Kontantinsats till första husköpet - så kan du spara
Sugen på hus men saknar pengar till kontantinsats? Här får du tips från ett proffs hur du bäst gör för att skrapa ihop pengarna och en varning om de tre vanligaste fällorna när det gäller kontantinsats.
Du kan läsa artikeln här: Kontantinsats till första husköpet - så kan du spara
Du kan läsa artikeln här: Kontantinsats till första husköpet - så kan du spara
Krävs det verkligen en ekonom för att berätta hur man sparar ihop pengar? Jag trodde att det ingick i allmänbildningen. Sänk på utgifterna, öka intäkterna.
Administrator
· Skåne
· 7 629 inlägg
Vi har medlemmar som har problem med kontantinsatsen, så tydligen. Det gäller nog främst den yngre generationen eftersom det gäller just det första husköpet. När vi skulle köpa bostad så hade Per turligt nog sparat ihop till en kontantinsats, jag hade behövt den här artikeln dock. 
Det grundläggande är ju att ha en ekonomi så man kan spara. Inga avbetalningsköp, bil-lån, dyra vanor och onödiga abonnemang.
Men det måste vara väldigt frustrerande i dagens läge att se att priserna stiger mer per år än vad man klarar av att spara ihop på samma tid.
Men det måste vara väldigt frustrerande i dagens läge att se att priserna stiger mer per år än vad man klarar av att spara ihop på samma tid.
Är man medlem i ett fackförbund, så har de flesta bänkar någon form av medlemslån man kan få till gunstig ränta.Redaktionen skrev:
Vi köpte i 2016 och finansierade 85% med bolån, 10% sparade medel och 5% medlemslån över 10 år.
I 2018 hade fastigheten ökat så mycket i värde, att jag besökte banken (hotade med att flytta lånet), och fick refinansierat medlemslånet över i bolånet. För oss blev det gunstigare, även om det kostade några hundralappar i nya pantbrev.
Det är inte alltid så lätt som att minska utgifterna och jobba hårt. Jag har en närstående som hade en väldigt bra situation boendes i billig hyresrätt centralt i en av Sveriges största städer. Men så blev det en oväntad skilsmässa och lägenheten tillföll den andre. Dessa personer hade medvetet valt ett sådant boende för att inte behöva arbeta heltid och kunna ägna sig mer åt andra intressen, men det innebar också att det inte fanns sparkapital till handpenningen. Vad gör man då? Jag vet att många kommer vilja svara ”skyller sig själv”, men det är en ytterst cynisk inställning. Man kan hamna i en svår situation när man är långt in i vuxenlivet och detta tycker jag inte tas hänsyn till i debatten. Alla varken kan eller vill in på bostadsmarknaden när de är 20. När man är ung måste man kunna få resa och utforska både världen och sig själv utan att bli bestraffad med bostadslöshet, särskilt då de yngre idag kommer arbeta långt över 70-årsstrecket.
Så vem/vad ska hjälpa din bekant som inte ville arbeta heltid?anthill skrev:
Givetvis kan man inte gardera sig mot allt som kan hända i livet; skilsmässa, sjukdom, dödsfall osv. Därför blir ju rådet att så tidigt som möjligt spara så mycket man kan, skriva papper vad som ska hända vid skilsmässa, teckna försäkring för att trygga ekonomin för efterlevande familj om döden kommer "för tidigt", teckna försäkring som ger ekonomisk hjälp vid sjukdom osv. så tidigt som möjligt.
Väljer man däremot ett liv där man hyr bostad för att konsumera/resa upp slantarna och sätta sparandet i andra hand, så blir det självklart svårare att utan utomstående ekonomiska injektioner, köpa sitt boende. Det tycker jag är så rättvist det kan bli.
Vi byggde ett hus som värderades högre än den beräknade byggkalkylen, vilket gjorde att vi redan från start kunde ha med det beräknade övervärdet som en del av kontantinsatsen. Med hjälp av mäklare som godkänns av banken, och anpassning för att planera ett attraktivt hus (inte bara för oss) så blev det många hundra tusen som inte behövde sparas ihop.
Uppenbarligen ingen. Jag kan dock bli otroligt trött på skambeläggande av de som inte lever för att arbeta. I min värld, så länge man gör rätt för sig och inte är en börda för samhället ska man kunna arbeta så lite eller så mycket man vill. Nu arbetar personen ifråga för samhället i ett mycket psykiskt påfrestande jobb, varför man velat balansera livet med intressen som inte påminner om total misär för att orka med jobbet man tycker om men som även är tärande.engs skrev:
Jag vill att Sverige återigen ska bli ett land där man möjliggör för människor att leva ett rikt liv oavsett inkomstnivå eller arbetsförmåga. Nu säger jag inte att alla ska ha rätt till lyxboende eller att staten ska subventionera alternativa livsstilar. Detta handlar om att möjliggöra för människor att komma in på bostadsmarknaden. Där skulle t.ex. staten kunna bistå med lån för de som inte har möjlighet att producera en kontantinsats. Så länge lånen kan återbetalas ser jag inte problemet. Och kan de inte betalas så finns det ju redan processer för att skydda långivarna. Jag ser hellre att staten bistår med ett litet lån (givetvis ska man inte kunna få lån till kontantinsats för lyxlägenhet) än att förpassa förvärvsarbetande inkomsttagare till dyra hyresrätter ägda av utländska investmentbolag och som subventioneras med bostadsbidrag. Ju fler medborgare som kan bygga förmögenhet, desto bättre.
Ja, och för att bygga förmögenhet krävs det hårt arbete och sparande. Och inte statens subventioner.
Hur kan det någonsin vara rättvist att någon blir bostadslös? Man hyrde bostad för att man kunde, läs: för att man aldrig skulle haft råd att köpa bostadsrätt på motsvarande läge. Sedan kan jag hålla med om att man borde ordnat inför eventualiteter, men faktum är att många inte är kapabla till det eller ens vet hur man går tillväga. Man gör det man tror är rätt och sedan blir det så fel. Rättvist? Och tro nu inte att det sociala skyddsnätet kommer till undsättning, för det gör det inte.S swe.jocke skrev:
Detta är nog bland det mest vansinniga man kan göra, att staten skall ge eller garantera lån för fastighetsköp till folk som inte har råd att köpa kommer bara driva upp priserna ännu mer. Och sedan blir det en krasch liknande sub-prime i USA där man gjorde precis detta. Enda skillnaden är att i USA så tar långivaren risken i Sverige gör låntagaren det. Hur lätt är det att komma igen om man sitter med en mille eller mer i skuld och utan bostad? Lånet blir blancolån med hög ränta då det inte längre finns någon säkerhet.
Jag håller i princip med om att det vore bra med någon form av statligt garanterat handpenningslån, för unga, som har betalningsförmåga, men som inte kunnat spara till kontantinsatsen
Men det löser bara en del av problemet. Vi har många som inte får en riktig anställning, men som i snitt ändå har en skaplig inkomst. På samma sätt många unga som inte vill ha en riktig anställning. Där är problemet dubbelt. De når inte upp till kravet på säkrad betalningsförmåga, och får inte ihop handpenning, trots att de lätt klarar en andrahandshyra på typ 13000 i månaden.
Man behöver också vara lite försiktig med att tillåta lån till handpenning. Dagens regler finns ju delvis för att undvika en finansiell instabilitet som vi hade under tidigt 99 tal. Många förlorade 100% av bostadens värde då. Då före krisen kunde man lätt låna 100% av priset. Och passa på att överbelåna så det räckte till möbler och bil också.
Men det löser bara en del av problemet. Vi har många som inte får en riktig anställning, men som i snitt ändå har en skaplig inkomst. På samma sätt många unga som inte vill ha en riktig anställning. Där är problemet dubbelt. De når inte upp till kravet på säkrad betalningsförmåga, och får inte ihop handpenning, trots att de lätt klarar en andrahandshyra på typ 13000 i månaden.
Man behöver också vara lite försiktig med att tillåta lån till handpenning. Dagens regler finns ju delvis för att undvika en finansiell instabilitet som vi hade under tidigt 99 tal. Många förlorade 100% av bostadens värde då. Då före krisen kunde man lätt låna 100% av priset. Och passa på att överbelåna så det räckte till möbler och bil också.
