Hur mycket drar elpatronen på en gammal varmvattenberedare?
Har en varmvattenberedare som jag inte vet när den är ifrån, eller ens hur den ser ut då den är "inbyggd" med gipsskivor och isolering för att hålla värmen bättre.
Vi har väldigt ofta ganska dryga elräkningar tycker vi. Vi var bortresta under ett par månader i fjol och hade kyl och frys inkopplat och några lågenergilampor, samt några enstaka grejer på stand by, men ingen värmepump eller något annat alls. Resultatet blev ändå runt 1000 kwh/månad.
Funderingen nu är vad en äldre varmvattenberedare kan tänkas dra när elpatronen står och går för att värma varmvattnet för jämnan? Vi skall försöka komma igång och elda i en vedpanna som står i samma utrymme, men har inte börjat än. Hoppas att det kan trycka ned kostnaderna om jag justerar ned gränsen för när elpatronen skall starta (nu står den väl runt 70 grader ungefär).
Vi har väldigt ofta ganska dryga elräkningar tycker vi. Vi var bortresta under ett par månader i fjol och hade kyl och frys inkopplat och några lågenergilampor, samt några enstaka grejer på stand by, men ingen värmepump eller något annat alls. Resultatet blev ändå runt 1000 kwh/månad.
Funderingen nu är vad en äldre varmvattenberedare kan tänkas dra när elpatronen står och går för att värma varmvattnet för jämnan? Vi skall försöka komma igång och elda i en vedpanna som står i samma utrymme, men har inte börjat än. Hoppas att det kan trycka ned kostnaderna om jag justerar ned gränsen för när elpatronen skall starta (nu står den väl runt 70 grader ungefär).
Om det inte läcker vatten någonstans är det isoleringen som avgör hur mycket den drar som stand by. Är den extraisolerad minskar det. 1000 kWh per månad när ni är bortresta låter galet mycket om det inte inkluderar värme i huset. Det är vad jag gör av med en kall vintermånad när jag är hemma. Om det inte står och rinner varmvatten för jämnan är det något annat som drar mycket.
Varför stängde ni inte av beredaren när ni reste bort? Vi stänger alltid av VV-beredaren och huvudkranen för vattnet när vi åker bort en längre tid (över en helg kanske vi inte gör det, men är vi borta en vecka stänger vi av).
Vår VV-beredare verkar dra ungefär 10 kWh om dygnet "i tomgång" (jag har jämfört totalförbrukningen två helger när vi varit borta, ena helgen var den påslagen och den andra var den avslagen, så det är inte helt exakt).
Vår gamla frys (från 80-talet) drog mer än VV-beredaren, den drog 14 kWh om dygnet, den nya drar 19 kWh i månaden (en rejäl minskning). Det brukar generellt vara så att det är saker som går hela tiden som står för den största delen av förbrukningen, spis, diskmaskin, tvättmaskin och såna grejer drar visserligen hög effekt men är inte påslagna lika länge.
Vår VV-beredare verkar dra ungefär 10 kWh om dygnet "i tomgång" (jag har jämfört totalförbrukningen två helger när vi varit borta, ena helgen var den påslagen och den andra var den avslagen, så det är inte helt exakt).
Vår gamla frys (från 80-talet) drog mer än VV-beredaren, den drog 14 kWh om dygnet, den nya drar 19 kWh i månaden (en rejäl minskning). Det brukar generellt vara så att det är saker som går hela tiden som står för den största delen av förbrukningen, spis, diskmaskin, tvättmaskin och såna grejer drar visserligen hög effekt men är inte påslagna lika länge.
Göran.W
Verktygstokig
· skåne Tomelilla
· 3 079 inlägg
Göran.W
Verktygstokig
- skåne Tomelilla
- 3 079 inlägg
En ny beredare dra exakt lika mycket ström som en gammal. för att värma x liter vatten.
Det ända som påverkar förbrukningen är isoleringen.
Så det finns ingen anledning att byta ut en beredare som fungerar utan bara se över isoleringen och se är det så att äldre beredare håller mycket längre än nya.
Det ända som påverkar förbrukningen är isoleringen.
Så det finns ingen anledning att byta ut en beredare som fungerar utan bara se över isoleringen och se är det så att äldre beredare håller mycket längre än nya.
