I vissa delar av landet kom krav på bygglov i ej detaljplanerade områden väldigt sent typ 1972.
1947 ålades alla kommuner ha en byggnadsnämnd för att reglera bebyggelsen. Den gällde dock fortfarande endast tätortsbebyggelse. 1959 fick kommunerna möjlighet att reglera den tätare bebyggelsen även på landsbygden. Först 1972 inskränkes den då fria bebyggelsen på landsbygden.
1947 ålades alla kommuner ha en byggnadsnämnd för att reglera bebyggelsen. Den gällde dock fortfarande endast tätortsbebyggelse. 1959 fick kommunerna möjlighet att reglera den tätare bebyggelsen även på landsbygden. Först 1972 inskränkes den då fria bebyggelsen på landsbygden.
Fastighet = mark- eller vattenområde.
Hus = fastighetstillbehör.
Tomt = En tomt kan definieras som en landområde som ska bebyggas eller att en byggnad redan är byggd på marken. Skillnaden mellan tomt och fastighet är att tomten kan ingå i fastigheten men en fastighet är ett mycket bredare begrepp och kan inkludera ett land- eller vattenområde som inte definieras som tomt.
Hus = fastighetstillbehör.
Tomt = En tomt kan definieras som en landområde som ska bebyggas eller att en byggnad redan är byggd på marken. Skillnaden mellan tomt och fastighet är att tomten kan ingå i fastigheten men en fastighet är ett mycket bredare begrepp och kan inkludera ett land- eller vattenområde som inte definieras som tomt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 988 inlägg
Eftersom så få svarat på sakfrågan och de svar som getts hamnat i skymundan tar jag ett skutt bakåt.O Olle117 skrev:
Jag skulle aldrig köpt en fastighet på vilken det stod ett hus på ofri grund i syfte att utan egna kunskaper om äganderätt och arrendeförhållandena vräka arrendatorerna.
Trots det, lite randanmärkningar:
Finns det inget arrendeavtal (vilket det kan göra, du har sannolikt ärvt tidigare ägares avtal) kan du föreslå ett nytt avtal. Det hamnar säkert i arrendenämnden om det är väldigt högt, men ett avtal kan du se till att det skapas.
Rivning flytt blir nog svårt, även om det förvisso blir effekten om du lyckas vräka dem.
Som delägare i arrendehuset kan du som andra skrivit kräva tvångsförsäljning av egendomen. Då fastighetsägaren verkar vara rätt kass är det säkert få som vill bjuda på huset.
Hur gick det till när ni köpte huset tillsammans? Fyller det någon funktion för ägarna, t ex jakt eller fiske?
Som det har skrivits här innan kan du kräva tvångsförsäljning av huset då det är samägt. Om den blir stormig, dvs du och andra ägare ser till att det går åt en massa advokattid, lär den som är utsedd att ta hand om försäljningen ta hand om alla pengarna. Ponera att du vinner budgivningen för 60000. Pengarna går till försäljningskostnader, dvs du och övriga ägare får 0 kr.
Samma sak om de övriga, eller någon annan vinner, du får antagligen inget.
Det lämpligaste är ju att du säger till övriga delägare att du har för avsikt att köpa ut alla och att det smidigaste för alla är att det görs upp som ett enkelt köp. Alternativet är ju en tvångsförsäljning som är dålig för alla. Meddelar du ett vettigt bud motverkar du kanske att de strider mot bara för principens skull. De finns ju de som lägger ett skambud då de vet att motparten är i en sämre sits.
Som det har skrivits här innan kan du kräva tvångsförsäljning av huset då det är samägt. Om den blir stormig, dvs du och andra ägare ser till att det går åt en massa advokattid, lär den som är utsedd att ta hand om försäljningen ta hand om alla pengarna. Ponera att du vinner budgivningen för 60000. Pengarna går till försäljningskostnader, dvs du och övriga ägare får 0 kr.
Samma sak om de övriga, eller någon annan vinner, du får antagligen inget.
Det lämpligaste är ju att du säger till övriga delägare att du har för avsikt att köpa ut alla och att det smidigaste för alla är att det görs upp som ett enkelt köp. Alternativet är ju en tvångsförsäljning som är dålig för alla. Meddelar du ett vettigt bud motverkar du kanske att de strider mot bara för principens skull. De finns ju de som lägger ett skambud då de vet att motparten är i en sämre sits.
Lite halvrörig tråd, svårt att förstå men här kommer mina tankar.
Du tillsammans med X andra äger ett hus på ofri grund (arrendetomt). Då bör det finnas ett arrendeavtal i vilket det stipuleras, storlek på tomt som ingår i arrendet, kostnaden för arrendet, löptid för arrendet, villkor för uppsägning av arrendet osv.
Du har köpt fastigheten där huset/ byggnaden står, du övertar då arrendet, det avslutas inte per automatik. Det är omöjligt för oss att veta förutsättningarna utan att ha koll på innehållet i det arrendeavtal som finns.
Hur betalade ni arrendet tidigare?
Du tillsammans med X andra äger ett hus på ofri grund (arrendetomt). Då bör det finnas ett arrendeavtal i vilket det stipuleras, storlek på tomt som ingår i arrendet, kostnaden för arrendet, löptid för arrendet, villkor för uppsägning av arrendet osv.
Du har köpt fastigheten där huset/ byggnaden står, du övertar då arrendet, det avslutas inte per automatik. Det är omöjligt för oss att veta förutsättningarna utan att ha koll på innehållet i det arrendeavtal som finns.
Hur betalade ni arrendet tidigare?
Jag kan ingenting om fastighetsrätt, men TS skriver att "det är aldrig någon som bott där permanent eller liknande.". Gäller besittningsrätt då?
Ja.
Medlem
· Västernorrland
· 10 264 inlägg
Det ska ju poängteras att i de kommersiella fall där tomter köps upp och fastighetsägare "tvingas" bort så görs det nog antagligen på ett sånt sätt att de skräms bort. Många kan nog strida och bo kvar men de med pengar och advokater räknar kallt med att fotfolket gör som de säger utan bråk och då fungerar det ju.........
Eftersom det här redan är en tråd full med killgissningar så fortsätter jag på samma tema.
Jag gissar att det är så att ni ärvt en sommarstuga på arrendetomt och att du senare fått möjlighet att köpa marken. (Inget frågetecken här eftersom jag gissar.)
Att du äger marken är ganska ointressant, mer än ditt egna intresse i saken. Vad du vill är att få bort de övriga delägarna ur den samägda stugan. Då ser jag två möjligheter: Antingen kommer ni överens om att du köper ut dem eller så går du till Tingsrätten och begära tvångsförsäljning. Huset läggs då ut på offentlig auktion och du får då möjlighet att bjuda över de andra delägarna. Eller så bjuder de mer och köper ut dig. Eller så kommer en tredje part in och köper huset.
Vad det gäller tomten så har du köpt en tomt med ett arrendehus på. Om det finns ett avtal eller ej tror jag är ganska ointressant i det här fallet. Möjligheten är nog typ vad som nämns här ovan att skriva ett avtal för att du ska ha något som du kan säga upp.
Du har naturligtvis rätt att ta ut ett skäligt arrende. Skulle tro att det är här du ska läsa på för att förkovra dig: https://www.domstol.se/amnen/hyra-bostadsratt-och-arrende/arrende/bostadsarrende/
Jag gissar att det är så att ni ärvt en sommarstuga på arrendetomt och att du senare fått möjlighet att köpa marken. (Inget frågetecken här eftersom jag gissar.)
Att du äger marken är ganska ointressant, mer än ditt egna intresse i saken. Vad du vill är att få bort de övriga delägarna ur den samägda stugan. Då ser jag två möjligheter: Antingen kommer ni överens om att du köper ut dem eller så går du till Tingsrätten och begära tvångsförsäljning. Huset läggs då ut på offentlig auktion och du får då möjlighet att bjuda över de andra delägarna. Eller så bjuder de mer och köper ut dig. Eller så kommer en tredje part in och köper huset.
Vad det gäller tomten så har du köpt en tomt med ett arrendehus på. Om det finns ett avtal eller ej tror jag är ganska ointressant i det här fallet. Möjligheten är nog typ vad som nämns här ovan att skriva ett avtal för att du ska ha något som du kan säga upp.
Du har naturligtvis rätt att ta ut ett skäligt arrende. Skulle tro att det är här du ska läsa på för att förkovra dig: https://www.domstol.se/amnen/hyra-bostadsratt-och-arrende/arrende/bostadsarrende/
Det du behöver göra är att få fastställt om det föreligger ett arrendeförhållande även om du inte känner till något. Förmodligen gör det ju det, även om det inte går att finna några papper eller aldrig funnits några papper. Tyvärr är besittningsrätten rätt stark, men som markägare kan du givetvis ta fram ett arrendeavtal om det inte finns. Detta får du då försöka utforma så fördelaktigt som möjligt för din del, så att du kan säga upp det enligt någon av nedanstående punkter.
Situationer där arrendatorn inte har rätt till förlängning
Bostadsarrende
För att upplåtelsen ska räknas som bostadsarrende ska syftet vara att bo på platsen och betala ersättning till jordägaren. Marken får däremot inte användas inom jordbruket. Den som arrenderar marken ska dessutom ha rätt att bygga en bostad eller ha kvar en bostad på tomten.
I regel gäller bostadsarrenden bara för fysiska personer. Upplåts ett liknande arrende till juridiska personer räknas det vanligtvis som ett lägenhetsarrende.
Avtalet ska vara skriftligt, men om ett muntligt avtal ingicks före 1 juni 1968 så gäller även det. Det förutsätter dock att upplåtelsen uppfyller alla förutsättningar som finns för bostadsarrende enligt de regler som gäller i dagsläget.
Arrendetid för bostadsarrende
Bostadsarrenden ingås antingen på bestämd tid eller på arrendatorns livstid. För ett bestämt avtal får arrendetiden inte vara kortare än fem år.
Som längst kan ett bostadsarrende vara bindande i 50 år. Om det finns en detaljplan där arrendeområdet ligger får avtalet inte vara bindande i längre än 25 år. En detaljplan är ett dokument som visar hur ett område i en kommun får bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas.
(http://www.boupplysningen.se/bo/villa/arrende)
Situationer där arrendatorn inte har rätt till förlängning
- Arrenderätten är förverkad och jordägaren har sagt upp avtalet.
- Arrendeavtalet är uppsagt till avtalstidens utgång på grund av en pant eller en borgen.
- Jordägaren sagt upp avtalet på grund av allvarlig misskötsel.
- Arrendatorn har byggt utan bygglov, där sådant krävs, eller i strid med en detaljplan eller liknande myndighetsbeslut om hur marken får byggas eller användas.
- Arrendatorn har ändrat en byggnad så att den inte stämmer överens med detaljplan eller områdesbestämmelser och jordägaren ska använda marken i enlighet med dessa.
- Jordägaren ska använda marken till annat än vad den är upplåten för. Jordägarens intresse ska då överväga arrendatorns intresse av att få arrendera vidare.
- Jordägaren har en annan befogad anledning att avsluta arrendeförhållandet.
Bostadsarrende
För att upplåtelsen ska räknas som bostadsarrende ska syftet vara att bo på platsen och betala ersättning till jordägaren. Marken får däremot inte användas inom jordbruket. Den som arrenderar marken ska dessutom ha rätt att bygga en bostad eller ha kvar en bostad på tomten.
I regel gäller bostadsarrenden bara för fysiska personer. Upplåts ett liknande arrende till juridiska personer räknas det vanligtvis som ett lägenhetsarrende.
Avtalet ska vara skriftligt, men om ett muntligt avtal ingicks före 1 juni 1968 så gäller även det. Det förutsätter dock att upplåtelsen uppfyller alla förutsättningar som finns för bostadsarrende enligt de regler som gäller i dagsläget.
Arrendetid för bostadsarrende
Bostadsarrenden ingås antingen på bestämd tid eller på arrendatorns livstid. För ett bestämt avtal får arrendetiden inte vara kortare än fem år.
Som längst kan ett bostadsarrende vara bindande i 50 år. Om det finns en detaljplan där arrendeområdet ligger får avtalet inte vara bindande i längre än 25 år. En detaljplan är ett dokument som visar hur ett område i en kommun får bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas.
(http://www.boupplysningen.se/bo/villa/arrende)
Snälla, lova att återkomma i tråden med utfallet.O Olle117 skrev:
Vad du och advokaten kommer fram till, och hur det sen avlöper.
Det är oerhört spännande.
Sen ser jag att du inte är så säker på olika begrepp, eller lagar och så.
Men fastighet är mark, land. (Vatten kan det också vara). Du verkar använda ordet fastighet för hus.
(Se även inlägg 63)
Men glöm det, fastighet är en viss avgränsad landareal, och på fastigheten kan det stå ett hus.
Och marken under huset och närmaste omgivningen kallas tomt, kan vara lika stor som fastigheten när det är mindre fastigheter, men på en stor lantbruksfastighet eller jordbruksfastighet så finns det tomtmark närmast bostadshuset.
Tomt har inte någon speciell juridisk mening, utom i fallen hemfridszon och strandskydd, då begreppet används.
Sen kan ett hus på fastigheten höra ihop med fastigheten och är då ett fastighetstillbehör. Men hör inte huset till fastigheten är det ett hus på ofri grund, som kan ägas av vem som helst.
Och den som äger ett hus äger ju detta, de flesta ägarrättsaspekter gäller även här. Fastighetsägaren får inte riva huset bara för att det står på fastigheten (t.o.m om det saknas arrendeavtal) lika lite som jag får slå sönder någon annans bil bara för att den råkar stå på min uppfart.
Det här verkar vara alldeles för mycket att reda ut så jag tror inte att det är möjligt att komma längre än såhär genom detta forum.
Det kan krävas en del fastighetsrättsliga utredningar osv. Det kan komma att gå rätt många dyra advokattimmar innan ni ens vet vad som gäller, vem som är ägare till vad och om det föreligger några avtal.
Jag tycker att du börjar med att höra av dig till lantmäteriet och försöker få fram precis all information de kan skrapa fram om fastigheten ifråga. Bara där kommer du spara tusentals kronor jämfört med att en dyr advokat ska göra detta.
