Är detta en vanlig svensk väggkonstruktion i ett träregelhus? Är den s

[Pat Kot]

Är detta en vanlig svensk väggkonstruktion i ett träregelhus? Är den säker och rekommenderad av svenskar?

• Invändig beklädnad – t.ex. gipsplatta 12,5 mm
• Installationsskikt 45 mm – reglar 45×45 mm, fyllda med mineralull (akustik, minskning av köldbryggor)
• OSB eller konstruktionsplywood 12 mm – stabilisering av konstruktionen, lufttäthet (efter tejpning av skarvar)
• Ångspärr – noggrant tätad, manschetter vid installationer
• Bärande regelstomme 45×145 mm – reglar c/c 600 mm, fyllda med mineralull
• Bitumenskiva ~12 mm (softboard) – vindtät, akustisk, diffusionsöppen skiva
• Extra skikt 45 mm – reglar 45×45 mm, utrymme fyllt med mineralull (tilläggsisolering)
• Vindskyddsmembran – med överlapp och tätningstejp
• Spikläkt/kontrareglar 20–30 mm – ventilerad luftspalt (intag vid sockel, utgång vid takfot)
• Träfasad – ohyvlad panel målad med täckande färg

Is this a popular Swedish wall cross-section in a timber-frame house? Is it safe and recommended by Swedes?

• Interior finish – e.g. gypsum plasterboard 12.5 mm
• Installation battens 45 mm – studs 45×45 mm, filled with mineral wool (acoustics, reduction of thermal bridges)
• OSB or structural plywood 12 mm – structural stiffening, airtightness (after taping of joints)
• Vapour barrier – tightly glued, with sleeves at service penetrations
• Load-bearing structure 45×145 mm – studs at 600 mm spacing, filled with mineral wool
• Bitumen board ~12 mm (softboard) – windproof, acoustic, diffusion-open layer
• Additional battens 45 mm – studs 45×45 mm, cavity filled with mineral wool (extra insulation)
• Wind barrier membrane – with overlaps and sealing tapes
• Counter-battens 20–30 mm – ventilated cavity (air inlet at plinth, outlet at eaves)
• Wooden façade – rough-sawn board painted with opaque paint

Does this make sense in Poland, in the Lubusz Voivodeship?

​

 

[Testarn]

Är detta en vanlig svensk väggkonstruktion i ett träregelhus? Är den säker och rekommenderad av svenskar?

• Invändig beklädnad – t.ex. gipsplatta 12,5 mm
• Installationsskikt 45 mm – reglar 45×45 mm, fyllda med mineralull (akustik, minskning av köldbryggor)
• OSB eller konstruktionsplywood 12 mm – stabilisering av konstruktionen, lufttäthet (efter tejpning av skarvar)
• Ångspärr – noggrant tätad, manschetter vid installationer
• Bärande regelstomme 45×145 mm – reglar c/c 600 mm, fyllda med mineralull
• Bitumenskiva ~12 mm (softboard) – vindtät, akustisk, diffusionsöppen skiva
• Extra skikt 45 mm – reglar 45×45 mm, utrymme fyllt med mineralull (tilläggsisolering)
• Vindskyddsmembran – med överlapp och tätningstejp
• Spikläkt/kontrareglar 20–30 mm – ventilerad luftspalt (intag vid sockel, utgång vid takfot)
• Träfasad – ohyvlad panel målad med täckande färg

Is this a popular Swedish wall cross-section in a timber-frame house? Is it safe and recommended by Swedes?

