N Nickesågen skrev:
Det håller jag med om. Men många som ser TV-programmen med deras dramaturgi tror att det är något annat. Sen köper man ett fallfärdigt torp i skogen och tror att det bara är att riva ut och slänga upp nya ytskikt. Ett år senare kommer verkligheten ikapp...
Tror inte alls det handlar så mycket om jävlaranamma och spotta i nävar som du målar upp det. Det handlar om timmar på dygnet. Antingen så är det du som viker tvätt, VAB-ar, köper presenter när barnen skall på födelsedagskalas, och ser till att det finns alvedon hemma eller så är det någon annan som gör det. Det är denna andre som bör få avgöra om det är en bra idé. Om du inte bor ensam förstås, då är det bara att köra!
Det naiva är tiden det tar, svårt behöver den inte vara om man är händig och villig att lära sig, och... låta det ta tid.N Nickesågen skrev:
Ett problem är ju idag att yngre människor i städer överlag är mindre händiga då man ej längre lagar eller renoverar saker i den utsträckning man gjorde bara för 20-30 år sedan. Slit och släng skapar knappast varken ro eller rikedom.
Men tillbaka till tråden.
Utöver att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt, ge en otrolig resa och vara skitjobbigt ibland, så blir ett renoverat/restaurerat 100+ gammalt hus bara bättre med tiden. Ett nybyggt hus som man bygger "billigt" och säljer om 30år kommer oftast vara 30år gammalt och slitet. Ett gammalt hus som är väl renoverat kommer vara 30 år bättre.
Det tar tid och kräver att man kavlar upp skjortärmarna, men "svårt"- well ?
Jag har totalrenoverat ett radhus invändigt, byggt en stuga själv (från grunden) och håller nu på med en totalrenovering och så småningom en tillbyggnad av ett timmerhus från 70-talet.
"Svårt" är inte ordet jag skulle använda, man lär sig på vägen.
Mycket jobb däremot.
Och att göra det med hantverkare hade blivit både enromt energikrävande och dyrt (!). Därav att jag gör i princip allt utom el själv och med kompisar.
Nu på äldre dar kanske jag kommer ta in folk för att tex gräva och gjuta grund (tungt jobb). Kanske också någon mattläggare för våtrum (kakel med tätskikt har jag satt själv enligt de äldre reglerna, får se om jag försöker med matta nu - det är nytt för mig vilket förstås gör det lite kul iofs)
Fördelen med att göra allt självär ju också att iom att man sparar en del pengar så får man i värsta fall fixa det man gjort om det skulle vara ngt meck. Man vet ju dessutom då hur det är gjort. Läser man på innan och frågar (bla här i forumet) brukar det bli helt ok, även om finishen kanske inte alltid blir som när en person som gjort samma sorts jobb i 20 år gör det.
Jag har totalrenoverat ett radhus invändigt, byggt en stuga själv (från grunden) och håller nu på med en totalrenovering och så småningom en tillbyggnad av ett timmerhus från 70-talet.
"Svårt" är inte ordet jag skulle använda, man lär sig på vägen.
Mycket jobb däremot.
Och att göra det med hantverkare hade blivit både enromt energikrävande och dyrt (!). Därav att jag gör i princip allt utom el själv och med kompisar.
Nu på äldre dar kanske jag kommer ta in folk för att tex gräva och gjuta grund (tungt jobb). Kanske också någon mattläggare för våtrum (kakel med tätskikt har jag satt själv enligt de äldre reglerna, får se om jag försöker med matta nu - det är nytt för mig vilket förstås gör det lite kul iofs)
Fördelen med att göra allt självär ju också att iom att man sparar en del pengar så får man i värsta fall fixa det man gjort om det skulle vara ngt meck. Man vet ju dessutom då hur det är gjort. Läser man på innan och frågar (bla här i forumet) brukar det bli helt ok, även om finishen kanske inte alltid blir som när en person som gjort samma sorts jobb i 20 år gör det.
Jag tror inte heller det är svårt. Det svåra är om man har barn/familj och ska leva ett modernt liv med aktiviteter och att båda föräldrarna jobbar samtidigt. Hade jag inte haft tre småbarn hade jag nog kunnat ta på mig vilket projekt som helst och rott det i land.
Mitt nuvarande 130 år gamla hus har renoverats, byggts ut med 60m2 helt på egen hand så kan jag konstatera att det funkar med 1-2 småbarn, fru som jobbar 80% och ingen pandemi. Vid större projekt har även jag gått ner 20% i arbetstid för att få loss 20-25h renoveringstid i veckan istället för 10. När tredje barnet kom, samtidigt som pandemin (fru jobbar i akutvård) så tog renoveringstiden slut och orken på den lilla lediga tiden likaså.
Så stryk barn eller att fru är hemmafru och tar hand om all marktjänst så går det bra att få loss ytterligare 20-30h per vecka till renovering. I slutändan handlar det bara om hur mycket tid man kan lägga och hur man värderar sin egen tid. I många fall värderas den för högt för att det skall vara värt att renovera ett ödehus tex.
