2 516 läst · 4 svar
3k läst
4 svar
Hjälp med byggnads teknik tidigt 70-tal
Hej någon som kan hjälpa mig med detta.
Jag och min man funderar på att bjuda på en gedigen lättbetong villa med tegel fasad från 1972. Huset är ett dödsbo och uppgifter om byggnads sätt finns ej.
Mäklare hävdar att damen som bott i kåken var värme älskare och därför hade väldigt varmt inne därför är energiräkningarna höga. Man har därför uppskattat energiförbrukningen till vad man ser i liknande hus i omgivningen. Med absolut största sanolikhet fasadtegel villor med trästomme. (Detta är första betonghuset vi sett ute på markanden under 2 års tid)
(Vi tror inte på 30 000 kr/år för att värma upp en stenkåk på närmare 200kvm från 1972, det är direktverkande el. Jag skall då tilllägga att det är ett suteränghus så kostnaderna blir väll lite humanre i källar delen).
Min misstanke är att huset är oisolerat förutom den isoleringen lättbetongen ger. Möjligen ser taket likadant ut, det är platt tak och betongstomme. Kanske till och med saknar luftspalt vilket skulle innbära ett hus som är väldigt dyrt i drift.
Någon som är kunnig i hur man normalt byggde på 70 talet. Vad kan energibehovet vara för en sådan kåk jämfört med en traditionell fasadtegel villa från samma årtal.
Hur mycket isolering hade man i en fasadtegel vägg i cm?
Isolerades lättbetonhus överhuvudtaget? (Väggen var tunn inga djupa fönsternischer skulle gissa på ca 20 cm tjocklek på väggen om ens det).
En ytterligare fråga hade man normalt luftspalt mellan lättbetongen och teglet? I fasad tegelhus har man ju det men detta är en betong villa.
Någon som kan lite gammal byggteknik?
Jag och min man funderar på att bjuda på en gedigen lättbetong villa med tegel fasad från 1972. Huset är ett dödsbo och uppgifter om byggnads sätt finns ej.
Mäklare hävdar att damen som bott i kåken var värme älskare och därför hade väldigt varmt inne därför är energiräkningarna höga. Man har därför uppskattat energiförbrukningen till vad man ser i liknande hus i omgivningen. Med absolut största sanolikhet fasadtegel villor med trästomme. (Detta är första betonghuset vi sett ute på markanden under 2 års tid)
(Vi tror inte på 30 000 kr/år för att värma upp en stenkåk på närmare 200kvm från 1972, det är direktverkande el. Jag skall då tilllägga att det är ett suteränghus så kostnaderna blir väll lite humanre i källar delen).
Min misstanke är att huset är oisolerat förutom den isoleringen lättbetongen ger. Möjligen ser taket likadant ut, det är platt tak och betongstomme. Kanske till och med saknar luftspalt vilket skulle innbära ett hus som är väldigt dyrt i drift.
Någon som är kunnig i hur man normalt byggde på 70 talet. Vad kan energibehovet vara för en sådan kåk jämfört med en traditionell fasadtegel villa från samma årtal.
Hur mycket isolering hade man i en fasadtegel vägg i cm?
Isolerades lättbetonhus överhuvudtaget? (Väggen var tunn inga djupa fönsternischer skulle gissa på ca 20 cm tjocklek på väggen om ens det).
En ytterligare fråga hade man normalt luftspalt mellan lättbetongen och teglet? I fasad tegelhus har man ju det men detta är en betong villa.
Någon som kan lite gammal byggteknik?
Vi hade liknande påstående från vår mäklare när vi köpte vårt hus. Enplansvilla med källare, c:a 130kvm per våning, byggt i trä från 1973 med direktverkande el. En förbrukning som låg på 25-30000 kWh/år. Medelst tilläggsisolering på vinden samt installation av en luft/luftvärmepump i gillestugan så har vi sänkt förbrukningen till lite drygt 18000kWh/år ( och då är jag datanörd och har alltid minst en dator som står på dygnet runt också ). Sen att det är lite "humanare" kostnader i källaren är nog lite feltänk. Humanare på så sätt att man kanske inte har de behoven av uppvärmning där nere kanske, men vill du ha det beboeligt och använda som bostadsyta så blir det nog allt annat än humant då värmen drar rätt ut i backen genom källarväggarna om det inte är isolerat. Min källare låg på mellan +8 och +14 grader i medeltemperatur beroende på var i källaren man mätte ( förutom gillestugan då som är bättre isolerad samt har luft/luftvärmepumpen ). Då hade vi iofs inte slagit på elementen utan lät värmepumpens luftströmmar ta hand om det.
Jag kan nog lite - var med redan då!
Troligen är energibehovet ung det samma som för ett trähus från den tiden. De lydde under helt samma regler.
Oljan och elen var billiga, dvs man isolerade bara så att myndigheternas krav uppfylldes.
Man hade oftast en luftspalt mellan lättbetong o tegel. Detta borde rätteligen kallas en fingerspalt för att göra det möjligt att mura upp teglet. I en del fall som jag känner till fyllden man spalten med mineralull, gjorde den tom lite tjockare än fingrarna krävde.
Troligen är energibehovet ung det samma som för ett trähus från den tiden. De lydde under helt samma regler.
Oljan och elen var billiga, dvs man isolerade bara så att myndigheternas krav uppfylldes.
Man hade oftast en luftspalt mellan lättbetong o tegel. Detta borde rätteligen kallas en fingerspalt för att göra det möjligt att mura upp teglet. I en del fall som jag känner till fyllden man spalten med mineralull, gjorde den tom lite tjockare än fingrarna krävde.
Tack för det svaret.
Ja just det självklart måste man ha fingerspalt för att det skall vara tekniskt möjligt att mura. Haha självklart för någon som har lite koll borde jag tänkt på själv.
Förövrigt har jag pratat med ortens energirådgivare som sa samma sak vad gäller byggnads normerna. Det vill säga samma krav på energi förbrukningen oavsett vilken typ av hus därför borde energiförbrukningen ligga på samma nivå.
Tack igen då blev jag betydligt klokare än jag var innan.
Ja just det självklart måste man ha fingerspalt för att det skall vara tekniskt möjligt att mura. Haha självklart för någon som har lite koll borde jag tänkt på själv.
Förövrigt har jag pratat med ortens energirådgivare som sa samma sak vad gäller byggnads normerna. Det vill säga samma krav på energi förbrukningen oavsett vilken typ av hus därför borde energiförbrukningen ligga på samma nivå.
Tack igen då blev jag betydligt klokare än jag var innan.
