Är systemen för ventilerade golv onödigt avancerade och dyra?
Ska fixa i ordning källaren så att ett par av rummen blir lite snyggare. I detta projekt ingår att göra nya golv, har då tänkt bila bort en 10 cm betong, lägga dit dräneringsgrus och gjuta en ny betongkaka. På kakan har jag sedan tänkt installera ett uppreglat trägolv, typ Nivell eller Granab. Detta eftersom jag förstår logiken att inte ha organiskt material mot betong på mark. Sen sägs det att man ska ha ventilation under golvet - det kan jag också förstå, eftersom betongen släpper ifrån sig fukt så behöver fukten ventileras bort från luftspalten mellan betong och trägolv. Allt bra så länge. Nu till mitt problem med dessa lösningar:
Firmorna som tillverkar och installerar de här grejorna verkar ta sjukt mycket betalt för ventilationslösningen, för att man ska ha en massa rör med rätt placerade hål, spridningslister och flera utsug och tilluftsventiler. Allt detta lull-lull för att man ska få en jämnt spridd luftström över varje kvadratcentimeter betong. Och givetvis ska firmorna rita upp detta i datorer som räknar på luftflödena och genererar flotta bilder med en massa pilar på. Jag tror att allt det här är överdrivet och onödigt! Jag tror att man med gott resultat kan ha en frånluftsfläkt placerad i ett hörn där det passar, och ha en tilluftsventil (som tar uppvärmd torrare luft från rummet ovanför golvet) placerad ungefär på motsatta sidan rummet, och det kommer funka utmärkt. Varför tror jag då det? Låt mig ta två exempel:
1. Titta hur vår generella bostadsventilation ser ut, i ett klassiskt mekaniskt frånluftsystem: Ett frånluftutsug i ett våtrum och ett i köket, en tilluftventil i vart och ett av de rum där luftbyte är viktigt (ofta sovrum). Inga spridningslister där inte. Varför funkar det då? Jo eftersom gaser tenderar att sprida sig med koncentrationsgradienter. Med andra ord: Om jag sitter i ett hörn och andas så kommer inte syrgasen ta slut runt mig så att jag dör. Likadant kommer koldioxiden jag andas ut inte stanna där, utan den kommer sprida sig eftersom koncentrationsgradienterna tenderar att utjämnas. Om vi då skapar ett ventilationsluftflöde genom bostaden kommer vi i detta flöde ha utrymmets lägsta koncentration av koldioxid. Då kommer det konstant ske en passiv transport av koldioxid molekyler till ventilationsflödet.
2. Tänk er ett förseglat helt tätt akvarium fyllt med vatten som färgats med karamellfärg. Om vi sätter en slang i ena änden med en sugande pump kopplad till den, och i andra änden har en slang som är kopplad till vattenkranen med ofärgat vatten. Då kommer det förstås att skapas ett stråk av klarare ofärgat vatten mellan de två slangmynningarna. Men är det någon som tror att vi efter några timmar kommer se någon karamellfärg i hörnen av akvariet? Nej, för precis som när man häller saftkoncentrat i ett glas vatten, kommer karamellfärgen passivt flytta sig mot vattenmassan med den lägre koncentrationen.
Så nu tillbaka till golvet: Problemet är alltså att jag har för hög koncentration vattenånga i luften i luftspalten under mitt trägolv. Om jag medelst en enkel utsugsfläkt, och en tilluftsventil i andra änden, skapar ett turbulent luftflöde av torrare varmare rumsluft genom min luftspalt, så ger jag mig fanken på att värmen kommer sprida sig till hela luftspalten, och att vattenångan i hörnen kommer dras mot den torrare luftströmmen och hänga med. Visst, det kommer vara en gradient där det konstant är lite högre fuktighet på vissa ställen, men å andra sidan tror jag inte att det ändå är en helt jämn fuktbelastning under hela betongplattan.
Vad tror ni andra? Någon som kan mer än jag om fysiska lagar?
Firmorna som tillverkar och installerar de här grejorna verkar ta sjukt mycket betalt för ventilationslösningen, för att man ska ha en massa rör med rätt placerade hål, spridningslister och flera utsug och tilluftsventiler. Allt detta lull-lull för att man ska få en jämnt spridd luftström över varje kvadratcentimeter betong. Och givetvis ska firmorna rita upp detta i datorer som räknar på luftflödena och genererar flotta bilder med en massa pilar på. Jag tror att allt det här är överdrivet och onödigt! Jag tror att man med gott resultat kan ha en frånluftsfläkt placerad i ett hörn där det passar, och ha en tilluftsventil (som tar uppvärmd torrare luft från rummet ovanför golvet) placerad ungefär på motsatta sidan rummet, och det kommer funka utmärkt. Varför tror jag då det? Låt mig ta två exempel:
1. Titta hur vår generella bostadsventilation ser ut, i ett klassiskt mekaniskt frånluftsystem: Ett frånluftutsug i ett våtrum och ett i köket, en tilluftventil i vart och ett av de rum där luftbyte är viktigt (ofta sovrum). Inga spridningslister där inte. Varför funkar det då? Jo eftersom gaser tenderar att sprida sig med koncentrationsgradienter. Med andra ord: Om jag sitter i ett hörn och andas så kommer inte syrgasen ta slut runt mig så att jag dör. Likadant kommer koldioxiden jag andas ut inte stanna där, utan den kommer sprida sig eftersom koncentrationsgradienterna tenderar att utjämnas. Om vi då skapar ett ventilationsluftflöde genom bostaden kommer vi i detta flöde ha utrymmets lägsta koncentration av koldioxid. Då kommer det konstant ske en passiv transport av koldioxid molekyler till ventilationsflödet.
