Armering av vägg / stödmur - bistål eller armeringsjärn
Hej!
Frågor .:
- Vilka skift skall armeras?
- Måste behandlat bistål användas (i bakgrund 1 och 2 nedan)?
- Behöver väggen / muren förstärkas på annat sätt än armering?
Beskrivning
Eftersom 12m x 8mm armeringsjärn kan användas, minskar svinnet med 1m/skarv genom att använda vanliga armeringsjärn istället för bistål.
Min fundering är vilken skillnad i hållfasthet / funktion det är mellan 4mm bistål och 8mm armeringsjärn.
När jag gogglar runt, inser jag att det finns lite olika strategier hur armering i vägg / stödmur bör lösas.
Detta har medfört en osäkerhet på armeringens uppgift samt val av armering (i dessa nedanstående fall - bakgrund 1 och 2).
Vissa hävdar att jordtrycket är problemet.
- Men enda jordtryck som kan uppstå, är vid återfyllnad (som jag ser det)
När jorden är återförd, kommer trycket mot väggen att inte att förändras eller vara så stort.
Även om ett fordon körs "nära" väggen, kommer belastningen på väggen/stödmuren inte att förändras nämnvärt (som jag ser det).
ex. En bil ger ett tryck rakt ned i 4-punkter, med samma belastning som kanske 1m3 sand.
Att den skulle kunna trycka sanden i sidled mot väggen - känns inte korrekt.
Alla rekommenderar - Armera nedersta och översta skiftet. (det tror jag är korrekt)
Mellan översta och nedersta skiftet varierar rekommendationen - vart tredje skift, vart annat skift eller varje skift.
Vissa hävdar att det måste vara behandlat bistål (obehandlat räcker inte).
Andra menar att 4mm bistål är det som gäller. I mina fall nedan, räcker det inte med 8mm armeringsjärn.
Det finns även rekommendationer att placera rostfria bistål, snett ut från väggen till en sten - för att ytterligare stabilisera väggen. (en sådan lösning skulle avsevärt försvåra isoleringen utanför vägg)
Bakgrund 1
Planerar att bygga en 8m lång källarvägg (murad av 190x190x590mm Lecablock), som ska placeras på en kantbalk (400 x 250mm) - Kantbalken kommer att armeras med 7st 12mm armeringsjärn och hållas upp av en - typ husbygel. Väggen kommer att vara ca 1600mm under mark, och isoleras på utsidan med någon dränskiva (ex. Pordrän). Detta innebär förmodligen att den murade väggen kommer att vara ganska torr. Utanför isoleringen kommer det att fyllas med främst sand.
Väggen kommer att belastas med några 1000kg och i mitten kommer det att placeras en 4m lång HEA160 till en annan vägg.
Bakgrund 2
Planerar även en stödmur med samma typ av Lecablock (4m lång - ca 1800mm under mark), Även den ska isoleras på marksidan med en dränskiva. (för att hållas torrare) - Belastningen på stödmuren blir inte stor - möjligen fönster och tak.
Frågor .:
- Vilka skift skall armeras?
- Måste behandlat bistål användas (i bakgrund 1 och 2 nedan)?
- Behöver väggen / muren förstärkas på annat sätt än armering?
Beskrivning
Eftersom 12m x 8mm armeringsjärn kan användas, minskar svinnet med 1m/skarv genom att använda vanliga armeringsjärn istället för bistål.
Min fundering är vilken skillnad i hållfasthet / funktion det är mellan 4mm bistål och 8mm armeringsjärn.
När jag gogglar runt, inser jag att det finns lite olika strategier hur armering i vägg / stödmur bör lösas.
Detta har medfört en osäkerhet på armeringens uppgift samt val av armering (i dessa nedanstående fall - bakgrund 1 och 2).
Vissa hävdar att jordtrycket är problemet.
- Men enda jordtryck som kan uppstå, är vid återfyllnad (som jag ser det)
När jorden är återförd, kommer trycket mot väggen att inte att förändras eller vara så stort.
Även om ett fordon körs "nära" väggen, kommer belastningen på väggen/stödmuren inte att förändras nämnvärt (som jag ser det).
ex. En bil ger ett tryck rakt ned i 4-punkter, med samma belastning som kanske 1m3 sand.
Att den skulle kunna trycka sanden i sidled mot väggen - känns inte korrekt.
Alla rekommenderar - Armera nedersta och översta skiftet. (det tror jag är korrekt)
Mellan översta och nedersta skiftet varierar rekommendationen - vart tredje skift, vart annat skift eller varje skift.
Vissa hävdar att det måste vara behandlat bistål (obehandlat räcker inte).
Andra menar att 4mm bistål är det som gäller. I mina fall nedan, räcker det inte med 8mm armeringsjärn.
Det finns även rekommendationer att placera rostfria bistål, snett ut från väggen till en sten - för att ytterligare stabilisera väggen. (en sådan lösning skulle avsevärt försvåra isoleringen utanför vägg)
Bakgrund 1
Planerar att bygga en 8m lång källarvägg (murad av 190x190x590mm Lecablock), som ska placeras på en kantbalk (400 x 250mm) - Kantbalken kommer att armeras med 7st 12mm armeringsjärn och hållas upp av en - typ husbygel. Väggen kommer att vara ca 1600mm under mark, och isoleras på utsidan med någon dränskiva (ex. Pordrän). Detta innebär förmodligen att den murade väggen kommer att vara ganska torr. Utanför isoleringen kommer det att fyllas med främst sand.
Väggen kommer att belastas med några 1000kg och i mitten kommer det att placeras en 4m lång HEA160 till en annan vägg.
Bakgrund 2
Planerar även en stödmur med samma typ av Lecablock (4m lång - ca 1800mm under mark), Även den ska isoleras på marksidan med en dränskiva. (för att hållas torrare) - Belastningen på stödmuren blir inte stor - möjligen fönster och tak.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Jag rekommenderar att följa leverantörens anvisningar gällande armeringstyp. I källarväggen behövs det inga rostfria bistål så som du beskriver förutsättningarna.
Jag förstår dock inte riktigt helt hur det är tänkt, du kanske kan lägga upp några enkla skisser?
Upplagsförhållandena är väldigt viktigt för murade konstruktioner så för stödmuren skulle jag istället fundera på en betongkonstruktion framför murat.
Jag förstår dock inte riktigt helt hur det är tänkt, du kanske kan lägga upp några enkla skisser?
Upplagsförhållandena är väldigt viktigt för murade konstruktioner så för stödmuren skulle jag istället fundera på en betongkonstruktion framför murat.
1) Det finns inga direkta anvisningar alls för mitt fall från Weber / Finja.
Det närmaste jag hittat "För att stärka och stabilisera murverket, kan det armeras. Armeringen läggs mellan första och andra skiftet samt mellan näst sista och sista skiftet. Normalt armeras mellan var tredje skift samt över och under öppningar." Ref .: Weber
De har heller inget exempel med "vanliga" armeringsjärn. (för att kunna jämföra ev hållfasthet med bistål.)
För mig skulle bistål bli ungefär 2,5ggr dyrare (med samma mängd armering)
2) Det finns ingen (vad jag vet) som dimensionerar sulan som jag gjort ("den ska hålla" / vara intakt vad som än händer)
Varför jag planerar en ovanligt bred kantbalk är för att
Ingen mark lutar mot huset(väggen) eller stödmuren. Den enda kraft från sidan är någon form av jordtryck. Sanden (silt) som jag kommer att återfylla med utanför isoleringen. Den har rasvinkel 0 grader (pga. olika orsaker).
Jag vet just nu inte vad en armering skulle tillföra för mig - Vilken kraft den skulle motverka i mitt fall?
Det närmaste "tips" jag hittade från Weber trädgårdsmurar är detta förslag .:
- Rostfria Bistål från 5:te skiftet in i en "sten"
Men den omöjliggör isolering av muren, för att hålla den torr.
Att jag väljer mura istället för gjuta stödmuren - är en prisfråga - jag tror det blir betydligt billigare att mura.
Det närmaste jag hittat "För att stärka och stabilisera murverket, kan det armeras. Armeringen läggs mellan första och andra skiftet samt mellan näst sista och sista skiftet. Normalt armeras mellan var tredje skift samt över och under öppningar." Ref .: Weber
De har heller inget exempel med "vanliga" armeringsjärn. (för att kunna jämföra ev hållfasthet med bistål.)
För mig skulle bistål bli ungefär 2,5ggr dyrare (med samma mängd armering)
2) Det finns ingen (vad jag vet) som dimensionerar sulan som jag gjort ("den ska hålla" / vara intakt vad som än händer)
Varför jag planerar en ovanligt bred kantbalk är för att
- a) Minska marktrycket från väggen / huset mot mark
- b) Inte enkelt att bygga en gjutform för kantbalken som blir "exakt" under syllen på huset ovanför.
- Område1 visar placeringen av väggen på ca 8m
- Område2 visar var stödmuren ska placeras
- Område3 visar en tänkt uppfart (ca 2m bred)
Ingen mark lutar mot huset(väggen) eller stödmuren. Den enda kraft från sidan är någon form av jordtryck. Sanden (silt) som jag kommer att återfylla med utanför isoleringen. Den har rasvinkel 0 grader (pga. olika orsaker).
Jag vet just nu inte vad en armering skulle tillföra för mig - Vilken kraft den skulle motverka i mitt fall?
Det närmaste "tips" jag hittade från Weber trädgårdsmurar är detta förslag .:
- Rostfria Bistål från 5:te skiftet in i en "sten"
Men den omöjliggör isolering av muren, för att hålla den torr.
Att jag väljer mura istället för gjuta stödmuren - är en prisfråga - jag tror det blir betydligt billigare att mura.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
På sidan 11 och framåt har du några tabeller du kan kika på med olika vägghöjder, murblock, upplagsförhållanden, olika motfyllnadsdjup samt olika motfyllnadsmassor. https://www.se.weber/files/se/2020-11/projekteringsanvisning_leca_block.pdf
Vill du spara in på mängden bistål kan du skapa lämpliga upplag för att minska momentet i väggen. Exempelvis kan du gjuta en betongpelare under HEA-balken samt gjuta översta skiftet i betong. Antar att vägg 1 är en gavelvägg med ett träbjälklag vilande på HEA-balken.
Ligger det ett bjälklag på stödmuren?
Ett annat alternativ är att återfalla med mer lämpliga massor än silt då detta ger ett högre tryck på väggen än exempelvis makadam.
Dina tankar om jordtryck är lite fel. Jordtrycket är konstant och försvinner inte efter uppfyllnadsfasen. Dock kan det uppstå större laster utöver jordtrycket exempelvis om man packar massorna. Laster från fordon är absolut inte försumbart utan något man ska ta i beaktning.
Vill du spara in på mängden bistål kan du skapa lämpliga upplag för att minska momentet i väggen. Exempelvis kan du gjuta en betongpelare under HEA-balken samt gjuta översta skiftet i betong. Antar att vägg 1 är en gavelvägg med ett träbjälklag vilande på HEA-balken.
Ligger det ett bjälklag på stödmuren?
Ett annat alternativ är att återfalla med mer lämpliga massor än silt då detta ger ett högre tryck på väggen än exempelvis makadam.
Dina tankar om jordtryck är lite fel. Jordtrycket är konstant och försvinner inte efter uppfyllnadsfasen. Dock kan det uppstå större laster utöver jordtrycket exempelvis om man packar massorna. Laster från fordon är absolut inte försumbart utan något man ska ta i beaktning.
Tack för reflektionerna men frågorna kvarstår...
Nu kommer det inte att muras med Webers stenar utan Finjas...
(med en annan struktur - Bättre eller sämre?)
Den tabell som kanske ligger närmast visar att jag håller på med ett "omöjligt" projekt.
Inte ens 2st bistål i varje skift skulle räcka.
Om jag utgår från samma "pengar" Skulle 5st 8mm armeringsjärn / skift bli svagare än 2st bistål?
Att gjuta en betongpelare under HEA-balken är uteslutet (då hade inte HEA-balken ens behövts beräknas)
Jepp - "vägg1" är en gavelvägg och kommer att försöka "mura" så kompakt som möjligt under syllen (om det räknas som "bjälklag" vet jag inte) - dvs. behålla samma nivå på byggnaden som idag finns ovanför källaren.
Antag densiteten på silt ligger på ca 20kN/m3 - vilket något ton vertikalt tryck inte kommer att tillföra så stort horisontalt tryck. (procentuellt) - det är min känsla.
Har studerat denna tabell (som jag till en början tyckte vara bra) Men - den bygger på att muren inte har någon "grund" eller sulfot. dvs. grundstenen kan "vicka" (vilket inte min vägg kan göra)B bossespecial skrev:
Nu kommer det inte att muras med Webers stenar utan Finjas...
(med en annan struktur - Bättre eller sämre?)
Den tabell som kanske ligger närmast visar att jag håller på med ett "omöjligt" projekt.
Inte ens 2st bistål i varje skift skulle räcka.
