300 liter låter som en ganska stor volymtank? En del av värmen avges ju vid cirkulationen så det går nog in mer än 1 kWh innan temperaturen gått upp för mycket i värmesystemet.
Jag har en liknande situation här, men tror - har ingen logger än - att gångtiderna ökade efter installation av en rumsgivare. Den är av on/off-typ så när det blivit tillräckligt varmt stannar pumpen och står still någon timme i nuvarande väderlek. När den sedan startar är radiatorsystemet rumstempererat, så då går pumpen längre än vad den gjorde utan rumsgivare.
Men som sagt, jag tror att gångtider och stopptider är mycket systemberoende. Det skadar säkert inte att få till längre gångtider, men om det är nödvändigt borde fabrikanten veta bäst. Om vi slutanvändare sedan kan få ut korrekt information om detta är en annan sak...
Jag har en liknande situation här, men tror - har ingen logger än - att gångtiderna ökade efter installation av en rumsgivare. Den är av on/off-typ så när det blivit tillräckligt varmt stannar pumpen och står still någon timme i nuvarande väderlek. När den sedan startar är radiatorsystemet rumstempererat, så då går pumpen längre än vad den gjorde utan rumsgivare.
Men som sagt, jag tror att gångtider och stopptider är mycket systemberoende. Det skadar säkert inte att få till längre gångtider, men om det är nödvändigt borde fabrikanten veta bäst. Om vi slutanvändare sedan kan få ut korrekt information om detta är en annan sak...
1kWh är vad pumpen producerar under 7 min och under den tiden hinner uppenbarligen inte särskilt mycket energi avges i radiatorerna i det hus det är fråga om. Annars skulle pumpen gå längre. Alternativt är vattenvolymen vässentligt mindre än 90 l. Under alla förhållanden behövs en volymförstoring för att få vettiga drifttider. Man kan tycka att 300 l är mycket, men som jag visa går det enkelt att räkna på, så det beror på vad man vill uppnå.svartöra skrev:
Jag tror att 90 liter kan stämma bra!
Jag tar också åt mig av rådet att inte sätta in en shunt om/när jag sätter in en tank
Jag har en rumstermostat och relä liggande så ska jag sätta in den på ett liknande sätt som SvenD beskriver,
Det kommer väl bli ännu större tempsvängningar då men så länge som inomhusluft-temperaturen inte varierar märkbart så tror jag nog det är ok. Så får jag se till våren om jag sätter in en tank...
Men min ursprungliga fundering kvarstår, vad är en vettig driftstid? och har det egentligen någon större betydelse för elförbrukningen och slitage?
Jag tar också åt mig av rådet att inte sätta in en shunt om/när jag sätter in en tank
Jag har en rumstermostat och relä liggande så ska jag sätta in den på ett liknande sätt som SvenD beskriver,
Det kommer väl bli ännu större tempsvängningar då men så länge som inomhusluft-temperaturen inte varierar märkbart så tror jag nog det är ok. Så får jag se till våren om jag sätter in en tank...
Men min ursprungliga fundering kvarstår, vad är en vettig driftstid? och har det egentligen någon större betydelse för elförbrukningen och slitage?
Jag har inte sett någon rekommendation för antalet starter. Antalet varierar dessutom kraftigt med yttertemp. 20 upp till starter per dygn verkar vara ganska vanligt. Du ligger uppåt 70 och det tror jag är lite för mycket.
Det enda vettiga sättet att komma åt detta är att öka volymen. Då kan pumpen tillåtas gå längre under optimala förhållanden då den värmer. En termostat kommer visserligen kunna bidra till att pumpen står och går under längre perioder, men du måste då öka framvatten temperaturen för att termostaten skall kunna slå av. Konsekvensen blir att pumpen slits mer och drar mer ström. Det är tvecksamt om detta innebär någon förbättrad totaleknomi.
En rumsgivare (detta är ingen termostat) som påverkar reglerkurvan leder av sig själv inte till färre starter. Dess fördel handlar mer om möjlighet till en jämnare inomhustemp och viss energibesparing genom att den kan minska den av pumpen tillförda energin om värme tillfälligt tillförs på annat sätt. T.ex. genom att man eldar en brasa, får värme genom solinstrålning, bakar, många personer i huset etc.
Det enda vettiga sättet att komma åt detta är att öka volymen. Då kan pumpen tillåtas gå längre under optimala förhållanden då den värmer. En termostat kommer visserligen kunna bidra till att pumpen står och går under längre perioder, men du måste då öka framvatten temperaturen för att termostaten skall kunna slå av. Konsekvensen blir att pumpen slits mer och drar mer ström. Det är tvecksamt om detta innebär någon förbättrad totaleknomi.