2. Tänk er ett förseglat helt tätt akvarium fyllt med vatten som färgats med karamellfärg. Om vi sätter en slang i ena änden med en sugande pump kopplad till den, och i andra änden har en slang som är kopplad till vattenkranen med ofärgat vatten. Då kommer det förstås att skapas ett stråk av klarare ofärgat vatten mellan de två slangmynningarna. Men är det någon som tror att vi efter några timmar kommer se någon karamellfärg i hörnen av akvariet? Nej, för precis som när man häller saftkoncentrat i ett glas vatten, kommer karamellfärgen passivt flytta sig mot vattenmassan med den lägre koncentrationen.
Så nu tillbaka till golvet: Problemet är alltså att jag har för hög koncentration vattenånga i luften i luftspalten under mitt trägolv. Om jag medelst en enkel utsugsfläkt, och en tilluftsventil i andra änden, skapar ett turbulent luftflöde av torrare varmare rumsluft genom min luftspalt, så ger jag mig fanken på att värmen kommer sprida sig till hela luftspalten, och att vattenångan i hörnen kommer dras mot den torrare luftströmmen och hänga med. Visst, det kommer vara en gradient där det konstant är lite högre fuktighet på vissa ställen, men å andra sidan tror jag inte att det ändå är en helt jämn fuktbelastning under hela betongplattan.
Vad tror ni andra? Någon som kan mer än jag om fysiska lagar?
Redigerat:
Det du säger stämmer.
Hur mycket luft och hur ofta hade du tänkt att byta ut den'? Det är ju inga våldsamt stora utrymmen vi pratar om.
Har du någon länk till sidan där dom säljer dessa spridningslister och dyl.?
Du har inte tänkt ordet klinkers eller?
Hur mycket luft och hur ofta hade du tänkt att byta ut den'? Det är ju inga våldsamt stora utrymmen vi pratar om.
Har du någon länk till sidan där dom säljer dessa spridningslister och dyl.?
Du har inte tänkt ordet klinkers eller?
Det beror ju också på hur mycket fukt sommer kommer upp i golvet. Finns ju hus där det ibland blir pölar på golvet. Då behövs det lite mera.
Kolla in Platon och liknande mattor. Dessa kompletteras också ibland med fläkt. Ibland för att minska radon.
Kolla in Platon och liknande mattor. Dessa kompletteras också ibland med fläkt. Ibland för att minska radon.
Att ta hänsyn till är att du ofta fyller de uppreglade golven med isolering så jag inbillar mig att det gör att hastigheten på ombytet av luft på platser som inte är i närheten av till och frånluft blir lägre. Någon får gärna bevisa mig fel här då det endast är en teori. Att köra platon eller motsvarande som håller upp isoleringen kan nog vara lämpligt i vissa fall men har man tex ett ERGE-bjälklag blir det riktigt jobbigt att lägga platon.
Med detta sagt tror jag att det är mycket enkelt att göra en egen lösning som är långt billigare än de som marknadsförs. Vill man sprida rumsluft längs en vägg i en uppreglad konstruktion från en centralt placerad ventil kan man tex köra med perforerade dräneringsrör för att sprida luften. T-koppling till genomföring genom golv eller hur man nu har tänkt sig att få ner rumsluften. Får man inte plats med dräneringsrör eller tycker de är för perforerade så HT-rör och några minuter med borrmaskin så borde man ha en lösning. Samma lösning givetvis på frånluftssidan.
Med detta sagt tror jag att det är mycket enkelt att göra en egen lösning som är långt billigare än de som marknadsförs. Vill man sprida rumsluft längs en vägg i en uppreglad konstruktion från en centralt placerad ventil kan man tex köra med perforerade dräneringsrör för att sprida luften. T-koppling till genomföring genom golv eller hur man nu har tänkt sig att få ner rumsluften. Får man inte plats med dräneringsrör eller tycker de är för perforerade så HT-rör och några minuter med borrmaskin så borde man ha en lösning. Samma lösning givetvis på frånluftssidan.