhand ska räknas som förskott på arv.
Syskon C lyckas efter många om och men få ut historik på förälderns konto där man kan se att minst 8x pengar har plockats ut vid olika tillfällen under tiden som syskon A höll i ekonomin förutom den summa som redan anses vara förskott på arv.
Det finns flera saker här som förvånar mig:
1. Informationen till syskonen är förvånansvärt knaper. Varken bouppteckningsman eller bouppdelare har förklarat i detalj processen för att få till en rättvis delning av dödsboet. Har man juridiska frågor gällande bodelningen så kan man inte få svar på detta från bouppdelare då hen ska förhålla sig neutral. Pratar man om att hyra in en advokat för att tolka lagens långa arm blir man direkt avrådd på grund av de ekonomiska konsekvenserna. Så hur är det meningen att de involverade ska känna sig trygg i att allt går rätt till när det på ytan ser tvivelaktigt ut?
Inte nog med att en anhörig har dött, men ska dessutom slå sig fram i mörkret för att ens ha en möjlighet att få en del av det man har rätt till.
2. Konflikter vid dödsbo är inget nytt ändå framstår det som att man skjuter lite från höften vid utredning? Bröstarvingar ska enligt lag dela lika om det inte finns papper som säger annat (ex gåvor) men även då kan det vara svårt att skriva bort. Här får man känslan av att man inte ens försöker gör delningen rättvis? Ex man visar upp foto på värdesaker, syskonen får peka ut vad de önskar, ett av syskonen får inget utan förklaring till varför, endast ett konstaterande. Man låter parter gå in ensamma i bohaget där vissa plockar åt sig objekt i "hemlighet", ord mot ord leder till ingen åtgärd. Det finns uppenbarligen stora belopp som taget ut på förhand men ingen utredning görs.
Även om relationen är dålig mellan de inblandade så bör inte en uppdelning vara värst komplicerad? Man delar upp bohaget, vill flera ha samma sak, kör aktion där pengarna går in i dödsboet alternativt köpslå med hjälp av andra objekt. Resten säljs av och skatten betalas. Ekonomin kontrolleras och eventuella konstigheter spåras, ex förskott på arv. Slutligen delar man värdet som finns kvar jämnt med avdrag (ex förskott). Allt ska givetvis vara helt transparent för samtliga parter.
3. Att spåra pengar borde inte vara något svårt, det är ju just det som är stora fördelen med den valuta vi har idag. Visst förstår man att inte vem som helst ska ha åtkomst till informationen men vid en konflikt i ett dödsbo borde det vara en självklarhet?
Du pratar om bodelningsman osv. En sådan roll har inga formella krav.
Det man kan göra ( som avråtts?), är i tingsrätten begära att en boutredningsman tillsätts. Rätten utser då en advokat som ”tar över” dödsboet. Förfarandet är väldigt dyrt. Billigaste jag hört talas om gick på 200 000. Har själv varit tvungen att nyttja boutredningsman, kostade drygt 500 000 (och 14 rundor i domstol). Den advokaten tog ändå inte upp alla timmar.
Det är alltså väldigt stor skillnad på begreppet ”bouppteckningsman” och ”boutredningsman”.
Det man kan göra ( som avråtts?), är i tingsrätten begära att en boutredningsman tillsätts. Rätten utser då en advokat som ”tar över” dödsboet. Förfarandet är väldigt dyrt. Billigaste jag hört talas om gick på 200 000. Har själv varit tvungen att nyttja boutredningsman, kostade drygt 500 000 (och 14 rundor i domstol). Den advokaten tog ändå inte upp alla timmar.
Det är alltså väldigt stor skillnad på begreppet ”bouppteckningsman” och ”boutredningsman”.
Redigerat:
Att spåra utbetalningar är svårt. Krävs i princip beslut av åklagare.
Jag har använt benämningen bouppdelare men vad jag syftar till är boutredningsman, tack för rättelsen.H hempularen skrev:
Först tilldelas en bouppteckningsman kan man inte lösa delningen här så kan man få en boutredningsman via rätten och det är vad man har gjort här. Just nu väntar denne på att staten ska räkna ut skatten på vinsten för det var tydligen för svårt att göra själv, efter detta kommer bodelningen avslutas så som boutredningsmanen bestämmt. Prislappen är under 100 000 kr men så är denna boutredningsman ganska grön på området.
Jag kan inte tänka mig att det är tekniskt svårt med tanke på vår valutas främsta fördel är just att den är spårbar. Ser inte problemet varför en boutredningsman inte skulle kunna gå vidare med en spårning vid en konflikt. Vad krävs för att få ett beslut av åklagare? Handlar det om pengar? Tid? Man har trotts allt jobbat med denna bouppdelningen under över 1 år nu och det ser ut att vara ganska stora summor som försvunnet ut.H hempularen skrev:
Oavsett kan man tycka att det minsta boutredningsman ska göra är att informera om att det finns märkliga utdrag men att de inte går att spåra pågrund av X eller att det går att spåra men det kommer kosta X pengar.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 728 inlägg
Polisanmäl för förskingring/trolöshet mot huvudman. Dels får den felande kanske upp ögonen för att det är ett tämligen allvarligt brott som begåtts, dels får kanske ni andra se hur svårbevisat det är.
