Efterfrågan kan minska med amorteringskravet
I höst kan bostadsmarknaden se annorlunda ut enligt en undersökning från en av storbankerna.
Du kan läsa artikeln här: Efterfrågan kan minska med amorteringskravet
Du kan läsa artikeln här: Efterfrågan kan minska med amorteringskravet
Utbudet lär ju minska lika mycket iom den orörlighet amorteringskravet medför.
Men, en prisutveckling likt senaste året är uteslutet. En stagnation är mer trolig.
En större skillnad än priset kommer nog vara att man inte lånar till icke helt nödvändiga renoveringar, detta bidrar såklart det minskade ROT-avdraget också till.
Men, en prisutveckling likt senaste året är uteslutet. En stagnation är mer trolig.
En större skillnad än priset kommer nog vara att man inte lånar till icke helt nödvändiga renoveringar, detta bidrar såklart det minskade ROT-avdraget också till.
Jag tycker att situationen är svår att analysera. Marknaden drivs av den gigantiska obalanansen i tillgång och efterfrågan på bostäder i storstadsregionerna. Dvs. väldigt många bostadsköpare har ingen möjlighet att välja att ex. bara belåna bostaden till 50%. De är piskade att köpa något precis på gränsen till vad deras ekonomi tillåter.
Dessa marginalköpare är de som sätter prisnivån, därefter kommer alla andra, ofta dyrare bostäder i en lämplig prisskala.
Om man då tittar på marginalköparna, så finns där idag 2 olika begränsande faktorer, en marginalköpare köper antingen en bostad som hans inkomst precis nätt o jämnt klarar, eller en bostad som hans kontantinsats (inkl. lite blancolån osv) precis klarar.
Marginalköparna drivs också i huvudsak av två olika behov, antingen är de nya på marknaden, har ett sparande som ger kontantinsatsen, är fullt nöjda med ex. en liten etta, där läget styrs av hur mycket kontantinsats de klarar att lägga upp. En del i den här gruppen har tillgång till kapital via föräldrar eller arv osv. men har kanske rätt låg lön, tidigt i karriären, dvs. den här gruppen är antingen begränsad av hur mycket sparande de har, eller av hur hög lön de har.
En annan grupp är de som "måste" byta upp sig till något större. De har kanske en liten etta på 25 kvm och skall få tillökning i familjen. Den gruppen har väldigt ofta skaplig tillgång på kapital i form av en reavinst på den bef. bostaden, där är det oftast inkomsten som sätter gränsen.
Jag tror att det är de här två eller tre grupperna som driver hela bostadsmarknaden, utöver de här grupperna så har vi folk som bor skapligt, men tycker det vore trevligt med lite större, eller det vore trevligt att flytta in till city, "nu när vi har råd" osv. De har en valfrihet att avstå om det känns för dyrt.
Den grupp som direkt drabbas av amorteringskravet, är de som är begränsade av sin inkomst. Dvs. de har själva eller via ex. föräldrar pengar till kontantinsatsen, men de måste klara den månatliga kostnaden.
De som kommer in nya på marknaden, och som idag betalar kanske 2 milj. för en liten tvåa i områden precis utanför Stockholm innerstad. Där tror jag att deras gräns sätts av kravet på kontantinsats snarare än av måndadskostnaden. Det är ofta välutbildade unga människor som just avslutat sin utbildning, kanske hunnit jobba typ ett år, och börjat få igång ett sparande. Dvs. de har inkomster som relativt är större än tillgången på kapital.
Den gruppen kommer bara att påverkas marginellt av amorteringskravet.
Gruppen som "måste" byta upp sig, där tror jag att det är tvärtom, de har kapital, men i relation till kapitalet lägre inkomst, där kommer amorteringskravet att slå hårt. MEN de kommer ändå att byta upp sig, för de är tvungna, men de kommer att byta till något lite billigare. Lite midre, lite sämre läge osv. Det intressanta där är att den bostad de lämnar kommer att köpas av den där första gruppen som kommer att ha råd att köpa lika dyrt oavsett amorteringskravet.
Grupperna som flyttar för att det "vore trevligt" med lite större, eller bättre läge. De kommer i princip inte alls att påverkas av amorteringskravet. Kravet innebär ju ett tvångssparande, den gruppen har ofta redan ett avsevärt sparande, de har i många fall stora kapital från reavinster på bef. boende, så att det nya trevligare boendet ändå hamnar på mindre än 50% belåning osv.
Så jag tror att vi kommer att få se en omfördelning av prisläget
Dessa marginalköpare är de som sätter prisnivån, därefter kommer alla andra, ofta dyrare bostäder i en lämplig prisskala.
Om man då tittar på marginalköparna, så finns där idag 2 olika begränsande faktorer, en marginalköpare köper antingen en bostad som hans inkomst precis nätt o jämnt klarar, eller en bostad som hans kontantinsats (inkl. lite blancolån osv) precis klarar.
Marginalköparna drivs också i huvudsak av två olika behov, antingen är de nya på marknaden, har ett sparande som ger kontantinsatsen, är fullt nöjda med ex. en liten etta, där läget styrs av hur mycket kontantinsats de klarar att lägga upp. En del i den här gruppen har tillgång till kapital via föräldrar eller arv osv. men har kanske rätt låg lön, tidigt i karriären, dvs. den här gruppen är antingen begränsad av hur mycket sparande de har, eller av hur hög lön de har.
En annan grupp är de som "måste" byta upp sig till något större. De har kanske en liten etta på 25 kvm och skall få tillökning i familjen. Den gruppen har väldigt ofta skaplig tillgång på kapital i form av en reavinst på den bef. bostaden, där är det oftast inkomsten som sätter gränsen.
Jag tror att det är de här två eller tre grupperna som driver hela bostadsmarknaden, utöver de här grupperna så har vi folk som bor skapligt, men tycker det vore trevligt med lite större, eller det vore trevligt att flytta in till city, "nu när vi har råd" osv. De har en valfrihet att avstå om det känns för dyrt.
Den grupp som direkt drabbas av amorteringskravet, är de som är begränsade av sin inkomst. Dvs. de har själva eller via ex. föräldrar pengar till kontantinsatsen, men de måste klara den månatliga kostnaden.
De som kommer in nya på marknaden, och som idag betalar kanske 2 milj. för en liten tvåa i områden precis utanför Stockholm innerstad. Där tror jag att deras gräns sätts av kravet på kontantinsats snarare än av måndadskostnaden. Det är ofta välutbildade unga människor som just avslutat sin utbildning, kanske hunnit jobba typ ett år, och börjat få igång ett sparande. Dvs. de har inkomster som relativt är större än tillgången på kapital.
Den gruppen kommer bara att påverkas marginellt av amorteringskravet.
Gruppen som "måste" byta upp sig, där tror jag att det är tvärtom, de har kapital, men i relation till kapitalet lägre inkomst, där kommer amorteringskravet att slå hårt. MEN de kommer ändå att byta upp sig, för de är tvungna, men de kommer att byta till något lite billigare. Lite midre, lite sämre läge osv. Det intressanta där är att den bostad de lämnar kommer att köpas av den där första gruppen som kommer att ha råd att köpa lika dyrt oavsett amorteringskravet.
Grupperna som flyttar för att det "vore trevligt" med lite större, eller bättre läge. De kommer i princip inte alls att påverkas av amorteringskravet. Kravet innebär ju ett tvångssparande, den gruppen har ofta redan ett avsevärt sparande, de har i många fall stora kapital från reavinster på bef. boende, så att det nya trevligare boendet ändå hamnar på mindre än 50% belåning osv.
Så jag tror att vi kommer att få se en omfördelning av prisläget
Medlem
· Västerbotten
· 895 inlägg
Frågan är hur mycket amorteringskraven påverkar gentemot bankernas egna synsätt på om du sin individ har råd. Jag menar, bankerna har ju egna gränser på när man anses "ha råd" att låna. I t.ex mitt fall så gav Swedbank ett lånelöfte på max 450 000 medan Nordea gladeligen lånade ut 638 000 + 200 000 i checkkrediter. Detta trots samma ekonomisk förutsättning och samma krav på handpenning. De hade dock inte samma krav på hur mycket man skulle ha kvar efter amortering och ränta.
Samma sak lär ju hända med amorteringskrav. Bankerna sänker sina krav på vad du ska ha kvar i fickan efter amortering och ränta i och med att amorteringen i sig är ett sparande. Vips så kan alla fortsätta låna upp till hårfästet och bostadspriserna fortsätter i sin bana tills någon får för sig att tokbygga lägenheter i alla större städer.
Samma sak lär ju hända med amorteringskrav. Bankerna sänker sina krav på vad du ska ha kvar i fickan efter amortering och ränta i och med att amorteringen i sig är ett sparande. Vips så kan alla fortsätta låna upp till hårfästet och bostadspriserna fortsätter i sin bana tills någon får för sig att tokbygga lägenheter i alla större städer.
"- För majoriteten av befolkningen, åtminstone de som vill bo i närheten av storstäderna, blir det mycket svårt att finansiera ett småhusköp. Höga priser och hårdare finansieringsvillkor sätter, trots låga räntor, effektivt stopp för småhusdrömmen, säger Tor Borg och fortsätter:"
Eh va? Priserna har en tendens till att anpassa sig till efterfrågan - vi lever trots allt i en marknadsekonomi. Även om amorteringskravet kommer skapa viss orörlighet så kommer folk fortfarande att 1. skilja sig 2. dö 3. Pensionera sig och vilja flytta till annan stad 4. Flytta p.g. a jobbyte 5. få barn och vilja ha nåt större 6. barnen är utflugna och man vill byta villa mot lägenhet 7. ena maken dör och man vill/behöver byta ner sig (oftast så har man då långt under 50 % i belåning på befintligt objekt, och än lägre i det man tänker köpa, gäller f.ö ett par av de andra alternativen med såklart)
Dessutom behöver man inte ta nytt lån när man byter bostad, man kan behålla det gamla och göra ett "säkerhetsbyte" vilket man gör redan idag. Överdriven oro för amorteringskravet helt enkelt.
Eh va? Priserna har en tendens till att anpassa sig till efterfrågan - vi lever trots allt i en marknadsekonomi. Även om amorteringskravet kommer skapa viss orörlighet så kommer folk fortfarande att 1. skilja sig 2. dö 3. Pensionera sig och vilja flytta till annan stad 4. Flytta p.g. a jobbyte 5. få barn och vilja ha nåt större 6. barnen är utflugna och man vill byta villa mot lägenhet 7. ena maken dör och man vill/behöver byta ner sig (oftast så har man då långt under 50 % i belåning på befintligt objekt, och än lägre i det man tänker köpa, gäller f.ö ett par av de andra alternativen med såklart)
Dessutom behöver man inte ta nytt lån när man byter bostad, man kan behålla det gamla och göra ett "säkerhetsbyte" vilket man gör redan idag. Överdriven oro för amorteringskravet helt enkelt.
Nu slår kammarrätten i Jönköping till bromsarna.
Finansinspektionens manövrer bryter mot lagen, och amorteringskravet hänger på gärsgårn:
http://www.kammarrattenijonkoping.d...nansinspektionens-forslag-om-amorteringskrav/
Finansinspektionens manövrer bryter mot lagen, och amorteringskravet hänger på gärsgårn:
http://www.kammarrattenijonkoping.d...nansinspektionens-forslag-om-amorteringskrav/
Denna reglering är tyvärr bara nån form av missriktad konstgjord andning...
Det stora problemet är den låga rörligheten pga de höga flyttskatterna. Detta medför t ex att pensionärer bor kvar i sina hus fastän många skulle vilja flytta till nåt mindre. Men vem vill byta ned sig om man får betala mer??? Bara reavinstskatten är avskräckande nog för att paret som bott i samma hus i 30-40 år skall tokvägra att flytta. När de sedan inser att även månadskostnaden blir betydligt högre, så leder dettta naturligtvis till att de bor kvar tills dem dör, eller tvångsförflyttas till vårdhemmet.
Det stora problemet är den låga rörligheten pga de höga flyttskatterna. Detta medför t ex att pensionärer bor kvar i sina hus fastän många skulle vilja flytta till nåt mindre. Men vem vill byta ned sig om man får betala mer??? Bara reavinstskatten är avskräckande nog för att paret som bott i samma hus i 30-40 år skall tokvägra att flytta. När de sedan inser att även månadskostnaden blir betydligt högre, så leder dettta naturligtvis till att de bor kvar tills dem dör, eller tvångsförflyttas till vårdhemmet.
