Åsikter om timmerhus grund?
Hej,
Medveten om att det finns väldigt många och delade åsikter om hur man ska (eller kanske inte alls) isolera gamla timmerhus osv. Lika delade åsikter är det med betong i gamla hus, men på bilden nedan syns hur jag har tänkt bygga upp det nya golvet.
Det gamla golvet var av typen "krypgrund", ca 40 cm från marknivå. Isoleringen låg mestadels nere på marken. Delvis ruttet och dåligt skick på bjälklaget.
Det nya golvet skulle bestå av ett lager makadam (10-20 cm) följt med cellplast skivor (15 cm) och betongplatta (10 cm). Denna nivå för att inte gjuta betongplattan mot timret. Plattan hamnar just under stenfotens övre kant. Sen på denna betongplatta skulle ett trä bjälklag byggas upp till tröskelhöjd (cirka 30 cm). Träfiber isoleringens tjocklek på plattan räcker till 23 cm.
Finns det något som direkt skriker rött när ni ser uppbyggnaden? Det jag själv mest är osäker på är tjärpapprets vara eller icke-vara. Skulle ni skippa det och sätta isoleringen rakt på plattan?
Tack på förhand.
(Menade syllmatta inte sockelmatta på bilden)
Medveten om att det finns väldigt många och delade åsikter om hur man ska (eller kanske inte alls) isolera gamla timmerhus osv. Lika delade åsikter är det med betong i gamla hus, men på bilden nedan syns hur jag har tänkt bygga upp det nya golvet.
Det gamla golvet var av typen "krypgrund", ca 40 cm från marknivå. Isoleringen låg mestadels nere på marken. Delvis ruttet och dåligt skick på bjälklaget.
Det nya golvet skulle bestå av ett lager makadam (10-20 cm) följt med cellplast skivor (15 cm) och betongplatta (10 cm). Denna nivå för att inte gjuta betongplattan mot timret. Plattan hamnar just under stenfotens övre kant. Sen på denna betongplatta skulle ett trä bjälklag byggas upp till tröskelhöjd (cirka 30 cm). Träfiber isoleringens tjocklek på plattan räcker till 23 cm.
Finns det något som direkt skriker rött när ni ser uppbyggnaden? Det jag själv mest är osäker på är tjärpapprets vara eller icke-vara. Skulle ni skippa det och sätta isoleringen rakt på plattan?
Tack på förhand.
(Menade syllmatta inte sockelmatta på bilden)
Den där konstruktionen var populär när folk renoverade på 70-talet. Räknas i dag som riskkonstruktion. Dock med betydligt mindre risk än den nyare riskkonstruktionen att gjuta betongen så den når upp på timret.
Det var första tanken men precis alla sa olika om krypgrund och varmgrund osv. En person rekomenderar en ventilerad grund, och den andre att det ska vara så tätt som möjligt. Grunden var som sagt krypgrund förut, med 40 cm från mark.useless skrev:
Grunden var VÄLDIGT ventilerad, det blåste rakt genom eftersom två stenar (h:40 b:~100) var "borta", plus några mindre ventilationshål.
Allt detta gjorde mig osäker på vad som var bäst och med tanke på att golvet (i denna del av huset) var i dåligt skick så började jag tänka i andra banor.
Var inne på det en sväng också. Kanske kör på det i nästa del av gården. Sjunker skumglas ihop mycket genom åren?K KMNelhas skrev:
Jo är medveten om att konstruktionen har sina brister men på 70-talet var det väl främst utan isolering under plattorna? Är denna med 15 cm (10 cm+5 cm) EPS skivor lika riskfylld?H heimlaga skrev:
Granngårdarna på samma backe är båda från 70-talet, platta rakt på mark (sand) och dessa har varit fuktfria.
Jag hade nog skippat tjärpappen men lagt ett lager plast ovanpå eller under cellplasten för att garantera noll fuktvandring upp i betongen...
Tittar själv på en liknande lösning men tänker mig ett tunnare lager singel i botten plast för att sedan fylla på med lättklinker/leca.. vet inte om jag gör en platta eller bara plint för att hålla upp golvet.
gillar tanken på att slippa bila upp en platta för att dra nytt avlopp etc.
/ATW
Tittar själv på en liknande lösning men tänker mig ett tunnare lager singel i botten plast för att sedan fylla på med lättklinker/leca.. vet inte om jag gör en platta eller bara plint för att hålla upp golvet.
gillar tanken på att slippa bila upp en platta för att dra nytt avlopp etc.
/ATW
Såvitt jag förstått det "ska det inte göra det". Tittar man på var det används förutom i husgrunder såsom vägbyggen, kanalbankar etc. så borde det vara formstabilt över tid men samtidigt är det ju ett relativt nytt material så jag gissar att man inte kan veta förrän om 10+ år.D Daystar skrev:
I min gamla mullbänk vilar bjälklaget även på lecasten som står på marken så jag hoppas att det håller över tid. I en annan del av huset har jag valt att lägga lecan på skumglaset. Det senare är inte färdigbyggt ännu men det blir väl ett bra test för hur det utvecklar sig över den kommande generationen.
Kan du inte klä nedersta timmervarven, tex med syllisolering eller tunn plåt, lägga mer markisolering och gjuta plattan i färdig golvhöjd? Då passar man på att lägga ner golvvärmeslang samtidigt. Även om man behåller radiatorerna för att slippa kallras från fönstren kan det vara gött att golven är lite ljumna. Eller bara för att förbereda, slang kostar inte mycket extra i sammanhanget så även du inte idag vill kosta på golvvärmen så blir det aldrig så enkelt som nu.
Troligen så ser vår konstruktion exakt ut på ett snarlikt sätt, men vi har grov kross underst, betong och sen isolering/fuktspärr i plast och golvspån. Har klarat sig sen 1967 eller längre. Men det är en grusås och extremt väldränerad mark naturligt, jag bedömer att det är därför det klarat sig. Om jag hade gjort om det idag om jag fått chansen, nej det hade jag inte.D Daystar skrev:
Svaret är absolut nej.P Processengine skrev:
Många okunniga byggare på jakt efter snabba pengar rekommenderar den lösningen. Det är så enkelt för byggaren och enkelt för kunden och en kort tid är allt så modernt och fint.
Det som sedan händer är att när ångtrycket i jordmassan under golvet stiger så pressas fukten uppåt. Eftersom den har svårt att söka sig fram genom isolering och betong så pressas fukten upp genom mellanväggssyllarna och utåt mot ytterväggarna där ytterväggssyllarna är halvt ingjutna.
Efter något årtionde får man lyfta huset och pika bort betonggolven och timra in ett eller flera nya stockvarv där det gamla timret har blivit till kompostjord utan någon bärighet. Fast då är byggaren redan försvunnen eller åtminstone fri från ansvar och husägaren får betala. Igen.
Ett bra sätt att hålla byggnadsbranschen sysselsatt men jag tycker synd om husägaren som skall betala.
Dessutom vet jag av egen erfarenhet hur skitigt och obekvämt det är att lyfta ett hus och byta några stockvarv. Det går bra att göra det när man vet att huset har stått i 150 år och det är 150 år till nästa gång det skall lyftas men man tappar lusten och arbetsmotivationen om det skall göras om ofta.
Redigerat: