Återigen - Hutlöst av Lantmäteriet

18k läst  124 svar

  1. Swetrot
    Medlem Nivå 11
    Det behövs fler lantmätare, men utbildningen är lång och lönen tämligen medioker. Det är inte så svårt att hitta bättre betalda jobb för motsvarande kunskaper och utbildning.
     
  2. B
    Allvetare · Nivå 13
    Ja, huvudproblemet enligt de flesta artiklarna är ju att Lantmäteriet har ett rekryteringsbehov på ca 200 personer årligen. Men hur många blir sugna på att studera till lantmätare, när man bara får skäll på Byggahus.se? :p
     
    Joyn gillar
  3. KnockOnWood
    Husägare · Nivå 25
    El_konsult och SonnyListon gillar
  4. harry73
    Allvetare · Nivå 16
    Artikeln var mer för att skapa debatt än att det var ett seriöst förslag tror jag.
     
  5. catherineb
    Medlem Nivå 6
    Ja, våran avstyckning kostade 25.000. Helt sanslöst.

    (Då har vi dessutom behövt betala 15.000 för förhandsbesked och 30.000 för bygglov....)
     
    leffe-e gillar
  6. KnockOnWood
    Husägare · Nivå 25
    Skojar du?
    Metria är ett helägt statligt AB, som bildades för att i någon mån reda ut djungeln i Lantmäteriets verksamhet.
    Det är inte mer privat än Systembolaget.
    https://metria.se/om-metria/historik/
     
  7. B
    Allvetare · Nivå 13
    Du har rätt, jag har fel. Bolagiserat, inte privatiserat, Dvs, det är ett vinstdrivande bolag som ska verka i konkurrens med andra. Till skillnad fran Lantmäteriet som är en myndighet.
     
  8. C
    Medlem Nivå 1
    Du framför ingen synpunkt på lantmäteriförrättningens totalkostnad, men antyder att du kan anlita raketforskare för 1450 kronor/timme, vilket jag betvivlar.
    Denna timkostnad är långt över lantmätarens lön, för kostnaden ska täcka IT-system, lokaler, mätinstrument, fordon, restid samt inte minst den överbyggnad som består av ett myller av onyttigt liv på huvudkontoret (controllers, hårchefer, utlandsprojekt och samordnare av alla de slag).
    Timkostnaden går inte alls att jämföra med något konsultarvode, eftersom man får en del saker som du antagligen inte tänker på:
    • Rättssäker opartisk hantering och prövning enligt förvaltningslagen m.fl. lagar. Myndigheten beaktar de olika parternas intressen samt olika allmänintressen. Konsulter behöver inte diarieföra handlingar och samtal. De behöver bara beakta sin kunds intressen.
    • Resor mellan myndighetens kontor och förrättningsstället ingår utan kostnad av rättviseskäl.
    • Gränsmarkeringsmaterial ingår utan kostnad. Det är vanligtvis särskilda stålrör med förankringsmekanism längst ned. De "käppar" som du talar om är träläkt som sätts i rören efteråt för att man ska se på håll var de är tills man har lärt sig hitta dem.
    • Slutprodukten, den så kallade arkivakten, lagras digitalt (300 dpi, DJVU-format) i datacenter i bergrum i evärdlig tid och serveras på begäran inom någon sekund. Beställer man en utredning från en konsult får man hålla reda på den själv.
    • De viktigaste uppgifterna ur akten sammanställs med innehållet i andra förrättningsakter till ett fastighetsregister, som också hålls tillgängligt.
    • Vissa lantmäterikontor har en så kallad "allmänhetens dator" där du kostnadsfritt kan söka i arkiven.
    Att det är brist på lantmätare är en myt som lantmäteriledningen gärna odlar - helt enkelt eftersom deras arbete vore lättare om det fanns mer utbud att välja och vraka bland - och att det skulle finnas mer personal att kasta på problemen som de själva skapar. För några år sedan höll de på att lägga ner kontor som de tyckte var för små - och skickade hem personalen. Nu sysslar de personerna med annat.

    Sanningen är snarare att det finns lagom många lantmätare, men tekniska problem slösar bort hälften av deras arbetstid. Alltså skulle de få dubbelt så mycket gjort om systemen förbättrades genom att buggar åtgärdades samt prestanda och användbarhet optimerades. Detta är vad som vore möjligt med känd och beprövad teknik som funnits i decennier. (Om man sedan dessutom använder nyare teknik som artificiell intelligens skulle man på sikt få ännu bättre effekt.) Chefspersoner saknar dock kapacitet att nöta på och enträget lösa en mängd små problem så att saker så småningom fungerar bättre. De är mer intresserade av att implementera någon trendig metod som heter något på engelska och är revolutionerande. Det kan dom skriva om i sitt CV när de söker nästa chefsjobb.

