Absolut, men det är som du skriver ett helt annat perspektiv. Det finns mycket intressant att diskutera kring lärlingen/praktikantens/elevens "anställning", eventuella ersättning och eventuellt "utnyttjande" men utifrån TS fråga är det, som jag ser det, fullkomligt irrelevant, och ursäkta, inget som hör hemma i diskussionen kring TS fråga.D Dublin skrev:
TS skriver upprepade gånger frågor liknande denna:
Och detta styrs av normala konsumentköprättsliga regler och då främst konsumenttjänstlagen. Jag kan inte se att någonting avseende företagets avtal/relation med skola/lärling/praktikant/elev på minsta sätt påverkar rätten att ta betalt gentemot TS.S Snickesnickarn skrev:
Jag har fattat det som att han är en praktikant och INTE lärling. Kolla med killens skola, nu var det länge sedan jag jobbade inom skolan, men dom ungar vi hade på APU tog man inte betalt för.
Hade det framkommit till oss att man tar betalt för praktikant som är under utbildning så hade vi antagligen sagt upp avtalet med berörd firma.
I mina öron låter det som att man utnyttjar gratis arbetskraft, och så skall det inte gå till. Dom som vi hade på APU fick inte heller få betalt annat än möjligtvis lite fika eller en pryl för ringa värde. Brasklapp! Var dock 10 år sedan jag jobbade inom skolan, och det kanske skiljer sig mellan kommun och kommun.
Hade det framkommit till oss att man tar betalt för praktikant som är under utbildning så hade vi antagligen sagt upp avtalet med berörd firma.
I mina öron låter det som att man utnyttjar gratis arbetskraft, och så skall det inte gå till. Dom som vi hade på APU fick inte heller få betalt annat än möjligtvis lite fika eller en pryl för ringa värde. Brasklapp! Var dock 10 år sedan jag jobbade inom skolan, och det kanske skiljer sig mellan kommun och kommun.
Japp, precis så vet jag att många firmor gör (givetvis inte bara inom hantverkarbranschen). Det finns hur många exempel som helst där firmor tar in praktikanter för att utföra jobb som en anställd/avlönad person skulle gjort annars. Jag har förflutet inom TV-produktionsbranschen och där var det mer regel än undantag, med ganska vidriga arbetsförhållanden.F FreLars skrev:
Men det TS råkat ut för är på en annan nivå. Inte nog med att firman använder gratis arbetskraft...de försökte dessutom fakturera kunden för en påhittad lönekostnad. Kunden reagerade och då backade firman utan att göra motstånd, vilket i mina ögon är ett bevis för att de visste att det var fel men körde tidigare nämnda princip: GDSGD...(går det så går det). BH är dränkt i exempel på att hantverkare har detta som grundprincip.
På vilket sätt skulle storleken på eventuell lönekostnad påverka företagets rätt att ta betalt för levererad tjänst. Många i tråden påstår det, men kan inte någon komma med en hänvisning till gällande rätt som stödjer detta, enligt min mening, helt felaktiga påstående!P Paxman skrev:
Tror att många tänker fel att praktikanten utför ett arbete (även om de faktiskt gör det). De är där för utbildning och de får betalt genom sitt studiebidrag för studier. De utför lika mycket arbete som Pelle som pluggar matte i sal 2b som Olle som klamrar kabel i någons hem.
Ja för inte kan ju ägaren ta en sådan kostnad. Hur skulle det se ut?P pnilz1 skrev:
Kanske det är fördelaktigt i längden både för den enskilde företagaren och branschen i sin helhet att hjälpa till med praktikanter så är det inom industrin.
Visst kan man tycka det etiskt, moraliskt och ur en massa aspekter. TS har dock mycket klart efterlyst svar på vad som gäller strikt juridiskt och detta är trots allt juridikdelforumet så jag tycker nog att situationen utifrån hur en domstol skulle betrakta den är vad som är relevant.K kortis skrev:
Om man tycker synd om en utnyttjad skolelev får man tycka det. Absolut. Det är dock knappast relevant här.
Fast frågan här är inte om man måste utan om man får och normalt får man köra 70 när det är skyltat så. Och man får även ta betalt för tjänster man levererar, helt oavsett vilka kostnader man har för att leverera dessa tjänster.K kortis skrev:
Jag har inte nämnt något om storleken på lönekostnaden. Kunden har beställt en tjänst av firman och förväntar sig givetvis att faktureras för yrkesmannens lönekostnad. På fakturan upptäcks ytterligare en post för en ICKE yrkesmans lönekostnad, en kostnad som firman inte redovisat för i offerten och som inte existerar eftersom personen är en oavlönad praktikant.Alfredo skrev:
Men så här fungerar hantverkarna...finns det en väg att fakturera för saker som intet ont anande kunder kanske missar, eller inte vågar reagera på, så gör man det. Många anser det vara lurendrejeri och bedrägeri...men hantverkarna har inga skrupler. På det här forumet ser man det tydligt. Även när beteendena hamnar under lupp och avslöjas som inom lagens gråzon, och framförallt moraliskt förkastliga, så ska det försvaras in absurdum. Det handlar om en kultur, och denna kultur är vad som skapat föraktet och misstänksamheten från privatkunder gentemot hantverkare.
Det jag undrar är var yrkes- och den personliga stoltheten tagit vägen.
(Och nej, alla hantverkare är inte som TS firma...är väl bäst att lägga till.)
Jo, du skrev att du ansåg att den var noll.P Paxman skrev:
Det går inte att tolka eljest än att du anser att det inte fanns någon kostnad för lönen, att kostnaden alltså var noll.P Paxman skrev:
Då är vi olika som kunder. Jag förväntar mig faktureras avtalat pris, eller om avtal saknas, ett skäligt pris.P Paxman skrev:
Helt enkelt ett pris som uppfyller lagstiftningen som lyder: "I den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt."
Vad de personer som levererar de tjänster jag konsumerar tjänar har jag normalt ingen aning om och det är heller inget som angår mig som köpare.
Ok . Kan nu hantverkare på minsta sätt lura sina kunder lagligt el på gränsen så verkar det som om de gör det. Om ett arbete med en man borde ta 1tim men debiterar åtta Tim för två är det lagligt. Var går gränsen. Varför inte 8 praktikanter som kommer o slår i en klammer var. Nej jag generaliserar alla är nu inte sådana men påfallande många har mer kreativitet i fakturaskrivning än med sitt monterande
På vilket sätt? Jag tycker inte att du är tramsig men ärligt talat förstår jag inte alls varför du gör den direkta koppling mellan någons lön och vilket timpris som tas ut.P Paxman skrev:
Det timpris man som företagare debiterar sätts rimligen till det pris, som utifrån den tidshorisont man vill använda, maximerar företagets vinst. Eller lite slarvigt utifrån vad marknaden tål.
Så är det väl med allt man säljer. Man sätter väl priset utifrån att maximera vinsten, normalt ganska långsiktigt. Vilka kostnader man har för "produktionen" är väl inte så relevant. Kan man köpa något "jättebilligt" och sälja det "jättedyrt" gör man väl det? Varför skulle någon agera annorlunda?