Ett sätt att ta reda på vad den "tomgångsdrar" är ju att stäna av allt annat och läsa av elmätaren. Även om ni lämnar kylskåpet igång så kanske det går att läsa sig till vad det ska dra eller sälla en elmätarplugg på och dra av det från totalen.
Ett bättre sätt att ta reda på vad den tomgångsdrar är ju att prova att stänga av den (som vi gjorde). Förutsatt då att man kan prova två tillfällen där all övrig förbrukning är konstant (i vårt fall fick det bli på försommaren när ingen värme behövs).
Stänga av "allt annat" tycker jag är besvärligt, dels eftersom det är så mycket saker så det är nästan omöjligt att inte glömma några grejer, men också eftersom VV-beredarens förbrukning behöver ju mätas över en längre tidsperiod (den kanske bara går 30 minuter 10 gånger om dygnet).
Stänga av "allt annat" tycker jag är besvärligt, dels eftersom det är så mycket saker så det är nästan omöjligt att inte glömma några grejer, men också eftersom VV-beredarens förbrukning behöver ju mätas över en längre tidsperiod (den kanske bara går 30 minuter 10 gånger om dygnet).
Att en VV beredare drar 10 kw per dygn låter obegripligt.
Jag hade 2 beredare i min stuga, en 15 liters under diskbänken, och en 70 tals 150 liters till duschen.
Sommartid hade jag en total elförbrukning på 250-300 kw, och då bodde jag i stugan, d.v.s duschade, diskade, tvättade mm som man normalt gör.
Jag hade 2 beredare i min stuga, en 15 liters under diskbänken, och en 70 tals 150 liters till duschen.
Sommartid hade jag en total elförbrukning på 250-300 kw, och då bodde jag i stugan, d.v.s duschade, diskade, tvättade mm som man normalt gör.
Är det en "dubbelmantlad" varmvattenberedare med elpatron i yttermanteln och expansionskärl och finesser så kan den mycket väl dra i sig 10 kWh dygnet i tomgång.
Det är ju två olika saker? Man har ju en blandarventil efter beredaren just för att kunna ha lite högre temperatur i beredaren än vad man behöver ha ut till tappställena?S slurppe99 skrev:
Man ska ha minst 60 grader i beredaren för att undvika legionella. Jag föredrar att ha 75 grader i beredaren och sen justerar jag (eller försöker i alla fall) blandningsventilen så jag har 50 grader vid tappställena som ligger längst bort (inte helt hundra på att det är rätt på alla ställen eftersom jag bara kollat de tappställen som har separat varmvattenkran, de som har blandare har oftast skållningsskydd så man kan inte få 100% varmvatten där).
Jag mäter förbrukning på vår 20 år gamla 200 liters varmvattenberedare (original och ej tilläggsisolerad). Den drar 3-3,5 kWh/dygn i standby och då står den i ouppvärmd krypgrund där temperaturen varierar mellan 5 och 19 grader under året.
Vad säger du då till dem som får 40-42 grader i sina beredare? Från frånluftsystem, bergvärmeanläggningar etc. Som sedan höjer temperaturen en gång i veckan eller varannan vecka till 55-60 grader enligt rekommendationer. De kan också tillfälligt höja tempen på varmvattnet när de räknar med att förbruka mer varmvatten. Eller ställa dem på konstant 55 grader på gamla maskiner. Eller manuellt höja varmvattnet konstant. Allt för att spara ström eller värme så att de blir så energieffektiva. Allt för att jag frågade om han hade en liten beredare och därför behövde ha den på 70 grader.N Nerre skrev:
Redigerat:
Att de som värms från värmepump ligger lägre beror ju främst på värmepumpens verkningsgrad. Är beredaren bara bra isolerad finns det ingen anledning att ha för låg temperatur där. Har man för låg temperatur måste man öka volymen på beredaren.
Har man 40 grader i beredaren istället för 80 så går det ju åt dubbelt så mycket vatten från den vid en dusch. Och 40 grader älskar legionella.
Har man 40 grader i beredaren istället för 80 så går det ju åt dubbelt så mycket vatten från den vid en dusch. Och 40 grader älskar legionella.