En rumsgivare (detta är ingen termostat) som påverkar reglerkurvan leder av sig själv inte till färre starter. Dess fördel handlar mer om möjlighet till en jämnare inomhustemp och viss energibesparing genom att den kan minska den av pumpen tillförda energin om värme tillfälligt tillförs på annat sätt. T.ex. genom att man eldar en brasa, får värme genom solinstrålning, bakar, många personer i huset etc.
Den heter Airtic 95,
genom att höja delta T till 10 grader förlängde jag gångtiden,
nu när det är kallare, 1 grad C, så går pumpen 13 minuter, och står stilla 16 minuter, jag har 20 grader inomhus, ska bli intressant att se vid vilken temperatur den kommer att gå riktigt länge ( är det det som kallas balanstemperatur ?)
genom att höja delta T till 10 grader förlängde jag gångtiden,
nu när det är kallare, 1 grad C, så går pumpen 13 minuter, och står stilla 16 minuter, jag har 20 grader inomhus, ska bli intressant att se vid vilken temperatur den kommer att gå riktigt länge ( är det det som kallas balanstemperatur ?)
Redigerat:
Liknelsen med bilmotorn är bra om man ändrar den lite. Tänk dig att du trampar gasen i botten och sen startar bilmotorn, och sen stoppar den igen efter 10 sekunder, sen startar den igen efter 10 sekunder med gasen i botten osv. Skulle den råka börja bli varm så väntar man med att starta den igen tills den har kallnat.
9,5 kW x 20 liter/kW ger en rekommenderad minstavolym på ungefär 200 liter. En volymförstorare på 200 eller 300 liter i ditt system borde göra susen.
Den kommer även minska eventuella knäppningar som kan uppstå i systemet när den växlar mellan varmvattendrift till värmedrift.
Alternativet är att öka volymen genom att byta till större element, vilket också är bra ur COP-synpunkt, även om det oftast är en ganska stor investering. Själv tänkte jag byta ut alla gamla tråkiga panelradiatorer från 70-talet mot mer tidstypiska sektionsradiatorer (huset är från -22), som dels måste vara ganska stora för att ge bra med effekt i ett lågtempsystem, och dels i sin konstruktion innehåller väldigt mycket vatten.
9,5 kW x 20 liter/kW ger en rekommenderad minstavolym på ungefär 200 liter. En volymförstorare på 200 eller 300 liter i ditt system borde göra susen.
Den kommer även minska eventuella knäppningar som kan uppstå i systemet när den växlar mellan varmvattendrift till värmedrift.Alternativet är att öka volymen genom att byta till större element, vilket också är bra ur COP-synpunkt, även om det oftast är en ganska stor investering. Själv tänkte jag byta ut alla gamla tråkiga panelradiatorer från 70-talet mot mer tidstypiska sektionsradiatorer (huset är från -22), som dels måste vara ganska stora för att ge bra med effekt i ett lågtempsystem, och dels i sin konstruktion innehåller väldigt mycket vatten.
Tack för alla tips!9,5 kW x 20 liter/kW ger en rekommenderad minstavolym på ungefär 200 liter. En volymförstorare på 200 eller 300 liter i ditt system borde göra susen.
Jo jag kommer nog sätta in en "volymförstorare" , men nu undrar jag på vad sätt det är annorlunda än en Ackumulatortank?
PS
Det knäpper inget i mitt system, och jag använder bara pumpen till Radiatorerna, och kör med relativ låg temp (set temp 38grader )
Varmvatten gör jag med min Pulsonex, Jag har satt in en EBERLE termostat (inte rumsgivare) som stänger av pumpen om det blir för varmt, min tanke är att det kommer att begränsa gångtiden frampå vårkanten när det blir varmare.
den som lever får se
Nu när det blir lite kallare funkar systemet bra tycker jag
En volymförtorare är en isolerad behållare som sitter i serie med fram eller returledningen till vrämekällan. Vill man bli av med knäppningar bör den sitta på framledningen, men som driftstidsförlängare spelar det i princip ingen roll. En volymförstorare har två anslutningar in och ut.stefanhvik skrev:
En accumulatortank har fyra anslutningar. Två för att ladda ackumulatorn (en vattentank) och två som är utgång till radiatorerna/GV shunt fram och retur. Laddningen kan vara via en värmeväxlare t.ex. i form av ett spiralformat rör inne i tanken. Alt. cirkuleras båda kretsarna genom samma vattenvolym. Man förlitar sig då på den tempskicktning som sker. Jag har ökat min volym på det senare sättet. Pss kan jag köra enbart GV på sommaren och ändå ha rimliga drifttider genom att dra upp delta T ordentligt. Temp i GV regleras sedan med en skunt som reglercentralen i pumpen styr via därför avsedd utgång, det senare finns på min IVT vet ej hur det är med andra fabrikat. Nackdelen är att skickningen aldrig blir perfekt. Det framvatten som går ut till radiatorerna är några grader kallare än det som produceras av VP. VP får därför lite sämre verkningsgrad (COP).