Om/när polisen lägger ner en sådan utredning, med vilken sannolikhet ska man då tro att en advokat kommer längre?
Ett dystert råd och konstaterande, jag vet, men också en svår situation.
Om/när polisen lägger ner en sådan utredning, med vilken sannolikhet ska man då tro att en advokat kommer längre?
Ett dystert råd och konstaterande, jag vet, men också en svår situation.
Jo, det börjar bli ganska tydligt att det råder en tafatthet, frågan är varför? Kontoutdragen anger vilka konto pengarna skickats till och även om banksekretessen stoppar privat person från att reda ut vem som äger kontot så bör iallafall en boutredningsman kunna lösa det. Med största sannolikhet går pengarna direkt in på konto tillhörande syskon A.
På pappret ser det enkelt ut och här får man dessutom pengar för att lösa problemet men ändå är det så svårt att dela dödsboet med lika stor del till alla.
Gissningsvis är det svensk lag som åter igen står i vägen för sig själv men även om så är fallet så kan man tycka att boutredningsman borde lägga fakta på bordet och konstatera varför man inte kan eller ska ta det längre. Istället säger man bara "Nu ska vi inte prata mer om detta, det är bara såhär det blev" när 2 syskon i själva verket förlorar ganska betydande del av sina arv.
Det blir allt tydligare att lite kriminalitet faktiskt lönar sig.
Kan du berätta lite mer om detta. Vad jag förstår så tillsätts en boutredningsman av rätten till dödsboet när minst en av de inblandade inte är nöjd med resultatet av bodelningsman. Det är alltså dödsboet som betalar hela avgiften för boutredningsmannen. Jag misstänker att boutredningsmannen har en utökad kunskap om juridiken och har extra befogenheter ex som att ta fram kontoutdrag vilket säkert räcker i många fall. Är det dock någon av arvingarna som fortfarande inte är nöjda och väljer ta in en egen advokat mot dödsboet, det är då pengarna börjar rulla på allvar och det är då man kan hamna i domstol?H hempularen skrev:
Boutredningsmannen är dyr även om alla är överens (fast i det läget begär ingen att en boutredningsman tillsätts).
Fallet där det kostade 200 000 stod det om i tidningen för en del år sedan, I det fallet bestod boet endast av ett bankkonto med typ 215 000 kr. Advokaten prickades senare för agerandet (han tog alltså 200 000 i arvode och delade ut 15 000). Han prickades inte för det höga arvodet, utan för att han borde vägrat åta sig uppdraget efterssom han borde insett att arvodet skulle bli orimligt högt i förhållade till boets storlek.
I vårt fall hade jag en släkting med mentala problem. Hon vägrade bara konsekvent att skriva på någonting överhuvudtaget. Och vägrade godkänna att vi övriga skulle sköta försäljningen av fastigheterna. Men hon hade inget annat förslag. Så vi fick begära boutredningsman. Sedan försökte släktingen få boutredningsmannen avsatt, vilket måste hanteras i tingsrätten. Boutredningsmannen får inte sälja fastigheter på eget bevåg. Försäljningen måste godkännas av tingsrätten, det beslutet överklagades, först till Hovrätten, som nekade prövningstillstånd, sedan överklagades beslutet om nekat prövningstillstånd till HD, som nekade prövningstillstånd. Allt medan köparen väntade på att få tillträda. Och varje beslut som boutredningsmannen tog överklagades via tingsrätten.
I vårt fall valde boutrednigsmannen att dra en större andel av arvodet från den strulande släktingens lott. Ett beslut jag blev väldigt förvånad över. Trodde inte att det var möjligt att göra så.
Men det fanns alltså inget att utreda i vårt fall. Det var bara för advokaten att exekvera försäljning av lösöre och villa och sommarstuga. Utöver att arvodet blev högt blev det även andra "onödiga" kostnader. Vi arvingar fick inte röja i husen. Firmor fick anlitas för att sortera lösöre, röja och städa. Min strulande släkting fick tillträde till villan i 4h för att välja lösöre. Hon ockuperade sedan huset i 3 månader, advokaten bytte sedan lås medan hon var tillfälligt ute. Efter det fick ingen av oss gå in i huset.
Släktingen anlitade advokater (hon hann avverka 5 st), de brukade avsäga sig uppdraget eller blev avksedade inom 2 veckor. Under de perioder hon hade advokat, gick ärendet snabbare utan en massa överklaganden.
Fallet där det kostade 200 000 stod det om i tidningen för en del år sedan, I det fallet bestod boet endast av ett bankkonto med typ 215 000 kr. Advokaten prickades senare för agerandet (han tog alltså 200 000 i arvode och delade ut 15 000). Han prickades inte för det höga arvodet, utan för att han borde vägrat åta sig uppdraget efterssom han borde insett att arvodet skulle bli orimligt högt i förhållade till boets storlek.