Om jag utgår från samma "pengar" Skulle 5st 8mm armeringsjärn / skift bli svagare än 2st bistål?
Vilka moment är det som ska förhindras? Vad menas med "upplag"?B bossespecial skrev:
Att gjuta en betongpelare under HEA-balken är uteslutet (då hade inte HEA-balken ens behövts beräknas)
Jepp - "vägg1" är en gavelvägg och kommer att försöka "mura" så kompakt som möjligt under syllen (om det räknas som "bjälklag" vet jag inte) - dvs. behålla samma nivå på byggnaden som idag finns ovanför källaren.
Hur kan det göra det?B bossespecial skrev:
Absolut är jordtrycket konstant, men för att jordtrycket ska öka, måste inte något röra på sig?B bossespecial skrev:
Antag densiteten på silt ligger på ca 20kN/m3 - vilket något ton vertikalt tryck inte kommer att tillföra så stort horisontalt tryck. (procentuellt) - det är min känsla.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Skissa gärna en sektion genom byggnaden så förenklar det att förstå helheten. Din sula är stödet i underkant. Antar att du ska mura på denna? Din vägg kommer inte kunna föra över moment till din sula då detta möte kan ses som ledat. Har stenarna samma hållfasthet samt att du använder bruk och armering av samma hållfasthet som weber så kan du gå på tabellen.
Ett upplag är det som håller emot, benen är bordskivans upplag.
Ju fler upplag desto mindre böjande moment uppstår i den murade väggen pga jordtrycket.
En pelare är ett vertikalt bärverk och en balk är ett horisontellt bärverk.
Eftersom det är en gavel armerar du och gjuter det översta skiktet. Då blir detta en horisontell betongbalk som stagar väggen i överkant. Betongbalken stagas i sin tur av de tvärgående väggarna samt HEA-balken. Viktigt är då att HEA-balken sätts ihop med golvreglarna.
Silt har större jordtryckskoefficient än makadam Och ungefär samma tunghet, därav större jordtryck.
Jordtrycket ökar linjärt med djupet och är ~40% av jordens vikt(beror på jordmaterial givetvis)
Ett upplag är det som håller emot, benen är bordskivans upplag.
Ju fler upplag desto mindre böjande moment uppstår i den murade väggen pga jordtrycket.
En pelare är ett vertikalt bärverk och en balk är ett horisontellt bärverk.
Eftersom det är en gavel armerar du och gjuter det översta skiktet. Då blir detta en horisontell betongbalk som stagar väggen i överkant. Betongbalken stagas i sin tur av de tvärgående väggarna samt HEA-balken. Viktigt är då att HEA-balken sätts ihop med golvreglarna.
Silt har större jordtryckskoefficient än makadam Och ungefär samma tunghet, därav större jordtryck.
Jordtrycket ökar linjärt med djupet och är ~40% av jordens vikt(beror på jordmaterial givetvis)
Tack för din tid!
(samma skiss - inte i skala - kommer förmodligen att användas till både vägg och stödmur)
Armeringen (7st) som är inritat i kantbalken är 12mm medan villabygeln (som håller ihop golv och kantbalk) är 8mm och armeringsnätet i golvet 6mm. I detta fall finns 250mm isolering (med bra lambda).
Det som inte syns på skissen är att vertikala "dubbar" av armeringsjärn kommer att borras ned i kantbalken för att låsa nedersta skiftet.
Om du tittar på bilden jag skickade på "utgrävningen" - när jag går på marken - vilket vertikalt tryck kommer jorden att ge i sidled? på vissa ställen är den så kompakt att jordspaden har svårt att tränga ned. (den väggen du ser kommer inte att förändras av annat än "skyfall" - Då kommer sanden (som liknar mjöl i torrt tillstånd) att följa med pga. lutningen - Men om lutning saknas finns kommer "sanden" att ligga still.
Min typ av jord bildar sk. falsk kohetion (sgi Geoteknik) Absolut finns det begränsningar - men trycket är väldigt jämt fördelad (i förhållande till sten och grövre partiklar).
Men just nu känner jag att vi håller på att "flyta från ämnet".
En av mina frågor är - Hur stark är vanlig armering (8mm) i förhållande till 4mm bistål.
Den andra frågan - Blir det starkare med armering i varje skift, eller är det bara marginellt?