• Interior finish – e.g. gypsum plasterboard 12.5 mm
• Installation battens 45 mm – studs 45×45 mm, filled with mineral wool (acoustics, reduction of thermal bridges)
• OSB or structural plywood 12 mm – structural stiffening, airtightness (after taping of joints)
• Vapour barrier – tightly glued, with sleeves at service penetrations
• Load-bearing structure 45×145 mm – studs at 600 mm spacing, filled with mineral wool
• Bitumen board ~12 mm (softboard) – windproof, acoustic, diffusion-open layer
• Additional battens 45 mm – studs 45×45 mm, cavity filled with mineral wool (extra insulation)
• Wind barrier membrane – with overlaps and sealing tapes
• Counter-battens 20–30 mm – ventilated cavity (air inlet at plinth, outlet at eaves)
• Wooden façade – rough-sawn board painted with opaque paint

Does this make sense in Poland, in the Lubusz Voivodeship?

​

Nja, jag skulle säga att OSB kommer direkt bakom gipsskivan och inte innanför installationsskiktet. Det du kallar bitumenskiva har använts som yttre vindtätt skikt (asfaboard) och har legat ytterst innan glespanel/spikläkt för fasadpanelen.

Är det ett nytt hus som ska byggas eller är det ett äldre hus som har den här uppbyggnaden?

 

[Pat Kot]

Nja, jag skulle säga att OSB kommer direkt bakom gipsskivan och inte innanför installationsskiktet. Det du kallar bitumenskiva har använts som yttre vindtätt skikt (asfaboard) och har legat ytterst innan glespanel/spikläkt för fasadpanelen.

Är det ett nytt hus som ska byggas eller är det ett äldre hus som har den här uppbyggnaden?

Nytt hus. Inre skivor på konstruktionen för avstyvning.

 

[ToreJ01]

Nytt hus. Inre skivor på konstruktionen för avstyvning.

Liggande eller stående panel inverkar också.

 

[Testarn]

Nytt hus. Inre skivor på konstruktionen för avstyvning.

OK, jag tänker att de styvar upp lika bra precis under gipsskivorna och då får man även lättare att hänga upp hyllor, tv-apparater och tavlor.

 

[ToreJ01]

OK, jag tänker att de styvar upp lika bra precis under gipsskivorna och då får man även lättare att hänga upp hyllor, tv-apparater och tavlor.

Menar ytterpanelen

 

[Magnus E K]

Vad är poängen med att "tilläggsisolera" om man bygger nytt? Om tjockare isolering önskas varför inte bara använda grövre reglar (typ 190 istället för 145) istället för att pilla med ett extra lager? (Eller är det för extra ljuddämpning?)

 

[Jansson69]

Vad är poängen med att "tilläggsisolera" om man bygger nytt? Om tjockare isolering önskas varför inte bara använda grövre reglar (typ 190 istället för 145) istället för att pilla med ett extra lager? (Eller är det för extra ljuddämpning?)

Installationsskikt på insidan där el dras..

 

[Magnus E K]

Installationsskikt på insidan där el dras..

Nej, jag menade "Extra skikt 45 mm – reglar 45×45 mm, utrymme fyllt med mineralull (tilläggsisolering)"

 

[Testarn]

Installationsskikt på insidan där el dras..

Men det är beskrivet på utsidan som "tilläggsisolering"

 

[Testarn]

Menar ytterpanelen

Jag pratade om OSB-skivorna och inte panelen, och svarade TS - inte dig... 😁

 

[Pat Kot]

OK, jag tänker att de styvar upp lika bra precis under gipsskivorna och då får man även lättare att hänga upp hyllor, tv-apparater och tavlor.

Menar ytterpanelen

Vad är poängen med att "tilläggsisolera" om man bygger nytt? Om tjockare isolering önskas varför inte bara använda grövre reglar (typ 190 istället för 145) istället för att pilla med ett extra lager? (Eller är det för extra ljuddämpning?)

Jag pratade om OSB-skivorna och inte panelen, och svarade TS - inte dig... 😁

I Polen säger man att man måste sätta OSB på insidan som en skivbeklädnad för att styva upp hela konstruktionen – det handlar inte bara om att kunna hänga tunga saker på väggen. I Kanada sätter man OSB på utsidan av reglarna, men då blir väggen diffusionstät, och därför letar jag efter en svensk lösning. Att använda 45x195 mm reglar och fylla med mineralull i stället för extra utvändig isolering är rimligt.

 

[Testarn]

Jag tror inte att det är ett krav att sätta OSB på insidan på väggarna i Sverige utan stabiliteten kan uppnås på valfritt sätt och jag gissar att gipsskivor räcker för det men diagonalsträvor och kortlingar kan nog ersätta dem också.

Mitt förslag att flytta in OSB-skivan i konstruktionen var inte ett sätt att säga att det bara handlar om att göra det lättare att sätta upp saker på väggarna men det är en bonus. Sen undrar jag om det du skriver om att väggen blir diffusionstät av OSB; betyder inte det att man vill ha den så nära den varma sidan som möjligt för att inte få kondensering på skivan...?

En "normal" vägg i Sverige har skivmaterialet på ytan och inte inne i väggen. Du skulle kunna titta på den här sidan för att se hur det rekommenderas från branschorganisationen Svenskt trä:
https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/

Titta på Principlösning så ser du att de anger skivmaterial på insidan och inte mellan reglar.

För övrigt tycker jag att det är bra att du försöker ta reda på vilka normer och principer som gäller här och inte kör vidare på vad som krävs i andra länder. 👍

 

[Thomas_Blekinge]

För övrigt tycker jag att det är bra att du försöker ta reda på vilka normer och principer som gäller här och inte kör vidare på vad som krävs i andra länder.

Om han ska bygga i Polen är det väl bra att följa lokala rekommendationer om inte något annat är väsentligt bättre. Varför ska han följa svenska normer?
Ska även jänkare och polyneser följa svenska normer?

 

[Pat Kot]

Jag tror inte att det är ett krav att sätta OSB på insidan på väggarna i Sverige utan stabiliteten kan uppnås på valfritt sätt och jag gissar att gipsskivor räcker för det men diagonalsträvor och kortlingar kan nog ersätta dem också.

Mitt förslag att flytta in OSB-skivan i konstruktionen var inte ett sätt att säga att det bara handlar om att göra det lättare att sätta upp saker på väggarna men det är en bonus. Sen undrar jag om det du skriver om att väggen blir diffusionstät av OSB; betyder inte det att man vill ha den så nära den varma sidan som möjligt för att inte få kondensering på skivan...?

En "normal" vägg i Sverige har skivmaterialet på ytan och inte inne i väggen. Du skulle kunna titta på den här sidan för att se hur det rekommenderas från branschorganisationen Svenskt trä:
[länk]

Titta på Principlösning så ser du att de anger skivmaterial på insidan och inte mellan reglar.

För övrigt tycker jag att det är bra att du försöker ta reda på vilka normer och principer som gäller här och inte kör vidare på vad som krävs i andra länder. 👍

Om han ska bygga i Polen är det väl bra att följa lokala rekommendationer om inte något annat är väsentligt bättre. Varför ska han följa svenska normer?
Ska även jänkare och polyneser följa svenska normer?

I Polen, på olika Facebook-grupper, säger man att de skandinaviska väggsnitten är mycket bättre än de kanadensiska/amerikanska. Man kritiserar konstruktioner där man utifrån har t.ex. träfasad, luftspalt, vindskydd, fasadisolering, OSB-skiva, regelstomme 45x145 med 14,5 cm mineralull i mitten, ångspärr, gipsskiva (och eventuellt installationsskikt med 5 cm extra mineralull innanför gipset). Man säger att ett sådant hus kommer att ruttna och mögla eftersom OSB-skivan inte är diffusionsöppen. Jag vet inte längre vem jag ska lyssna på – ska jag leta efter ett svenskt beprövat väggsnitt eller är den typiska kanadensiska lösningen också korrekt? Är en sådan konstruktion också ifrågasatt hos er? Klimatet i Polen är ju ganska likt det i södra Sverige.