I vårt fall hade jag en släkting med mentala problem. Hon vägrade bara konsekvent att skriva på någonting överhuvudtaget. Och vägrade godkänna att vi övriga skulle sköta försäljningen av fastigheterna. Men hon hade inget annat förslag. Så vi fick begära boutredningsman. Sedan försökte släktingen få boutredningsmannen avsatt, vilket måste hanteras i tingsrätten. Boutredningsmannen får inte sälja fastigheter på eget bevåg. Försäljningen måste godkännas av tingsrätten, det beslutet överklagades, först till Hovrätten, som nekade prövningstillstånd, sedan överklagades beslutet om nekat prövningstillstånd till HD, som nekade prövningstillstånd. Allt medan köparen väntade på att få tillträda. Och varje beslut som boutredningsmannen tog överklagades via tingsrätten.
I vårt fall valde boutrednigsmannen att dra en större andel av arvodet från den strulande släktingens lott. Ett beslut jag blev väldigt förvånad över. Trodde inte att det var möjligt att göra så.
Men det fanns alltså inget att utreda i vårt fall. Det var bara för advokaten att exekvera försäljning av lösöre och villa och sommarstuga. Utöver att arvodet blev högt blev det även andra "onödiga" kostnader. Vi arvingar fick inte röja i husen. Firmor fick anlitas för att sortera lösöre, röja och städa. Min strulande släkting fick tillträde till villan i 4h för att välja lösöre. Hon ockuperade sedan huset i 3 månader, advokaten bytte sedan lås medan hon var tillfälligt ute. Efter det fick ingen av oss gå in i huset.
Släktingen anlitade advokater (hon hann avverka 5 st), de brukade avsäga sig uppdraget eller blev avksedade inom 2 veckor. Under de perioder hon hade advokat, gick ärendet snabbare utan en massa överklaganden.
Det där med att spåra betalningar är besvärligt. Du kan nog få ut kontoutdrag. Men de visar bara att pengar har betalats ut. Banken avslöjar inte vem som är mottagare annat än om det är polisen som frågar.
Medlem
· Västernorrland
· 10 929 inlägg
När det gäller pengar som gått till syskon i "förskott" så ska man ju dessutom kunna bevisa saken också.......Vad den som lever gör med sina pengar är ju helt upp till denne och det är ju extremt svårt i efterhand att påstå att det handlar om nån ev utdelning på framtida arv. Man kan ju såklart hävda det men det är nog en lång och snårig väg att bevisa det också. Om inte annat troligen väldigt dyrt...........
Har en bekant vars mamma vann redigt mycket på triss och en av syskonen var ju inte direkt ekonomisk om man säger så och övriga syskon var väl inte så roade. När mamman väl dog så var det inte så mycket kvar att dela ut......Alla var medvetna om saken men vad skulle de göra. Den oekonomiska systern hade i många omgångar tagit ut åtskilliga tusenlappar och ibland 10k och syskonet påstod bara att hon hade hjälpt mamma att handla. Dyr mjölk kanske.....
Har en bekant vars mamma vann redigt mycket på triss och en av syskonen var ju inte direkt ekonomisk om man säger så och övriga syskon var väl inte så roade. När mamman väl dog så var det inte så mycket kvar att dela ut......Alla var medvetna om saken men vad skulle de göra. Den oekonomiska systern hade i många omgångar tagit ut åtskilliga tusenlappar och ibland 10k och syskonet påstod bara att hon hade hjälpt mamma att handla. Dyr mjölk kanske.....
Det ända som är säkert det är att ingen kommer vara nöjd med bouppdelningen när den är klar.
A känner sig överkörd. Allt A gjort är att hjälpa sin förälder vilket ingen annan velat göra. A har absolut inte tagit ut några pengar till sig själv. Vill absolut inte visa något
B har accepterat att A har skött ekonomin.
B börjar misstänka att A har haft svårt att skilja på plånböckerna. B hittar ett konto utdrag som stödjer sin teori
Det som är helt säkert att kontoutdraget visar det är avgrunden mellan syskonen. För även om B har rätt så kommer inte A erkänna det.
Tänk vad pengar kan ställa till med.
A känner sig överkörd. Allt A gjort är att hjälpa sin förälder vilket ingen annan velat göra. A har absolut inte tagit ut några pengar till sig själv. Vill absolut inte visa något
B har accepterat att A har skött ekonomin.
B börjar misstänka att A har haft svårt att skilja på plånböckerna. B hittar ett konto utdrag som stödjer sin teori
Det som är helt säkert att kontoutdraget visar det är avgrunden mellan syskonen. För även om B har rätt så kommer inte A erkänna det.
Tänk vad pengar kan ställa till med.
Om en boutredare ska börja spåra pengaflöden kommer kostnaden att springa iväg. I synnerhet om en part anlitar ett ombud som pepprar boutredaren med frågor som ska besvaras och krav på information som ska sammanställas.
Vilken dimension är det på dödsboets värde, talar vi om 100.000, 1 miljon, 10 miljoner?
Vilken dimension är det på dödsboets värde, talar vi om 100.000, 1 miljon, 10 miljoner?
Är TS syskon B eller C?