(dvs. hur mycket armering ska jag köpa?)
off topic .: Detta är egentligen ett dräneringsprojekt - Kunde inte dränera med markduk och vanliga dräneringsrör. Lade en spänd markduk över en hink, på markduken lades min sand - sedan hälldes vatten på sanden - inte en droppe kom i hinken... För mig har markduk eller byggplast har gett samma resultat.
Jag valde en annan lösning. Grundvattennivån ändras ganska mycket (runt en meter har jag uppmätt).
Nej den ska gjutas!B bossespecial skrev:
(samma skiss - inte i skala - kommer förmodligen att användas till både vägg och stödmur)
Armeringen (7st) som är inritat i kantbalken är 12mm medan villabygeln (som håller ihop golv och kantbalk) är 8mm och armeringsnätet i golvet 6mm. I detta fall finns 250mm isolering (med bra lambda).
Det som inte syns på skissen är att vertikala "dubbar" av armeringsjärn kommer att borras ned i kantbalken för att låsa nedersta skiftet.
Låter enkelt, men eftersom det är ett hus som stå ovanför - kommer jag inte att lyckas med gjutningen. Däremot har jag möjlighet till 8m (max 12m) långa armeringsjärn (dvs. utan skarv).B bossespecial skrev:
Hur görs detta? Min plan är att befintlig syll bara ska ligga på HEA-balken (med syllpapp mellan balk och syll) och den ska även "bara ligga på muren" - utsida på Leca block - jäms med yttre syllkant - Helst inte ända ut = köldbrygga - Den andra väggen är gjord av hålsten.B bossespecial skrev:
Jag försöker förstå vad du skriver - men förstår inte full ut.B bossespecial skrev:
Om du tittar på bilden jag skickade på "utgrävningen" - när jag går på marken - vilket vertikalt tryck kommer jorden att ge i sidled? på vissa ställen är den så kompakt att jordspaden har svårt att tränga ned. (den väggen du ser kommer inte att förändras av annat än "skyfall" - Då kommer sanden (som liknar mjöl i torrt tillstånd) att följa med pga. lutningen - Men om lutning saknas finns kommer "sanden" att ligga still.
Min typ av jord bildar sk. falsk kohetion (sgi Geoteknik) Absolut finns det begränsningar - men trycket är väldigt jämt fördelad (i förhållande till sten och grövre partiklar).
Men just nu känner jag att vi håller på att "flyta från ämnet".
En av mina frågor är - Hur stark är vanlig armering (8mm) i förhållande till 4mm bistål.
Den andra frågan - Blir det starkare med armering i varje skift, eller är det bara marginellt?
(dvs. hur mycket armering ska jag köpa?)
off topic .: Detta är egentligen ett dräneringsprojekt - Kunde inte dränera med markduk och vanliga dräneringsrör. Lade en spänd markduk över en hink, på markduken lades min sand - sedan hälldes vatten på sanden - inte en droppe kom i hinken... För mig har markduk eller byggplast har gett samma resultat.
Jag valde en annan lösning. Grundvattennivån ändras ganska mycket (runt en meter har jag uppmätt).
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Det ser ut på skissen som om plattan även gjuts mot stenen. I sådant fall kan du skippa dubbarna då plattan agerar mothåll.
Det du måste säkerställa att gavelväggen har ett stöd i ovankant om det ens ska vara möjligt att genomföra.
Tar du bort/minskar orsaken till att man behöver armera så sparar du ju också pengar då mängden armering minskar.
Bi-stål och armeringsstänger förankrar kraften på olika sätt. Jag skulle undvika vanliga järn då tjockleken på murbruket är så liten, det finns liksom inget för stången att hugga tag i. Så man slösar väldigt mycket area i förhållande till vad man kan förankra.
Har du bestämt dig för att det inte kommer uppstå ett jordtryck på väggen så finns det egentligen heller ingen anledning att armera heller.
Det du måste säkerställa att gavelväggen har ett stöd i ovankant om det ens ska vara möjligt att genomföra.
Tar du bort/minskar orsaken till att man behöver armera så sparar du ju också pengar då mängden armering minskar.
Bi-stål och armeringsstänger förankrar kraften på olika sätt. Jag skulle undvika vanliga järn då tjockleken på murbruket är så liten, det finns liksom inget för stången att hugga tag i. Så man slösar väldigt mycket area i förhållande till vad man kan förankra.
Har du bestämt dig för att det inte kommer uppstå ett jordtryck på väggen så finns det egentligen heller ingen anledning att armera heller.