Äntligen hemma - köpa hus i Sverige vs Lantinamerika
Sådär, nu har vi skrivit på för vår svenska villa, vi hamnade inte där vi tänkt oss utan i vad som generöst skulle kunna betecknas som Stockholms yttersta periferi (eller ”skogen”, som min fru säger), men det lär bli ruskigt bra ändå.
Skillnader mot vårt tidigare köp i Latinamerika:
Husen – ingen, finns alltid bra och dåliga hus beroende på situationen.
Processen fram till avslut – här går det snabbt efter visning, budhysteri ses som naturligt och extremt risktagande är vardagsmat. Det har såklart med tillgång/efterfrågan att göra men även för riktigt attraktiva objekt kändes det som om det fanns mycket mer tid att begrunda ett köp på vår förra adress.
Mäklarna – enorm kulturskillnad vad gäller mäklarens roll och inställning. På andra sidan vattnet har vi haft en bra mäklare för en försäljning och en som bara kan klassificeras som episk – total rockstjärnenivå.
Mäklaren vi genomförde köpet med här var helt ok, tror det är ett systemfel mer än personliga egenskaper som gör att jag har svårt för dem här.
Bankerna – egentligen mycket trevligare i Sverige, väloljat och mallstyrt men annars ungefär likadant. Den stora skillnaden är hur billigt det är och att ingen verkar tro att du faktiskt kommer att betala tillbaka det du lånar innan du säljer.
För vårt andra hus fick vi välja på 5, 10 eller 20 års återbetalning – räntan var 4,5 + inflation. Det är inflationen som dödar.
Kan egentligen inte se någon fördel med det, men tveklöst gör återbetalningshorisonten att priserna håller sig på den här planeten.
Skillnader mot vårt tidigare köp i Latinamerika:
Husen – ingen, finns alltid bra och dåliga hus beroende på situationen.
Processen fram till avslut – här går det snabbt efter visning, budhysteri ses som naturligt och extremt risktagande är vardagsmat. Det har såklart med tillgång/efterfrågan att göra men även för riktigt attraktiva objekt kändes det som om det fanns mycket mer tid att begrunda ett köp på vår förra adress.
Mäklarna – enorm kulturskillnad vad gäller mäklarens roll och inställning. På andra sidan vattnet har vi haft en bra mäklare för en försäljning och en som bara kan klassificeras som episk – total rockstjärnenivå.
Mäklaren vi genomförde köpet med här var helt ok, tror det är ett systemfel mer än personliga egenskaper som gör att jag har svårt för dem här.
Bankerna – egentligen mycket trevligare i Sverige, väloljat och mallstyrt men annars ungefär likadant. Den stora skillnaden är hur billigt det är och att ingen verkar tro att du faktiskt kommer att betala tillbaka det du lånar innan du säljer.
För vårt andra hus fick vi välja på 5, 10 eller 20 års återbetalning – räntan var 4,5 + inflation. Det är inflationen som dödar.
Kan egentligen inte se någon fördel med det, men tveklöst gör återbetalningshorisonten att priserna håller sig på den här planeten.
Vad är skillnaden mellan svenska och Latinamerikanska mäklare då?
I vårt fall (som sagt stor kontinent) är skillnaden för mig att de inte talar med kluven tunga så att säga, anlitar jag en mäklare är det liksom inget snack om vem hen i praktiken företräder – mer öppna kort, på gott och ont men absolut mest gott tycker jag efter att ha varit igenom samma process här - möjligtvis färgat av att vi hade en makalöst effektiv mäklare vid vårt köp där.Skumpe skrev:
.
Samma upplevelse i Nederländerna jämfört med Sverige. I Sverige är mäklaren "neutral" men företräder självklart främst säljaren eftersom mäklaren bara är intresserad av största möjliga provision vilket den såklart får genom högsta möjliga pris.D Danielc skrev:
I NL anlitar säljaren en mäklare som bara företräder säljarens intressen, vill köparen använda sig av en mäklare får denna anlita en köpmäklare. Gjorde allting mycket tydligare tycker jag.