    Den som vill fördjupa sig bör läsa den klassiska boken "Jävla skitsystem!". Den handlar om andra myndigheter men kunde ha handlat om Lantmäteriet. Där beskrivs varför myndigheters tekniska handläggningssystem aldrig kan bli bra. T.ex. blir utvecklingsprojekt alltid försenade och man tvingas prioritera bort användbarhet och prestanda. När systemet är infört är det inte längre intressant att förbättra, eftersom man bara ska använda systemet i några år till och sedan skapa ett nytt, så man spar på resurserna till det i stället. Det nya systemet blir några år försenat och har samma typ av problem som det gamla. Detta leder till usel digital arbetsmiljö och dålig effektivitet som inte medger ett attraktivt löneutrymme. Därför slutar de som kan från myndigheten. Gäller polis, sjukvård, lantmäteri med flera offentliga verksamheter.

    Ett extra problem för myndigheter i kris är att ledningen måste visa regeringen att man gör saker. Därför gör man saker. Det innebär dock vanligtvis att man rör om i verksamheter och stör även sådant som fungerade förut. Dessutom börjar man tricksa för att förbättra statistiken. Beslagtar tullen en pall piratkopierade handväskor lägger man upp ett ärende för varje väska - och markerar det som uppklarat. Eller så ställer sig polisen vid vägen och samlar in körkort och böter för att få till antalet uppklarade brott. Klagar byggbranschen mycket på att lantmäteriförrättningar fördröjer byggnation kraftsamlar myndigheten för att prioritera dessa ärenden. Nästa möte med regeringen har man en förbättring att visa upp. Men då har man åsidosatt någon annan ärendetyp och snart börjar någon annan grupp klaga.
     
    Kire_78, Ljus, Joyn och 13 till gillar
  9. Raptor50
    Medlem Nivå 11
    Skapa konkurrensen
    Ja man ser ju hur det gick med bilprovningen. Den blev inte direkt billigare efter fler kunde besikta bilen.
     
  10. A
    Medlem Nivå 1
    Har liknande erfarenheter, 11 månader fick jag som svar när ja frågade hur lång tid det skulle ta. Jag gick in på Lantmäteriets kontor i Arvidsjaur. Inte direkt så att dom har mycket göra, det som tar tid är för huvudkontoret att utse en lantmäteriförättare (som kan sitta varsomhelst i landet), killen som sätter ut pinnarna, lokala kontoret, har hur mycket tid somhelst.

    När jag drog igång mitt projekt pratade jag med en hel del byggföretag i området och alla varnade mig för dels detta, och skyhöga kostnader för detaljplan och annat, detta är alltså kring ett projekt med 3km till närmsta granne, mitt ut i skogen. Idioti. Byggarna berättar att många projekt (i miljonklassen) som Arvidsjaur går miste om pga av byråkrati och handläggningstider, inte direkt så att den kommunen har råd med det, men det går väl hand i hand med den långsamma kvävningen av vår glesbyggd.

    Iaf, ja kom överens med Sveaskog om att jag kunde börja bearbeta marken innan pinnarna är utsatta så inte projektet försenas med ett år.

    Inkompetens, inneffektivitet, slöseri med tid och skattepengar. Helt sjukt.
     
    leffe-e gillar
  11. Jckssn
    Medlem Nivå 7
    Den kanske inte blev billigare, men tillgängligheten har ökat.

    Vi ska stycka av en jordbruksfastighet idag som vi ska köpa.

    Den består av 7 skiften idag, 3st av dom ska styckas ur och bilda egen fastighet.
    Inga nya gränsdragningar utan befintliga används.
    Beräknad tidsåtgång? Minst 11 månader, 12-16 månader är inget onormalt.

    Det är orimligt
     
    nameloser och SonnyListon gillar
  12. E
    Medlem Nivå 1
    Vi överklagade en hutlös ospecificerad räkning hos Miljööverdomstolen. Och fick rätt!
     
    Kennethihbg gillar
  13. bisterfinnen
    Medlem Nivå 4
    Nästa gång, be någon ansvarig på ditt kommunala eller statliga lantmäteri berätta om ”ärendebalansen” och hur de jobbar med den. Skråmentaliteten är skrämmande.
     
  14. M
    Medlem Nivå 5
    Antalet besiktningsstationer har mer än fördubblats sedan privatiseringen. Hur många arbetstillfällen har skapats?

    Tidigare kunde första lediga tid vara om en månad, på en tid som inte passade så man fick ta ledigt från jobbet etc. Nu kan jag köra till Bilorovningen eller Besikta i morgon om jag vill.

    Sedan är frågan om Svensk Bilprovning gick runt tidigare, eller om staten fick skjuta till pengar? Vet inte hur man får fram den informationen.
     
  15. S
    Medlem Nivå 13
    Bilprovningen gick med vinst, åtminstone åren innan privatiseringen. Visst har tillgängligheten förbättrats, men jag tycker också att det går mycket fortare att besiktiga nuförtiden. Jag är tveksam till att införa vinstincitament i kontrollfunktioner, av den anledningen.
     

Hej där! Skaffa ett konto gratis så kan du också ställa frågor i forumet. :love: