Anmäld för rivning och olovlig byggnation - HJÄLP

[pacman42]

Jag tror inte på att söka bygglov i efterhand, detaljplanen tillät ju 40m² och huset är sedan tidigare 60m².

 

[paralun]

Jag tror inte på att söka bygglov i efterhand, detaljplanen tillät ju 40m² och huset är sedan tidigare 60m².

Nej det tror inte jag heller och och här har det skett en ombyggnad som borde haft ett nytt bygglov eller rivningslov. Sen i min kommun är det hockeyspelare från NHL som satt fart på debatten om komplementbyggnader och vad man får göra eller inte.
Men en tydlig redovisning inklusive tidsaxel så kanske man kan komma fram till en bra lösning?

 

[HenrikHuslöse]

Är det bara jag som tycker att kommunen har rätt? Om "gråbygget" var så risigt att allt behöver bytas redan efter 50 år så är det förutom svartbygge också ett fuskbygge. Rivningslov + bygglov på 40 m2 enligt detaljplan hade väl varit det korrekta.

 

[pacman42]

Är det bara jag som tycker att kommunen har rätt? Om "gråbygget" var så risigt att allt behöver bytas redan efter 50 år så är det förutom svartbygge också ett fuskbygge. Rivningslov + bygglov på 40 m2 enligt detaljplan hade väl varit det korrekta.

Fuskbygge eller inte spelar ingen roll. Det är bara dina känslor, det har inget legalt värde i detta fallet.

Varför skulle kommunen ha rätt, reglerna är som reglerna är. Man kan attackera vissa delar av förfarandet (som att grunden flyttat på sig 2dm) och hävda att de delarna är felaktiga, men själva renoveringen ser jag inga fel med enligt gängse regeltolkning.

 

[Claes Sörmland]

Är det bara jag som tycker att kommunen har rätt? Om "gråbygget" var så risigt att allt behöver bytas redan efter 50 år så är det förutom svartbygge också ett fuskbygge. Rivningslov + bygglov på 40 m2 enligt detaljplan hade väl varit det korrekta.

Huset är byggt under annan lagstiftning, innan PBL tillkom. På den tiden var byggandet mer upp till byggnadsnämnden och dess tjänstemäns subjektiva tyckande. Det fanns i bygglagstiftningen omfattande dispensgivning så krav i den tidens byggnadsplaner och stadsplaner skulle mer ses som riktlinjer än hårda regler. Dessutom är eventuellt svartbyggandet preskriberat sedan väldigt länge och byggnaden tolereras av samhället. TS har all rätt till fortsatt användning av byggnaden.

Jag tycker det ser ut som att TS har försökt göra rätt genom att söka bygglov för ändringarna. Där det spårade ur var när det upptäcktes att så pass mycket av den befintliga byggnaden behövde repareras. Då skulle TS enligt boken ha tagit kontakt med byggnadsnämnden och gjort bygganmälan. Och att huset flyttades genom att gjuta en ny grund med en annan utbredning är mycket olyckligt.

Det byggnadsnämnden nu har att bevisa är att TS vid något tillfälle verkligen har rivit den befintliga byggnaden i sin helhet och därmed uppfört en ny byggnad. Jag gissar att de kör på att "de gör den bedömningen" med bas i att grund, väggar och tak alla består av nya delar. Om det håller som bevis vid överklagan vet jag inte. Då får vi nog läsa lite MÖD/HD-fall för att se vilka beviskrav som rättssystemet ställer upp i snarlika fall.

 

[AG A]

Jag har inte läst igenom hela tråden.
Men jag tror inte att du behöver vara ett dugg orolig. Med största sannolikhet handlar det om en grinig granne som stört sig på något. Han/hon har förhört sig lite hos byggnadsnämnden, och sedan gjort en anmälan. Din "granne" känner dock inte till hela historien, om hur bygglovet ser ut, samt varför du handlat som du gjort. Grannen har säkert fått reda på att rivningslov saknas. Men utifrån har det nog sett ut som om du rivit allt. En anmälan om att du rivit har nog därför inkommit. Byggnadsnömnden måste givetvis kolla upp om det stämmer eller ej. När du visat och förklarat det du gjort för oss, kommer ärendet läggas ner. Jag garanterar dig, så länge det du sagt här stämmer.

 

[Claes Sörmland]

Dags för lite domar för att se hur rättsapparaten hanterar liknande fall. Det är också dessa som kommunen tittar på för att bedöma hur de ska agera. MÖD 2015:34 har stora likheter med TS fall. Den huvudsakliga frågan i målet är om de åtgärder som genomförts på byggnaden i det fallet är att bedöma som rivning och nybyggnad eller som tillbyggnad.

https://lagen.nu/dom/mod/2015:34

MÖD bedömer om det är rivning baserat på lagstiftarens propositionstext:

"”I princip bör rivning inbegripa ett totalt borttagande av byggnadskropp, dvs. även av stommen. Om bara grunden avses finnas kvar och utnyttjas till en ny byggnad, bör raserandet av byggnaden i övrigt betraktas som rivning.” (Se prop. 1985/86:1 s. 706). "

MÖD trasslar inte in sig resonemang om vid vilket tillfälle olika delar av byggnaden byttes ut utan tycks betrakta hela kedjan av åtgärder kring tillbyggnaden/nybyggnaden som en enda åtgärd. Frågan är då om den åtgärden är rivning. MÖD finner det:

"Vid en sammantagen bedömning anser Mark- och miljööverdomstolen att nämnden har visat att de vidtagna åtgärderna är att bedöma som rivning."

Detta bådar inte så gott för TS. Betraktar man hela renoveringen som en enda åtgärd så är ju konsekvensen att en gammal byggnad har rivits och en en ny har uppförts. Båda sakerna utan lov.

 

[annabanana]

Först och främst vill jag säga att jag lider med dig TS, vilket jobbigt läge det kommit till.

Jag har oerhört svårt att se att du skulle kunna få rivningslov+bygglov beviljat i efterhand, främst på grund av att huset är alldeles för stort jmf. med vad detaljplanen tillåter. Det har tyvärr ingenting att göra med om byggnadsnämnden är resonabla eller sympatiserar med dig, de har PBL att förhålla sig till.

Jag sällar mig alltså till skaran som tror att ditt best bet är renoveringsspåret. Det kan dock bli oerhört knepigt att förklara varför huset har flyttat på sig när det bara är en renovering. För min förståelse: Finns någon av väggarna kvar? Är någon (2?) av väggarna kvar på samma plats som tidigare? Eller missförstod jag processen med gjutningen av grunden?

Om hela huset är flyttat och 100% utbytt så blir det ju större uppförsbacke att kalla det för renovering. Trots detta skulle jag tro att det är bästa vägen. Risken är att det är helt omöjligt för BN att bevilja bygglov för den nuvarande byggnaden om det ställs på sin spets eftersom de (enl ovan) inte kan ta det som en mindre avvikelse. Hur lång var processen från det att ni började renovera till att det hela stod färdigt? Kan man säga att ni renoverat olika delar steg för steg?

Försök också att renodla dina argument - det spelar ingen roll i sakfrågan att det tillför en bostad osv, att det är tillgänglighetsanpassat osv. Jag tror att du ska försöka hålla linjen att det inte är lovpliktiga åtgärder så långt det går.

Jag var byggnadsnämndsledamot för 10 år sedan i en stor kommun och tror alla oavsett politisk färg led varje gång en kommuninvånare hamnade i den här typen av situation, men det händer. Sådana här ärenden är dock inte mycket av en politisk fråga, utan mest regelstyrd. Håller med den som skrev tidigare i tråden att BN oftast går på tjänstemännens linje i liknande fall. Det stämmer, stadsbyggnadskontorets jurister har redan bedömt läget när det väl når BN och brukade kunna förklara varför det man som icke-jurist såg som en möjlig pragmatisk lösning inte var det.

Du kan nog vänta in skrivelsen från kommunen så du vet hur de ställer sig i frågan innan du kontaktar dem. Då kan du svara på just det de tar upp. Hoppas det löser sig till det bästa!

 

[Matte Bygg]

Varning - långt inlägg-

Jag köpte en fastighet 1:38 med tillhörande komplementsbyggnad hösten 2021 inom plan. Jag har spenderat varje sommarlov av mitt liv här eftersom min familj äger en av granntomterna. (Dvs god kännedom om tomt, grannar etc)

Enligt plan får komplementbyggnaden vara 40kvm och inte byggas på prickmark. Men… enligt beviljat bygglov från 70-talet är delar av dess placering (väldigt liten del) placerat på prickad mark. När jag beställde nybyggnadskarta av kommunen blev det också uppenbart att verkligheten avvek avsevärt och byggnaden är 6x8,5 meter - plus en skärmtaksveranda. Således byggde fd ägaren större än vad bygglovet angav.

Byggnaden var närmast fallfärdig och den stank av mugg. Besiktningen (Anticimex) av bostadshuset påvisade angrepp av husbock och det är väl känt i området.

Tomterna är stora och husen ligger inte nära varandra.

Jag kontaktade kommunen och ansökte om bygglov för ändrad/annan placering av fönster och altandörr. Dessutom tog jag bort fönster från en sida av byggnaden (jag vill uppleva tomten som huset vetter mot privat och utan insyn). Jag ansökte även om kulörskifte samt att jag tog bort skärmtaksverandan eftersom kommunen antydde att den kunde vara ett svartbygge. Jag var alltså mån om att göra rätt redan då. Så - bygglov sökt och beviljat för fönster, altandörr, kulörskifte samt borttagen veranda.

När vi skulle renovera taket stod det klart att samtliga takstolar var kraftigt angripna av skadedjur och de hade ingen hållfasthet kvar. Vi försökte behålla fyra stycken men det gick inte till slut. Det hade inte varit hållbart, skadorna var omfattande.

Väggarna var dessutom så murkna att de smulades sönder mer eller mindre. Men - Eftersom jag inte hade rivningslov ansträngde vi oss till max för att renovera och ”inte riva”. Vi hanterade två ytterväggar och då ser vi nästa problem. Plattan är helt sprucken och skev. Den går inte att rädda eller att arbeta vidare med.

För att följa bygglovet anstränger vi oss till Max och behåller två ytterväggar samt grund längs med ytterkanter och väljer att gjuta ny platta med L-stöd ”innanför” delar av den gamla grunden som står kvar. Tänk dej att husets placering blir liksom förskjutet ca 20 cm då den nya plattan ju liksom hamnar bredvid. Vi behöll de gamla väggarna så länge det var genomförbart och sedan när de nya (CE godkända) takstolarna skulle monteras så bytte vi ut även dessa väggar. (För referens skull har jag kvar en bit av den sjuka angripna väggen bredvid fastigheten så den nyfiken kan se angreppen och att väggen inte gick att rädda. )

I min värld är detta en stegvis men dock erforderlig renovering av ett fallfärdigt hus. Dessutom har jag tillgänglighetsanpassat både badrum och kök på insidan. Vi har färdigställt badrum och väggarna är gipsade. Fasaden är uppsatt och färdigstruken med den nya kulören. Så långt är vi komma.


Då dimper brevet från kommunen ner - vi har blivit anonymt anmälda till kommunen ”Anmälan om rivning samt olovlig byggnation”

Två av kommunens tjänstemän kom ut på plats och tog mängder av bilder och mått. Deras slutsats (väntar på att få det på skrift) är att byggnaden anses vara nybyggnation och inte renovering. Det pratas vite och det pratas om worst case att huset måste rivas. Jag är förtvivlad!

Jag kommer få möjlighet att svara på kommunens skrivelse när jag mottagit det och då försöka bevisa att det är en renovering jag gjort. Jag har ännu inte förstått om det är tjänstemän eller byggnadsnämnden som fattar beslut om detta. Jag har ett fåtal bilder från renoveringen men kan påvisa att måtten stämmer med nybyggnadskartan, dvs med huset som stod där initialt.

Den renoverade Komplementsbyggnaden som står där idag är exakt lika bred, lång och hög som tidigare. Förskjuten ca 20 cm då grunden gjöts bredvid. I övrigt byggd helt i enlighet med beviljat bygglov.

Väljer jag att söka bygglov retroaktivt får jag bara bygga 40 kvm dvs inte säkert jag får bygglov för att få behålla byggnaden insyn helhet. Dessutom står det ju en liten del på prickmark (det har det ju ALLTID) gjort. Men det är alltså flera avvikelser och därmed kanske de inte anses som mindre? Söker man nytt bygglov granskas ansökan som om att det inte står någon byggnad där från början.


Har jag missat något? Vad är ert bästa tips framåt? Ska jag kriga och försöka bevisa mitt case och ta det till byggnadsnämnden (går det?) eller ska jag söka lov (ombyggnad?) och försöka få det vinna laga kraft? Finns det en mellanväg?

Jag har försökt lösa en hållbar livsmiljö såväl för min familj som för kommande generationer. Jag upplever också att våra åtgärder tillför helhetsbilden positiva värden samt att vi avsevärt har förlängt livstiden på byggnaden (än vad som annars sannolikt hade varit fallet). Grannarna är positivt inställda till min renovering. Jag hade inget ont uppsåt med min renovering.

Att behöva riva huset känns ju helt oproportionerligt.
Jag tycker också det är helt befängt att jag skulle sökt ett rivningslov. Det har ju inte ett jota att göra med hur en renoveringsprocess går till där syftet inte är att ändra byggnaden. Skulle man vilja ändra byggnaden så söker man bygglov. Vill man helt ta bort den (eller av del av den) ja då söker man rivningslov. Det känns alltså inte relevant alls för min del!

Jag vill ju yrka att ”den överskridna byggnadsarean” då (om jag söker nytt lov) måste sättas i perspektiv till området i stort. Till följd av detta anser jag åtgärden vara liten då den inte påverkar övrig bebyggelse. Komplementsbyggnaden är fortfarande avsevärt underordnad bostadshuset.

Jag tycker mej ha läst internet mer eller mindre och jag har även lusläst forumet här. Lösrykta citat

”att områdets specifika egenskaper både i fråga om omfattning och omkringliggande miljö alltid är en enskild förutsättning för att kunna avgöra hur liten avvikelsen faktiskt är.”


”i PBL:30 § Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits viden tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldrebestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988),

Jag tolkar detta som att de i princip måste bevilja bygglov för samma byggnad som de tidigare har beviljat bygglov för, även om det var 1957/1969. Det borde alltså lösa prickmark problematiken iaf.


Men snälla rådgör mig - vad ska jag göra? 1:38 är alltså min tomt. Röd fasad = före renovering. Grå fasad = efter renovering. Ni ser på vänster sida på grå byggnad del av grund som fortfarande står kvar. Har även förberett för en tillgänglighetsanpassad veranda utanför.


[bild] [bild] [bild] [bild] [bild] [bild]

Svartbyggen preskriberas efter 10 år.
Du har ett större problem om byggnaden fortfarande står på prickad mark. Ny preskriptionsperiod börjar när du söker bygglov.

Du borde inte ens ha sökt bygglov i första skedet. Golar-pellen är någon i din närhet, kanske någon du diskuterat med och varit på din tomt.

 

[pacman42]

Dags för lite domar för att se hur rättsapparaten hanterar liknande fall. Det är också dessa som kommunen tittar på för att bedöma hur de ska agera. MÖD 2015:34 har stora likheter med TS fall. Den huvudsakliga frågan i målet är om de åtgärder som genomförts på byggnaden i det fallet är att bedöma som rivning och nybyggnad eller som tillbyggnad.

[länk]

MÖD bedömer om det är rivning baserat på lagstiftarens propositionstext:

"”I princip bör rivning inbegripa ett totalt borttagande av byggnadskropp, dvs. även av stommen. Om bara grunden avses finnas kvar och utnyttjas till en ny byggnad, bör raserandet av byggnaden i övrigt betraktas som rivning.” (Se prop. 1985/86:1 s. 706). "

MÖD trasslar inte in sig resonemang om vid vilket tillfälle olika delar av byggnaden byttes ut utan tycks betrakta hela kedjan av åtgärder kring tillbyggnaden/nybyggnaden som en enda åtgärd. Frågan är då om den åtgärden är rivning. MÖD finner det:

"Vid en sammantagen bedömning anser Mark- och miljööverdomstolen att nämnden har visat att de vidtagna åtgärderna är att bedöma som rivning."

Detta bådar inte så gott för TS. Betraktar man hela renoveringen som en enda åtgärd så är ju konsekvensen att en gammal byggnad har rivits och en en ny har uppförts. Båda sakerna utan lov.

Det är ju dock orimligt. Om vi tar mina bekanta som exempel: De hade gjort en tillbyggnad på sitt hus och skulle byta isolering i väggarna på originalbyggnaden. De hade bygglov på att flytta ett par fönster bland annat. När de öppnar väggen så ser de att syllen är rutten, de öppnar en till vägg och det är samma problem där. Alla väggarna måste bytas ut. Det går dock inte att byta väggarna med teglet på taket, det skulle bli för riskabelt att palla upp. Man undersöker då golvet också och inser att golvbjälkarna också är ruttna i anslutning till syllen. Golvet måste också fixas. Och eftersom det finns lite skador på grunden som iofs inte var allvarliga så tycker man att det är läge att fixa dessa också när man nu håller på.

OK, så vad göra? Jo man tog kontakt med bygglovsenheten och frågade om det var renovering så länge som taket fanns kvar. Jo det var OK. Man frågade då om det var OK så länge som ett par av väggarna fanns kvar. Det var också OK. Man frågade då om det var OK att byta de andra två väggarna när de två första var bytta. Det var också OK. Nu var det bara problemet med taket kvar, var det OK att ta av takets beläggning och byta till plåttak, detta krävde tillägg i bygglovet, så det ansökte man om och fick.

Så man tog ned takbeläggningen, tog bort innertaket, sågade upp hål i väggarna och lyfte taket, rev två av väggarna. Gjöt om delar av grunden under dessa två väggarna (huset har kallkällare, en blandning mellan torpargrund och vanlig källare). Man byggde upp två väggar ovanpå den reparerade grunden och gav sig på de andra två väggarna med samma förvarande. Nu skulle taket repareras, man skulle ju ta av tjärpappen innan man kunde lägga ny. Då hittar man kraftiga fuktskador under denna (som inte syntes så tydligt från vinden). In på byggnadskontoret igen och fråga om det är OK att byta ut det spåntade taket. Det var OK. Ny plan, istället för att ha spåntat tak så lägger man vattensäker duk som ligger direkt på de gamla takstolarna (som man tagit ned en och en och rätat upp, samt renoverat, i praktiken nästintill helt nya takstolar). Ovanpå detta reglar man och på med plåttak (enligt det nya bygglovet).

Hur mycket av originalhuset fanns kvar? Tja, delar av grunden och delar av takstolarna. I praktiken var det ett helt nytt hus.

 

[Claes Sörmland]

Det är ju dock orimligt. Om vi tar mina bekanta som exempel: De hade gjort en tillbyggnad på sitt hus och skulle byta isolering i väggarna på originalbyggnaden. De hade bygglov på att flytta ett par fönster bland annat. När de öppnar väggen så ser de att syllen är rutten, de öppnar en till vägg och det är samma problem där. Alla väggarna måste bytas ut. Det går dock inte att byta väggarna med teglet på taket, det skulle bli för riskabelt att palla upp. Man undersöker då golvet också och inser att golvbjälkarna också är ruttna i anslutning till syllen. Golvet måste också fixas. Och eftersom det finns lite skador på grunden som iofs inte var allvarliga så tycker man att det är läge att fixa dessa också när man nu håller på.

OK, så vad göra? Jo man tog kontakt med bygglovsenheten och frågade om det var renovering så länge som taket fanns kvar. Jo det var OK. Man frågade då om det var OK så länge som ett par av väggarna fanns kvar. Det var också OK. Man frågade då om det var OK att byta de andra två väggarna när de två första var bytta. Det var också OK. Nu var det bara problemet med taket kvar, var det OK att ta av takets beläggning och byta till plåttak, detta krävde tillägg i bygglovet, så det ansökte man om och fick.

Så man tog ned takbeläggningen, tog bort innertaket, sågade upp hål i väggarna och lyfte taket, rev två av väggarna. Gjöt om delar av grunden under dessa två väggarna (huset har kallkällare, en blandning mellan torpargrund och vanlig källare). Man byggde upp två väggar ovanpå den reparerade grunden och gav sig på de andra två väggarna med samma förvarande. Nu skulle taket repareras, man skulle ju ta av tjärpappen innan man kunde lägga ny. Då hittar man kraftiga fuktskador under denna (som inte syntes så tydligt från vinden). In på byggnadskontoret igen och fråga om det är OK att byta ut det spåntade taket. Det var OK. Ny plan, istället för att ha spåntat tak så lägger man vattensäker duk som ligger direkt på de gamla takstolarna (som man tagit ned en och en och rätat upp, samt renoverat, i praktiken nästintill helt nya takstolar). Ovanpå detta reglar man och på med plåttak (enligt det nya bygglovet).

Hur mycket av originalhuset fanns kvar? Tja, delar av grunden och delar av takstolarna. I praktiken var det ett helt nytt hus.

Det låter som att dina bekanta rev en del av ett hus och byggde upp en ny del i lagens mening. I alla fall när man läser MÖDs domskäl i 2015:34. De får vara glada åt att en tjänsteman på byggnadsnämnden hade en annan tolkning av det juridiska läget än MÖD och att ingen nitisk tillsyn slog till.

Jag tycker också att MÖDs dom är konstig. Det viktiga torde ju enligt min läsning av propositionstexten inte vara resultatet av en serie åtgärder utan hur mycket av en befintlig byggnad som har bortförts vid varje tillfälle under renoveringsprocessen. Men MÖD och underinstanserna resonerar tydligen inte alls så utan betraktar resultatet av hela serien sammanhängande åtgärder som det som avgör om det är en rivning eller inte.

Då är det bara att böja sig för rättsapparatens tolkning för min privata tolkning spelar ju ingen som helst roll.

 

[MsTake]

I andra änden har man ju också det orimliga i att man teoretiskt skulle kunna kringgå rivningsbeslut genom att riva/bygga i etapper så visst kan det även finnas en logik i att se till helheten och tidsramen i vissa fall.

 

[Claes Sörmland]

I andra änden har man ju också det orimliga i att man teoretiskt skulle kunna kringgå rivningsbeslut genom att riva/bygga i etapper så visst kan det även finnas en logik i att se till helheten och tidsramen i vissa fall.

Har för mig att lagstiftare diskuterar detta i propen och tycker att det må vara så men det spelar ingen roll eftersom det ändå krävs lov för att ändra på byggnader.

Rivningslovet införs ju där på 80-talet för att ge byggnadsnämnden en möjlighet att hindra att gammal värdefull bebyggelse tas bort. Och byggnadsnämnden kan stoppa detta dels vid prövning av rivningslov och dels vid prövning av lov för ändring av fasad eller tillbyggnad.

 

[erikjakan]

Sverige i ett jävla nötskal alltså.

Mitt tips.

Ta bort all info här om ändrad platta.

Hävda bestämt att det är en planka för planka renovering, inget är ändrat från original, bara utbytt till nytt fint virke.

 

[MetteKson]

Det är ju dock orimligt. Om vi tar mina bekanta som exempel: De hade gjort en tillbyggnad på sitt hus och skulle byta isolering i väggarna på originalbyggnaden. De hade bygglov på att flytta ett par fönster bland annat. När de öppnar väggen så ser de att syllen är rutten, de öppnar en till vägg och det är samma problem där. Alla väggarna måste bytas ut. Det går dock inte att byta väggarna med teglet på taket, det skulle bli för riskabelt att palla upp. Man undersöker då golvet också och inser att golvbjälkarna också är ruttna i anslutning till syllen. Golvet måste också fixas. Och eftersom det finns lite skador på grunden som iofs inte var allvarliga så tycker man att det är läge att fixa dessa också när man nu håller på.

OK, så vad göra? Jo man tog kontakt med bygglovsenheten och frågade om det var renovering så länge som taket fanns kvar. Jo det var OK. Man frågade då om det var OK så länge som ett par av väggarna fanns kvar. Det var också OK. Man frågade då om det var OK att byta de andra två väggarna när de två första var bytta. Det var också OK. Nu var det bara problemet med taket kvar, var det OK att ta av takets beläggning och byta till plåttak, detta krävde tillägg i bygglovet, så det ansökte man om och fick.

Så man tog ned takbeläggningen, tog bort innertaket, sågade upp hål i väggarna och lyfte taket, rev två av väggarna. Gjöt om delar av grunden under dessa två väggarna (huset har kallkällare, en blandning mellan torpargrund och vanlig källare). Man byggde upp två väggar ovanpå den reparerade grunden och gav sig på de andra två väggarna med samma förvarande. Nu skulle taket repareras, man skulle ju ta av tjärpappen innan man kunde lägga ny. Då hittar man kraftiga fuktskador under denna (som inte syntes så tydligt från vinden). In på byggnadskontoret igen och fråga om det är OK att byta ut det spåntade taket. Det var OK. Ny plan, istället för att ha spåntat tak så lägger man vattensäker duk som ligger direkt på de gamla takstolarna (som man tagit ned en och en och rätat upp, samt renoverat, i praktiken nästintill helt nya takstolar). Ovanpå detta reglar man och på med plåttak (enligt det nya bygglovet).

Hur mycket av originalhuset fanns kvar? Tja, delar av grunden och delar av takstolarna. I praktiken var det ett helt nytt hus.

Skillnaden mellan din väns ärende och TS är att TS (tyvärr) inte haft någon kontinuerlig kontakt med byggnadsnämnden varefter problemen uppstod. Då kunde de fått information hur de skulle gå vidare inom PBLs ramar. Ej heller verkar TS ha så mkt fotodokumentation av projektets olika steg vilket hade varit guld värt nu. Nu ser byggnadsnämnden bara före och efter och då framstår det som en helt ny byggnad.