Mitt nuvarande 130 år gamla hus har renoverats, byggts ut med 60m2 helt på egen hand så kan jag konstatera att det funkar med 1-2 småbarn, fru som jobbar 80% och ingen pandemi. Vid större projekt har även jag gått ner 20% i arbetstid för att få loss 20-25h renoveringstid i veckan istället för 10. När tredje barnet kom, samtidigt som pandemin (fru jobbar i akutvård) så tog renoveringstiden slut och orken på den lilla lediga tiden likaså.
Så stryk barn eller att fru är hemmafru och tar hand om all marktjänst så går det bra att få loss ytterligare 20-30h per vecka till renovering. I slutändan handlar det bara om hur mycket tid man kan lägga och hur man värderar sin egen tid. I många fall värderas den för högt för att det skall vara värt att renovera ett ödehus tex.
Många skriver om hur jobbigt det kan vara att ge sig på ett gammalt hus när man har småbarn och det är alldeles riktigt. Därför kom jag på att vi borde skriva om tid i livet också.
De små barnen växer upp och flyttar hemifrån (i de flesta fall) och det finns en tid efter småbarnsåren. Eller före. Fördelen med att göra saker när man är ung är väl att man inte är erfaren nog att begripa hur jobbigt det kommer bli.
Alla människor skaffar dessutom inte barn.
Allt har sin tid och om intresset verkligen finns för att leva med ett gammalt hus, låt inte andra avskräcka dig. Men gör dig en realistisk föreställning om vad som kan hända med gamla hus.
De flesta av oss som har erfarenhet av sådant här har massor med historier om hur det var när ytterväggen visade sig vara genomrutten, husbocken förnöjt knaprade på takstolarna, vinden ven genom huset och effektivt tillintetgjorde alla försök att tända upp i spisen för att få lite värme och det enda rinnande vattnet i huset kom genom taket när det regnade.
(Men en del av berättelserna är som fiskehistorier.)
De små barnen växer upp och flyttar hemifrån (i de flesta fall) och det finns en tid efter småbarnsåren. Eller före. Fördelen med att göra saker när man är ung är väl att man inte är erfaren nog att begripa hur jobbigt det kommer bli.
Alla människor skaffar dessutom inte barn.
Allt har sin tid och om intresset verkligen finns för att leva med ett gammalt hus, låt inte andra avskräcka dig. Men gör dig en realistisk föreställning om vad som kan hända med gamla hus.
De flesta av oss som har erfarenhet av sådant här har massor med historier om hur det var när ytterväggen visade sig vara genomrutten, husbocken förnöjt knaprade på takstolarna, vinden ven genom huset och effektivt tillintetgjorde alla försök att tända upp i spisen för att få lite värme och det enda rinnande vattnet i huset kom genom taket när det regnade.
(Men en del av berättelserna är som fiskehistorier.
)
Dina historier verkar lite justerade. Att någon som har ett heltidsjobb och aldrig byggt något tidigare bygger ett hus på 150kvm med material från en lada som han dessutom själv demonterat för hand. Och detta på kvällar på endast två år…
Det begriper ju vem som helst att det är helt orealistiskt. På 40-talet hade folk knappt semester heller.
Det begriper ju vem som helst att det är helt orealistiskt. På 40-talet hade folk knappt semester heller.
S Stigur-Olafur skrev:
Nej det är inte svårt att renovera. Tar bara mkt mer tid än vad man föreställa sig.S Stigur-Olafur skrev:
Ta hand om dig och din familj istället, lägg tiden och resurserna på dem istället.
Har själv varit inne i renoveringsträsket tidigare och ångrar det djupt. Blev fint och bra, men den förlorade tiden får jag aldrig igen.
Köp hellre nytt eller nyare lite längre ut från det populäraste området! Så du har råd.
Begriper inte hur svenskar är funtade ibland? "Vi letar efter ett 1920-talshus" "Vi letar efter ett 1800 tals torp"
Vad är problemet med dom? Hur kan man vilja bo dragit och obekämt samt vilja betala 3 x så mkt för uppvärmningen och sätta sig i ett renoveringsträsk igen, för efter 8 år behöver man skrapa.
Elda upp gammalt skräp och Köp modernt istället eller nytt. Så mycket bekvämare och smidigare.
Redigerat:
Jag undrar om inte hemma-pular-bygge är mer en diagnos än en hobby… jag och min gubbe har den båda och så fort vi är nästan klara med en grej går vi till nästa, gärna lämnades lite smågrejor att irritera sig på. Ett gårdshus från ett nertimrat ruckel, några carportar, växthus i två terrasser, ett garage och en inglasad veranda har det blivit, plus flera stora omdisponeringar av gårdsplanerna och att hålla själva boendehuset i skick. Nu är tomten ganska fullbyggd så då har vi köpt en till tomt där det ska bli ett fritidshus… osv. För oss är det motion, parterapi och en utmanande hobby på samma gång, det börjar liksom klia i kroppen om jag inte har nått byggtekniskt att grunna på. Men om vi inte varit lika galna båda två vet jag inte hur det hade gått med förhållandet. Om du har familj - förankra det noga om ni inte är flera som har samma ”sjukdom” och om du är singel och vill ha en riktig utmaning kör på!
Sammanfattning av största påverkan, tid och pengar!
Göra det mesta själv, vad får det ta i tid.
Låta hantverkare utföra, vad får det kosta.
Och det var inte bättre förr, bara i nostalgiska filmer som man luras tro det
Göra det mesta själv, vad får det ta i tid.
Låta hantverkare utföra, vad får det kosta.
Och det var inte bättre förr, bara i nostalgiska filmer som man luras tro det
Medlem
· Korpilombolo
· 3 166 inlägg
Det finns två scenarion. Antingen har man pengar eller så har man inte (alternativt är masochistiskt lagd).
Det är förmodligen det senare som avses i trådstarten och ska man göra allting själv så får man räkna med att ändra sin livssituation drastiskt om det är första huset man ger sig på. Då är det inte säkert att det egna psyket eller övriga familjens pallar i längden, för det kommer att ta tid innan man kan slå sig till ro (har det någonsin hänt att någon överskattat tidsåtgången?). Vissa skaffar ett nytt projekt när de är färdiga. Igen och igen medan andra kanske undviker att ta i verktyg framöver. De flesta klarar nog att utföra själva arbetet. Det går att googla hur man gör om man inte listar ut det själv.
Det är förmodligen det senare som avses i trådstarten och ska man göra allting själv så får man räkna med att ändra sin livssituation drastiskt om det är första huset man ger sig på. Då är det inte säkert att det egna psyket eller övriga familjens pallar i längden, för det kommer att ta tid innan man kan slå sig till ro (har det någonsin hänt att någon överskattat tidsåtgången?). Vissa skaffar ett nytt projekt när de är färdiga. Igen och igen medan andra kanske undviker att ta i verktyg framöver. De flesta klarar nog att utföra själva arbetet. Det går att googla hur man gör om man inte listar ut det själv.
M Mseli skrev:
Inte som jag ser det. "har man inte pengar" har man ju ändå råd att köpa objektet från början och börja renovera.
Lägg dom pengarna på ett annat boende som du kan köpa för de pengarna som du från början har + ev. lån. Mitt supertips!
Borde vara olagligt att totalrenovera gammalt skräp.
Det finns ju byggnormer och lagar om isolering och energivärden för nya hus. Totalrenoverar man upp gammalt ruckel följs inte dessa normer. Istället borde de rivas
Beror inte mycket på folks övertro på sin egen förmåga?
När de som "renoverat" genom att tapetsera och lagt in klick-golv i ett par lägenheter, och kanske på sin höjd satt in ett ikea kök... När de ger sig på sitt första hus så uppdagas ganska snart att det krävs betydligt mer kunnande och erfarenhet för att göra annat än just ytskickt i torra utrymmen?
När de då finner sig där så inser hälften sina begränsningar och börjar kontakta hantverkare, vilket leder till att allt helt plötsligt blev otroligt mycket dyrare än vad de har råd med..... Den andra hälften "klåpar på" efter förmåga och resultatet blir därefter?
När de som "renoverat" genom att tapetsera och lagt in klick-golv i ett par lägenheter, och kanske på sin höjd satt in ett ikea kök... När de ger sig på sitt första hus så uppdagas ganska snart att det krävs betydligt mer kunnande och erfarenhet för att göra annat än just ytskickt i torra utrymmen?
När de då finner sig där så inser hälften sina begränsningar och börjar kontakta hantverkare, vilket leder till att allt helt plötsligt blev otroligt mycket dyrare än vad de har råd med..... Den andra hälften "klåpar på" efter förmåga och resultatet blir därefter?
Du menar att renovera ett gammalt högkvalitativt hus med 2 tums golv av kärnfuru jämfört med ett nybyggd billigt ladhus där "golven" är en skiva plast med en faner av plast?Magnus Filip skrev:
Det byggs såklart mkt bra idag, men jag är förvånad att det ens är lagligt att bygga ohållbart skräp som en del gör.
Det är uppenbart att du har gått på några riktiga minor när det gäller att renovera eller bygga själv men det handlar nog mer om den enskilda personen, om man har den läggningen, tålamodet och, viktigaste av allt, gillar det eller ej. Som sagt, jag skulle heller aldrig ge mig på ett objekt om det inte fanns mycket tid och tillräckligt med pengar.
Helt rätt, hade det varit så hade allt gammalt rivits när betongprogrammet kom på 60-talet . Man skulle förbjudit och rivit alla gamla enfamiljshus.Magnus Filip skrev:
Och vi skulle idag kunnat titta på engelska "Escape to the country" och konstaterat vilka tokar de är som har byar och hus som är 100 till 400 år gamla.
Nja du Magnus du brukar dyka upp i trådarna och "trolla"
